|
|
Analys
|
|
|
Med snabbavvecklad premie för el- och gasbilar, billigare bensin och diesel och sänkt reduktionsplikt, blir beteendeskiftet centralt för att nå 2030-målet. Därför tar 2030 nu fram Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag, varav de flesta redan har utretts och remissbehandlats eller testats i andra länder.
Ur det perspektivet beklagar vi att Trafikverket såg så många problem och få möjligheter när de nu besvarade regeringsuppdraget kring steg 1- och 2-åtgärder (att minska transportbehov, ändra transportsätt och utnyttja befintlig infrastruktur bättre). Däremot är det alldeles utmärkt att Trafikverket nu testar geofencing för lastbilar, där hastigheten automatiskt begränsas i känsliga zoner. I nuläget gäller det 40 timmerbilar från fyra åkerier men vi vill se det kraftigt utökat för att minska tunga transporters klimatpåverkan samtidigt som trafiksäkerheten ökar.
Vi vill också att regeringens förslag om att skattebefria förmånen av gratis laddning på jobbet utvidgas till kollektivtrafikkort och förmånscykel, så att inte bilen ensidigt gynnas. Även mikromobiliteten har en viktig roll att spela, och för att snabbt få bättre ordning på elsparkcyklarna kan kommuner göra som Gävle och upphandla tillstånden med ett par aktörer. Då kan kommunen ställa krav på geografisk täckning, var och hur de ska parkeras, geofencing av hastigheter och hållbarhetskriterier.
Beteendesatsningar bör kombineras med minskat utrymme för privatbilism, som i centrala Köpenhamn där 600 av 1 050 offentliga p-platser tas bort, till förmån för bredare trottoarer, utökade cykelvägar och fler träd, eller Oslo som infört 600 fasta platser för bildelning, vilket i år utökas med 400, i samråd med 13 bildelningsleverantörer. Därtill bör särskilda satsningar göras på vanebilisterna, som i Västtrafiks kampanj där 100 000 erbjuds att testa kollektivtrafiken gratis i två veckor.
Mer sånt – vi ska alla vara smarta mobilister som utnyttjar många delar av den hållbara mobilitetskedjan.
Mattias Goldmann
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Sverige har världens femte högsta andel elbilar av totala bilparken men de står trots detta bara för 2,2% av alla bilar. Det är modigt av regeringen att sätta så stor tillit till eldrift för 2030-målet, särskilt som de snabbavvecklat elbilspremien och halverat stödet till eldrivna bussar och lastbilar. Dock är premien för el- och gasdrivna arbetsmaskiner utökad genom att medlen i 2022 års budget inte gick åt och nya tillförts. Nu behövs kortare ledtider för elnätsutbyggnad, trygga incitament för en proaktiv utbyggnad och att nätet kan användas effektivare. Dessutom måste det budgeterade stödet för laddinfrastruktur användas effektivt, och kommunernas roller förtydligas, skriver 2030, Power Circle och Energiföretagen Sverige. 2030 efterlyser också riktade stöd till bl.a. arbetsfordon och minibussar, där diesel fortsatt dominerar.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
Snabbt och kraftigt sänkt reduktionsplikt betyder att 1,5 miljarder liter fossil diesel extra ska köpas in på en marknad som från 5 februari får bristande tillgång efter bojkotten mot Ryssland och OPECs begränsningar. Sänkt reduktionsplikt kan därmed betyda högre pris, men också fysisk brist och ransonering, visar nya beräkningar. Det cirkulerar många missuppfattningar om vad reduktionsplikten egentligen är. I detta 20-minutersinslag går 2030 igenom vad plikten egentligen innebär och varför den är ett effektivt verktyg i 2030-arbetet.
|
|
|
I januari backade de laddbara bilarna till 52% av nybilsmarknaden mot 75% i december. Bara 7,4% av lätta lastbilar var eldrivna och en enda (!) av de tunga bussarna, vilket hotar 2030-målet. Om regeringen inte vill ge alla el- och gasbilar bonus, så bör de införa riktad stimulans till lätta lastbilar, skåpbilar, pick-ups och bussar. Därtill kan regeringen inspireras av Frankrike som särskilt gynnar de med lägre inkomster som skaffar elbil, och som infört en premie för att konvertera befintliga bilar till drift på el och med förnybara drivmedel – vilket Sveriges riksdag beslutat men regeringen inte genomfört. Läs 2030:s analys!
|
|
|
2027 inleds EU ETS-utsläppshandel för transportsektorn, detaljerna förhandlas fram nu under våren. Vi räknar med priser på minst €60 per ton, som gör det fossila dyrare, omställningen mer lönsam och intresset för föregångsländer större.
Sänkt reduktionsplikt kan öka priset vid pump med en krona eller mer. Nya utsläppsregler för fordon klubbas också; enbart nollutsläppsbilar från år 2035 med en viss öppning för hållbara biodrivmedel och e-bränslen, därtill blir fossilbilarna dyrare med Euro7:s skärpta utsläppskrav, som förmodligen röstas om i senhöst.
Kommissionens förslag på utsläppskrav för lastbilar och bussar kommer 14 februari, troligen med utfasning av stimulans för eldrift till 2029 och en mycket begränsad roll för biobränslen. Med ReFuelAviation betalar intäkter från den nya utsläppshandeln 90% av merkostnaden för e-bränslen och 70% för bioobränslen, jämfört med fossilt.
För maritima sektorn efterlyser bl.a. 2030-sekretariatet i ett öppet brev skärpta CO2-krav, stärkt stimulans för nollutsläppsfartyg och bindande mål för e-bränslen. Förhandlingarna försvåras av att Frankrike vill räkna vätgas från kärnkraftsel som grön, men en kompromiss med Tyskland kan lösa knutarna.
Förnybarhetsdirektivet RED ska trialogförhandlas i mars, framsteg brådskar för Eurostat och visar att andelen förnybart minskar i transportsektorn. Parallellt med allt detta söker EU hantera USA:s Inflation Reduction Act som ger dubbel premie för ”Made in US”; låt det bli en transatlantisk samverkan, inte ett nytt handelskrig.
|
|
|
På EU-nivå satsas nu stora pengar på en snabbare omställning av flyget, bl.a. med 900 milj kr till Vattenfallsprojekt för svensk tillverkning av syntetiskt flygbränsle från bl.a. infångad koldioxid från fjärrvärmeproduktion. SAS kan få 25 % av sitt behov härifrån 2030. Regeringens satsning på att genom forskning och innovation snabbt få elflyg på plats i Sverige är mer beskedlig med 15 milj kr, men kompletteras med att Trafikverket ska utreda om elflyg kan införas på upphandlade flyglinjer.
Eldrivet i mindre format sker med hjärtstartar-drönare i Västra Götalandsregionen, med drygt 80 skarpa flygningar hittills. De ska nu också användas vid andra akuta händelser och filma olyckor. Östersund har liknande projekt och Svenska Aerit lanserar i år varuleveranser med drönare i delar av landet.
För flygbiobränsle bjuder Swedavia in andra till gemensam upphandling, en samverkan 2030 var med i från start och uppmanar andra att medverka i. I fjol blev det närmare 170 ton, motsvarande 500 ton CO2 i minskad klimatpåverkan. Swedavias mål är att 5% av allt bränsle som tankas på svenska flygplatser ska vara fossilfritt 2025, Fossilfritt Sverige anger att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030. Ny forskning visar att flygets höghöjdseffekt kan minskas kraftigt genom 300–500 meters ändrad flyghöjd, vilket Delta och Lufthansa nu testar att med data från ett EU-orskningsprojekt arbeta in i ruttoptimeringssystemen.
|
|
|
Tyskland som har Europas längsta elväg inviger en första elväg med induktiv laddning, för att kollektivtrafikens aktörer ska kunna avgöra var tekniken är relevant. Ett liknande projekt har Flygbussarna i Visby, som 2030 granskat.Grekland satsar 1,8 mdr kr på "I move electric" med delfinansiering av laddboxar och alla elfordon, från cyklar och uppåt. Alla nya byggnader har laddmöjlighet och vart tredje fordon i Aten ska vara eldrivet 2030.
Laos satsar på e-mobilitet för att ersätta dyr import av bensin och diesel med el från vattenkraft som de har i överflöd, rapporterar 2030. I närtid börjar också rapporteringen från årets fokusland Sydkorea – följ den hos 2030!
… och för den som vill inspirera omvärlden med det svenska 2030-målet, finns äntligen en utförlig genomgång av vad det innebär och hur det går, skriven av 2030 för Illuminem.
|
|
|
Efterfrågan på litiumjon-batterier ökar från 700 GWh ifjol yill 4,7 TWh år 2030, främst för elbilar, Värdekedjan ger då 18 miljoner jobb, enligt McKinsey. Kina står för ca 40%, men främsta tillväxten sker i EU och USA, med uppemot 150 nya batterifabriker kommande årtionde.
Litium finns tillräckligt och fördelat över flera länder, andelen kobolt i batterier väntas minska medan tillgången ökar, med nickel som ett större problem. CO2 från batteritillverkning kan minska upp till 90% genom förnybar energi i produktionen och cirkularitet – t.ex. har EU målet 80% återvunna material 2030. Då kan också varje region vara mer självförsörjande.
Eldriften innebär att oljeanvändningen minskar 30% till 2035, varefter efterfrågan på bensin minskar 5% per år. Raffinaderier stängs eller ställer om till alternativa drivmedel, med €39 miljarder i planerade investeringar till 2030 varav 75% avser biodrivmedel. HVO-produktionen fördubblas till 2030, enligt T&E:s sammanställning. |
|
|
|
Stora företag, start-ups, ideella organisationer, kommuner och forskningsinstitut – alla som står bakom 2030-målet och vill vara en aktiv del av omställingen är välkomna som partners till 2030-sekretariatet. Tillsammans identifierar vi lösningar och röjer hinder över branschgränser, och driver politiken i rätt riktning. Hör av er till kansliet för mer info!
|
|
