 | |
Hyllie i Skåne. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket
|
|
|
Impact Innovation är Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet. Den ska öka takten i den gröna omställningen och stärka vår internationella konkurrenskraft. Nu är det klart med de första fem programmen som får finansiering.
Impact Innovation är nästa generations strategiska innovationsprogram som ska accelerera omställningen till ett hållbart samhälle. Energimyndigheten, Formas och Vinnova står bakom satsningen.
Fem program med finansiering
Myndigheterna har beslutat om de första programmen som får finansiering. De fokuserar på hållbar och resililient industri, hållbar metall- och mineralförsörjning, hanteringen av vattenresurser, en reformerad offentlig sektor samt hållbar samhällsbyggnad och mobilitet. När programmen är i full gång är det en statlig finansiering på en halv miljard kronor per år. Där kommer näringslivet och andra aktörer att bidra med minst lika mycket.
Bred samverkan med olika perspektiv
I programmen kommer en stor bredd av aktörer att samverka från näringsliv, offentlig verksamhet, akademi och civilsamhälle. Liknande initiativ med stora systemomställande satsningar som växer fram finns internationellt runt om i världen.
— Vi är glada över att fem program nu startar. Programmen kommer att utvecklas under flera år med fler aktörer som ansluter utifrån behov och möjligheter. Perspektiv från samhällets alla delar behövs, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova.
— Impact Innovation är en nytänkande satsning vad gäller utformning, upplägg och arbetssätt. De utmaningar samhället står inför hänger samman och vi myndigheter utmanar oss nu för att bli bättre på att utgå från ett systemperspektiv och stärka samverkan för att utveckla nya lösningar, säger Johan Kuylenstierna, generaldirektör för Formas.
— När programmen är på plats kommer Sverige att vara ett av de länder som visar vägen för den gröna omställningen, samtidigt som vår konkurrenskraft stärks. Med Impact Innovation ökar vi vår samlade förmåga att ta oss an samhällsutmaningar på ett innovativt sätt som accelererar omställningen mot ett hållbart samhälle, säger Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten.
Sveriges innovationssatning för 2030-talet (på hallbarstad.se)
|
|
 | Illustration: Naturvårdsverket |
Runt om i Sverige genomförs det årligen mängder av åtgärder för konnektiviteten för växter och djur i landskapet. Läs rapporten från Naturvårdsverket.
Det kan handla om att förbättra livsmiljöer för sällsynta fjärilar, skapa en blomsterbro mellan naturreservat eller att återställa vattendrag till ursprungligt skick för att väcka liv i forsande vatten.
Besök platser och träffa markägare, lantbrukare, skogsbrukare, länsstyrelser, kommuner, företag, föreningar, myndigheter, universitet och andra aktörer som har bidragit och gjort skillnad. Ladda ner rapporten här |
|
|
|
|
|
|
 | Foto: Scandinav/Boverket |
Vi står inför stora samhällsutmaningar som berör såväl klimatförändringar, global uppvärmning och koldioxidutsläpp som boendesegregation, utanförskap och ojämlik folkhälsa. Om sex år ska Agenda 2030-målen vara uppnådda. Nu är det tid att agera, att omsätta kunskap till handling. Se till att forskning kommer till nytta för att ställa om till ett hållbart samhällsbyggande som inte överskrider de planetära gränserna.
Den lokala nivån och kommunerna har en central roll i denna omställning. Kommunerna är centrala aktörer i och med att de har planmonopol. De är i många fall stora markägare och har stor rådighet över lokala beslutsprocesser. De är också samordnare mellan kommunernas ledningar och medborgare samt det lokala näringslivet och civilsamhället.
Klimatneutralitet
I arbetet för klimatneutralitet är det avgörande att skapa arbetssätt, lösningar och livsmiljöer för alla som är långsiktigt hållbara för alla. Det är viktigt att de samhällen vi planerar och bygger har attraktiva livsmiljöer.
Hållbart samhällsbyggande
För att vi som samhälle ska kunna nå ett mer hållbart samhällsbyggande, krävs flera strukturella skiften som kräver att vi ställer om våra sociotekniska och socioekologiska system. Sådana skiften innebär en transformativ systemförändring. Den omfattar tekniska lösningar, förändringar av beteenden, kultur och normer samt förändring hos våra styrande organisationer.
Utlysning från Formas - sök för projekt som tar sig an en utmaning som ska integrera klimatneutralitet och arbete med social hållbarhet för att påskynda omställningsarbetet i en kommun eller region.
Huvudsökande ska vara en kommun eller region. Endast flerpartsansökningar, där minst en part är en kommun eller region och minst en part är ett universitet, högskola eller forskningsinstitut. Ytterligare medsökande kan vara exempelvis kommun, region, eller forskningsutförare. Företag kan delta in-kind.
Utlysningen öppnade för ansökningar 3 april, men sista datum är 4 september 2024.
Mer om utlysningen
|
|
 | Foto: Daniel Funes Fuentes/Unsplash |
Vi står i dagsläget inför en rad stora och angelägna utmaningar för att ställa om till ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle.
En nyckel i denna omställning är att olika aktörer i samhället samverkar för att forskningsresultat, tillsammans med kunskap och erfarenhet hos behovsägare, kan omsättas till lösningar som kan komma till nytta i samhället.
Nu är utlysningen ”Forskningsdriva lösningar för en hållbar omställning 2024” öppen. Syftet med utlysningen är att omsätta forskningsresultat till nya hållbara lösningar. Sök senast 29 maj i år. Läs mer (på formas.se)
|
|
|
|
|
 | Foto: Rikard Sohlenius (CC BY) |
Riksantikvarieämbetet fördelar 299 miljoner till kulturmiljövård. Den största delen, 287,7 miljoner, tilldelas länsstyrelserna som sedan använder dessa för att dela ut bidrag till olika kulturmiljövårdande insatser.
Länsstyrelserna kan också använda delar av medlen i egen regi, till exempel för att göra fornlämningar mer tillgängliga eller för att ta fram olika typer av kunskapsunderlag.
Riksantikvarieämbetet reserverar 11,3 miljoner för egna åtgärder.
30 miljoner mer till länsstyrelserna
– Jag är väldigt glad för att vi i år har kunnat dela ut drygt 30 miljoner mer till länsstyrelserna jämfört med förra året. Dessa pengar har oerhört stor betydelse för att vårda och synliggöra fornlämningar och kulturhistorisk intressant bebyggelse runt om i landet. Samtidigt skapar de möjlighet för alla att förstå och uppleva olika kulturmiljöer, säger vikarierande riksantikvarie Susanne Thedéen.
Fördelningen av medel här: 299 miljoner till kulturmiljövård (på hallbarstad.se) |
|
|
Kommuner kan söka stöd för detaljplaner som gör det möjligt att bygga småhus och omvandla lokaler till bostäder. Stödet kan sökas från den 2 april 2024 till den 1 oktober 2026.
|
Om du ska bygga eller bygga om bostäder för äldre personer kan du få stöd som täcker en del av byggkostnaden. Du kan också få stöd för att anpassa till exempel entréer, trapphus eller tvättstugor i hus med hyresrätter och bostadsrätter, så att de fungerar bättre för äldre personer som vill bo kvar. Information om stödet (på boverket.se) |
|
|
 | Foto: Scandinav/Boverket |
Kommersiell service är en viktig pusselbit för samhällen där människor vill bo, jobba och driva företag. Tillväxtverket har sedan 2022 arbetat för att stärka tillgängligheten till lokal service i landsbygdskommuner. En satsning som nu utökas.
Flera saker behöver fungera ihop för att en plats ska behålla sin service. Som mataffär, mackar, post, bankomater och apotek. Då blir behovsanpassning, lokalt engagemang och samverkan mellan olika aktörer viktiga faktorer.
– Nu har vi utvidgat Tillväxtverkets satsning Kommuner för serviceutveckling där 15 kommuner redan kommit en god bit på vägen. Erfarenheten visar att kommuner med ganska små medel och enkla metoder kan bidra till att underlaget för service stärks. Knepet är att arbeta långsiktigt och tillsammans med andra, säger Camilla Jägerhem, programansvarig.
Sammanlagt 23 kommuner
Vilka vägar finns för en kommun som vill stärka tillgängligheten till kommersiell service i sina landsbygder? Med processledning och finansiering från Tillväxtverket har den resan nu påbörjats i åtta nya kommuner runt om i Sverige. Till hjälp har de erfarenheterna från 15 kommuner som gått före och kommer att lämna över sitt lärande och resultat i slutet av maj 2024.
För de sammanlagt 23 kommunerna som arbetar med serviceutveckling har Tillväxtverket totalt beslutat om drygt 11 miljoner kronor i stöd. Medlen kommer från Landsbygdsprogrammet.
Mer om kommersiell service (på tillvaxtverket.se)
|
|
 | Foto: Mikael Svensson Johner |
|
|
 | Foto: Scandinav/Boverket |
Boverket rekommenderar tillsammans med andra myndigheter inom nationella bullersamordningen en ny beräkningsmetod. Nord2000 kommer användas vid utredningar av buller från väg- och spårtrafik.
Nord2000 bör användas från 1 juni 2024 för vägtrafik. Den gäller från 1 januari 2025 för spårtrafik, vid beräkning av buller i samband med dels planering och byggande av trafikinfrastruktur, samt dels bullerskyddsåtgärder vid planarbete och bygglovsärenden.
En övergång till Nord2000 ger bättre förutsättningar för mer noggranna och rättvisande beräkningsresultat. Den ersätter de tidigare rekommenderade Nord96-Väg respektive Nord96-Spår. Läs mer på PBL Kunskapsbanken (på boverket.se)
|
|
|
|
|
|
|
|
Globalt upptar städer ungefär tre procent av jordens yta, men står för cirka 70 procent av alla utsläpp av växthusgaser. Dessutom växer de snabbt. Våra svenska städer har en nyckelroll när omställningen ska genomföras i praktiken. Men här blir målkonflikterna också konkreta och besluten kommer nära vår vardag.
Tisdagen den 23 april bjuder Energimyndigheten in till ett kostnadsfritt frukostseminarium i samband med lanseringen av den populärvetenskapliga skriften Fem perspektiv på stadens omställning.
– Hur vi på lokal nivå kan fatta kloka beslut om framtidens energisystem – Anna Krook Riekkola, biträdande professor, Luleå tekniska universitet.
– Varför omställningen till minskad biltrafik i staden går långsamt – Sofie Hellberg, docent, Göteborgs universitet.
– Hur vi kan energieffektivisera stadens kulturhistoriska byggnader utan att kulturvärden går förlorade – Mia Geijer, adjungerad universitetslektor, Uppsala universitet.
I ett panelsamtal med forskarna medverkar även kommunpolitiker och tjänstepersoner som arbetar med stadens omställning. Som deltagare inbjuds du att komma med frågor.
Frukostseminariet arrangeras av forskningsprogrammet Människa, Energisystem och Samhälle (MESAM) som drivs av Energimyndigheten.
När: Tisdagen den 23 april 2024, klockan 8:30–10:00. Frukost från klockan 8:00.
Var: Hos Vinnova, Mäster Samuelsgatan 56, Stockholm eller digitalt.
Vem: Seminariet är öppet för alla, men antalet platser i lokalen är begränsat.
Anmälan: Anmäl dig på Energimyndighetens webbplats.
|
|
Vässa arbetet med jämlikhet och delaktighet. Myndigheten för delaktighet arrangerar den årliga Delaktighetsdagen.
Det är en digital sändning fullmatad med ny kunskap och tips på hur din organisation kan arbeta för att fler människor självständigt ska kunna använda samhällets miljöer, produkter och tjänster. Du får också lära dig mer om hur man kan arbeta med olika perspektiv så som jämställdhet, barnrätt och funktionsnedsättning.
På programmet
Medverkar gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Trafikanalys, Riksförbundet FUB, Diskrimineringsombudsmannen, Länsstyrelsen Halland, Institutet för mänskliga rättigheter och Tobias Hübinette från Karlstad universitet.
Anmälan
|
|
 | Foto: Harald Klein/ SLU Tankesmedjan Movium |
Konferens och studieresa 6-7 maj i Alnarp – Närskogar, mikroskogar, stadsskogar eller parklundar. Gemensamt för dem är att de beskriver naturlika planteringar med skogskaraktär.
SLU Tankesmedjan Movium anar ett intresse kring den här typen av planteringar. De har inte bara många biologiska och klimatrelaterade värden utan är också värdefulla rekreationsmiljöer för den urbana människan.
Vi måste göra våra städer och samhällen grönare. Kunskapen om vad mer urban grönska kan betyda för exempelvis folkhälsa, barns utveckling, klimatanpassning, biologisk mångfald, och kolinlagring har ökat väsentligt. EU-lagstiftning och internationella konventioner kring urbana grönytor har aldrig varit starkare än nu. Just nu händer mycket i Europa.
Tid: Konferensen och studieresan början 6 maj kl 8:30 och slutar 7 maj 16:45.
Plats: Terra Nova, Agricum, SLU 3 Agricum, Slottsvägen 2, 234 56 Alnarp.
|
|
Investeringar för klimatomställning kan skapa såväl affärsmöjligheter som en mer hållbar stad. Forskning visar att klimatinvesteringar kan generera stora vinster, både direkta ekonomiska vinster och mervinster som arbetstillfällen, renare luft och bättre hälsa.
Inom arbetet med färdplaner som en del av Klimatkontrakt 2030 arbetar städerna i satsningen Klimatneutrala städer 2030 med klimatinvesteringar och klimatinvesteringsplaner. Under denna Klimatfrukost dyker Viable Cities ned i vad det innebär att göra klimatinvesteringar och hur klimatinvesteringsplaner tar form. Digitalt via Zoom kl 8:08
Den 25 oktober 2021 anordnade Viable Cities Klimatfrukost 16 också på ämnet klimatinvesteringar, som fortfarande är värd att kolla in! |
|
Hjälpmedelsriksdagen är ett nationellt möte för att synliggöra vikten av en välfungerande hjälpmedelsförsörjning. På Svenska mässan i Göteborg samlas den 14 maj politiken, myndigheter, branschen och intresseorganisationer för att bidra till att hjälpmedelsförsörjningens frågor flyttas fram på den politiska dagordningen, i den faktiska planeringen och i det allmänna medvetandet.
Hjälpmedelsriksdagens görs i samarbete med Sveriges Arbetsterapeuter, Socialstyrelsen, Fysioterapeuterna, Myndigheten för delaktighet samt Funktionsrätt Sverige.
Tid: 09:30 – 16:30, 14 maj.
|
|
Högt på beställarnas agenda ligger att upphandla klimatsmarta och innovativa lösningar. Sedan tre år driver InfraSweden ett nätverk där beställare tillsammans med andra aktörer i anläggningssektorn tar upp viktiga frågor.
De hjälps åt i arbetet att nå en hållbar och klimatneutral sektor. Temat för nästa nätverksträff den 14 maj är nollutsläppsentreprenader. Vi kommer också få information om Addas nya ramavtal för beläggningsarbeten samt genomföra en Case Clinic. Case Clinic-metodiken innebär att en beställare i nätverket beskriver en utmaning för att sedan får hjälp och råd av nätverket.
Metodiken har varit ett uppskattat arbetssätt för att hjälpas åt att bli ännu bättre på att upphandla klimatsmart inom anläggningssektorn.
Läs mer och anmäl dig på Beställarnätverk för klimatneutral anläggningssektor (på infrasweden.nu)
|
|
Vill din organisation vara med och främja produktion av förnybara drivmedel eller bidra till utveckling av smarta energisystem i Västerbotten? Kan ni bidra till att främja cirkulär ekonomi eller kartlägga risker kopplade till klimatförändringar? Då kanske Tillväxtverket och Region Västerbotten kan hjälpa till med finansiering av projekt inom dessa områden.
Arrangörerna och deltagarna samtalar i Umeå den 15 maj kring de utmaningar och möjligheter som finns i Västerbotten kopplade till förnybara drivmedel, smarta energisystem, cirkulär ekonomi och klimatanpassningar.
Under en halvdag kommer det finnas möjlighet att både lyssna på föreläsningar på temat och samtala med andra aktörer samt oss finansiärer. Det blir utbyte av erfarenheter och inspiration till nya insatser. Tillväxtverket och Region Västerbotten berättar också om de finansieringsmöjligheterna som finns hos arrangörerna. Läs mer och anmäl (på tillvaxtverket.se) |
|
Välkommen till en digital konferens den 31 maj kl 09:00. Naturvårdsverket informerar om hur kommuner kan jobba med återvätning av kommunalt ägd mark. Det är för att minska sin klimatpåverkan, inklusive vilka finansieringsmöjligheter som finns.
Naturvårdsverket kommer att presentera ett helt nytt kartunderlag som kommunen kan använda för att identifiera potentiella platser för återvätning. Man arbetar med att restaurera och anlägga våtmarker. Särskilt fokus ligger på att öka återvätning av dikad torvmark för att minska växthusgasutsläpp. Regeringen har sedan 2021 avsatt särskilda medel för arbetet med våtmarker.
På konferensen kommer du få en presentation av underlaget och möjliga finansieringsmöjligheter från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen samt få ta del av goda exempel kring hur andra kommuner arbetat med återvätningsprojekt av våtmarker.
Målgruppen är handläggare, chefer och beslutsfattare inom kommunal verksamhet- exempelvis inom hållbarhet, natur, miljö, samhällsplanering, beredskap, teknisk verksamhet och förvaltning.
Det digitala seminariet är kostnadsfritt och sänds digitalt. Länk till skickas ut när anmälningstiden gått ut. Anmäl före kl 17:00 24 maj. Läs mer och anmäl (på hallbarstad.se) |
|
|
|
|
|
|
 | Illustration: Vinnova |
Världsledande tvärvetenskaplig forskning inom detta område bedrivs för närvarande i Storbritannien vid Institute for Behavioural Neuroscience.
Det sker tillsammans med The Bartlett Faculty of The Built Environment. Båda institutionerna är en del av University College London (UCL) och är internationellt topprankade för sin forskningsexcellens inom både neurovetenskap och arkitektur. Spjutspetsforskning kan skapa unika möjligheter för Sverige som första nation i världen att implementera nya principer i stadsplaneringen.
|
|
 | Foto: Hans Ekestang/Boverket |
Stockholm är en av EU:s 100 klimatneutrala städer. Hur arbetar de för att påskynda övergången till klimatneutrala städer år 2030?
Vilka verktyg använder Stockholm? Vilka verktyg behöver man för att påskynda och uppnå verklig påverkan i den verkliga världen som minskar utsläppen i snabbare takt? Visualisering av målen som sätts upp av en stad, region eller land och hur implementeringen av olika policys påverkar uppnåendet av dessa mål är viktiga verktyg.
Lyssna till Erica Eneqvist, klimatstrateg på Stockholms stads stadsledningskansli. Erica har en bakgrund inom stadsutveckling på ett svenskt forskningsinstitut. Där disputerade hon förra året på temat kommunala organisationer, innovationsåtgärder och samhällsvärden.
|
|
 | Foto: Kasper Dudzik |
Bron över Djurgårdsbrunnsvikens bredd tog emot priset för bästa infrastrukturanläggning. Det skedde på Arkitekturgalan den 9 april i Malmö.
Vartannat år delar Trafikverket ut priset. Det går till en omsorgsfullt utformad och väl fungerande infrastrukturanläggning. Den ska motsvarar höga krav på god arkitektur, hållbarhet och hänsyn till natur- och kulturvärden.
Juryns motivering
Vinnaren spänner spänstigt och vackert över vattnet som en snabbt tecknad linje, genomförd med högsta precision. I all sin anspråkslöshet är vinnaren just det en bro ska vara – den förbinder och ger tillgänglighet, den är vacker och den tål att användas under lång tid. Folke Bernadottes bro har en form och funktion som fungerar från minsta detalj till kompositionen i landskapet och tillsammans med övriga broar över Djurgårdsbrunnsviken.
En smäcker bro på Djurgården i Stockholm
Folke Bernadottes bro sträcker sig över kanalen mitt emellan Djurgårdsbron vid Strandvägen och Djurgårdsbrunn. Arkitekt är Rundqvist arkitektkontor och beställare är Kungliga Djurgårdsförvaltningen. Bron har tidigare även mottagit priset för Årets Stockholmsbyggnad.
|
|
|
|
|
I kalendern på hallbarstad.se hittar du konferenser och andra evenemang.
|
Läs tidigare utskick och prenumerera på våra andra nyhetsbrev. Prenumerera |
|
|
Nyhetsbrevet ges ut av Rådet för hållbara städer, ett forum bestående av tolv statliga myndigheter samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Länsstyrelsen. Rådets uppgift är att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030, som handlar om långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling. www.hallbarstad.se | hallbarstad@boverket.se |
|
