Vi har fått flera frågor om ordet content den senaste tiden, som benämning på det vi lägger ut i våra sociala medier. Kan vi använda det, eller bör vi hålla oss till svenska innehåll i stället? Eller betyder content och innehåll rentav olika saker?


Det verkar som om ordet står för olika saker för olika språkbrukare, för medan en del tycker att orden är synonyma men att content används gentemot en yngre målgrupp, menar andra att det är ett branschord som kan syfta på t.ex. influencers sponsrade innehåll, och på reklam som kan vara utformad som redaktionellt innehåll. 

Från språkvårdens håll finns ingen avrådan från content enbart för att det är engelskt – ordet är ganska etablerat vid det här laget. Däremot kan betydelsenyanserna vara problematiska i ett public service-perspektiv, eftersom vårt innehåll då skulle kunna kopplas ihop med den kommersiella sfären.

Vi kan därför använda content när vi syftar på just den typen av verksamhet, men vårt eget material bör vi kanske inte riskera att felpaketera med det ordvalet. Vi får helt enkelt hålla koll på ordet och se var betydelsen landar, men så länge risken för sammanblandning finns kan det vara bra att värna vår public service-produkt genom att använda (redaktionellt eller journalistiskt) innehåll i stället.

Slutligen ett tips på en färsk, användbar lista med Natorelaterade ord. Den har ställts samman gemensamt av politiska och språkliga organisationer i Finland och Sverige. Avsändaren är statsrådets kansli i Finland.

Natos båda officiella språk är engelska och franska. I den nyskapade listan finns översättningar av diverse engelska titlar och Natotermer (kommittéer, avdelningar, organ m.m.) till både svenska och finska, med rekommendationer om såväl formella som mer allmänspråkliga alternativ – ”kortformer”. Håll utkik efter just de senare, eftersom de ofta passar bättre i mediespråket.

Du når listan via språklänkarna i Dixi eller via statsrådets kansli.