|
|
Analys
|
|
|
Detta är den avgörande mandatperioden för att klara 2030-målen, som alla riksdagspartier utom SD står bakom. Som vi sade i norsk podd: Ska vi vara föregångsland får vi raska på! Samtidigt går vi in i tuffare ekonomiska tider med krig i vår närhet, dyra vallöften ska infrias och kostnaderna för bl.a. försvaret ökar. Därför måste 2030-satsningen vara kostnadseffektiv, minska vårt utlandsberoende och skapa jobb i Sverige. 2030-sekretariatets Gör Inte Om – Gör Rätt lägger grunden, och vår analys av valresultatet pekar på att vissa frågor är närmast vunna (elektrifiering, industrisatsningar, negativa utsläpp), andra handlar om att begränsa skadan (sänkt skatt på fossila drivmedel), medan mycket fortsatt kan och behöver påverkas: Reduktionspliktens utformning och nivåer, Klimatklivets fortsättning, en uppdaterad nationell plan för infrastruktur, bonus-malus framtid, och mycket mer.
Globalt är förbättringspotentialen stor: efter pandemin är det för mycket ”gör om, gör samma” och för lite Build Back Better. De globala subventionerna till fossila drivmedel mer än tredubblades 2021 och förväntas öka även 2022, som en följd av Rysslands krig mot Ukraina. Kanske ses början på en vändning med de många skarpa åtgärder för minskad energiförbrukning som EU, medlemsstater och intresseorganisationer nu driver, och som inte bara gynnar klimatet och slår mot Putins krigskassa, utan också gynnar hushållsekonomin. Tyvärr tycks Sverige delvis välja en mindre hållbar väg, med ansökan till EU om att sänka skatten på fossil bensin och diesel under EU:s lägstanivå. Senaste statistiken från SCB visar också hur transportsektorns klimatpåverkan ökar kraftigt, framför allt från flyget – även om en jämförelse med pre-covid ser mer positiv ut.
Ingen utveckling är spikrak, och eftersom enigheten är bred om att Sverige ska vara ett föregångsland är det dags nu – nu vänder vi, för full måluppfyllelse!
Mattias Goldmann
Medgrundare, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
Reduktionsplikten ger gröna jobb i en växande biodrivmedelsbransch, stärker försörjningstryggheten, minskar risken för prischocker från oljemarknaden och är central i att nå Sveriges klimatmål, skriver 2030 på DI Debatt, och Aktuell hållbarhet. På DN Debatt lyfter vi problem med Timbros förslag att närmast ersätta reduktionsplikten med koldioxidlagring.
Tack vare reduktionsplikten, med mer biodrivmedel som också har bättre klimatprestanda, har transportsektorns klimatpåverkan inte ökat trots att transporterna har ökat. 2021 ökade biodrivmedel med 1,7 TWh jämfört med 2020 och utgjorde nästan 25% av allt drivmedel.
Biodrivmedel utanför reduktionsplikten minskade 0,3 TWh. 74% av svenskarna är för inhemsk drivmedelsproduktion, främst för landets säkerhet och försörjningstrygghet, bara 6% anser att det är oviktigt. 70% är positiva till att använda mer restprodukter från skogs- och jordbruket, bara 5% är kritiska. Personer boende utanför storstad är mer positiva än andra.
När nu EU-kommissionen föreslår att Sverige ska få slopa energiskatten i minst tre månader, med sänkt pris på bensin och diesel på tre resp. en krona per liter, blir det för både klimatet och statskassan viktigt att hålla denna period så kort som möjligt; redan tre månader kostar fyra miljarder kronor.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
En internationell smältdegel för hållbar mobilitet, smarta städer och infrastruktur. Möt branschkollegor och ledande företag från hela världen, hör inspirerande föredrag och de senaste inom utvecklingen mot hållbara transporter oh resor. 2030-sekretariatet är på plats och berättar om resan mot världens mest ambitiösa klimatmål för hållbara resor och transporter. Som 2030-prenumerant finns möjligheten att registrera dig med 30% rabatt på ordinarie pris. Använd koden SEK30. |
|
|
Fredag 2 december 2022 samlas företrädare för transport- och energibranschen för att möta klimatomställningens stora utmaningar. Tillsammans ska de leverera konkreta förslag till berörda politiker. Vid konferensen eComExpo Summit i Göteborg ligger fokus på att samarbeta mellan sektorer och ta vara på synergier för att lyckas nå Sveriges klimatmål till 2030. |
|
|
Elektrifieringen av fordonsflottan är en viktig del av omställningen till hållbara resor, och betydelsen av föregångare – och de bästa förebilderna – är stor. Nu har nomineringen till Laddguldet 2022 öppnat. Bästa kommun och fastighetsägare som aktivt arbetat för att underlätta resor på el ska koras. Nominera ditt, eller dina, bidrag. |
|
|
|
Statliga Klimatklivet, som går till alla sektorer utom hushåll, har en klimatnytta på 1,85 kg Co2e per krona, är populärt hos näringslivet och har gett bl.a. grönare transporter, energikonvertering, biogasproduktion, effektiviseringar och laddstationer. Nu hotas Klimatklivet av en Råttan i Pizzan-sägen om klimatångestterapi, visar Goldmanns sammanställning.
|
|
|
|
På personbilssidan står det laddbara nu för mer än 50% av nyregistreringarna i Sverige; högst i hela EU. Men; 52% av de som fortfarande kör fossilbil kan inte tänka sig elbil utan premie, med högst andel bland låginkomsttagare, landsbygdsbor och äldre, visar KvdBils sammanställning. Samtidigt anger 76% av tjänstebilsförarna att de skulle välja laddbil om de skulle byta i morgon, enligt LeasePlan. M och KD har varit kritiska mot delar av bonus-malus, men genom att dela ut premien i tre delar minskas exporten av elbilar, med ett differentierat pristak kan nyttofordon få bättre stöd, och med skärpta klimatmål fasas laddhybriderna ut, och därmed hanteras invändningarna, skriver 2030 i Göteborgs-Posten.
|
|
|
|
På bussidan står nu eldrift för 10% och gasdrift 12% av nyregistreringarna i EU, med högst andel elbussar i Finland (78%) före Nederländerna (59%) och Danmark (46%), med avtal att alla nya stadsbussar ska vara nollemission 2025, hela flottan 2030. Sverige ligger på knappt 20%; vi behöver långsiktiga åtaganden och tydlig ekonomisk stimulans för klimatbättre bussar.
|
|
|
|
Lastbilssidan omfattas av nya krav från Bra Miljöval avseende godstransporter i tätorter: 50% el- och gasfordon 2022, 75% 2025 och 100% 2026. IVL:s förslag på zoner där diesellastbilar förbjuds skulle påskynda omställningen och har brett politiskt stöd. Nu måste också offentlig sektor upphandla en viss andel ”rena” fordon och transporter, med faktastöd från BioDriv.
|
|
|
|
Järnvägsomställningen förändras med den tillträdande regeringen, som bl.a. vill satsa på nya stambanor, men inte med lånefinansierat höghastighetståg, vill satsa mer på Inlandsbanan och andra sträckor som delvis skiljer sig åt mellan partierna. Tågets klimatpåverkan i CO2/pkm per land i Europa hittar du här.
|
|
|
|
Arbetsmaskiner utanför vägtrafikregistret som byts från fossilt till el eller biogas får från 11 oktober Klimatpremien. Arbetsmaskiner står för 7% av Sveriges totala klimatpåverkan.
|
|
|
|
På cykelsidan föreslår VTI fördubblad cykling till 2035 som nationellt mål. Inspiration kan hämtas från bl.a. Helsingborg, utsedd till Sveriges bästa cykelfrämjarkommun, före Trollhättan och Lund, med Håbo som bästa mindre kommun. Nästan alla 55 deltagande kommuner har uppsatta mål för ökad cykling, 22% har mål för barn och ungdomars resor och 44% har styrdokument för säkra skolvägar med cykling. Men en nationell cykelpott på 2,7 av totalt 881 miljarder i nationella planen är för lite, menar Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder.
|
|
|
|
Transporteffektivitet betonas av Klimaträttsutredningen som 2030 vill se remissbehandlad snarast. Ny forskning sammanställer 22 studier av last mile-lösningar för gods. European Shared Mobility Index visar att delade fordon ökar kraftigt, särskilt elsparkcyklar. Andelen är högst i Paris före Berlin och Milano.
|
|
|
|
Nederländerna blir först i världen att lagstifta om rätten att jobba distans; arbetsgivaren får avslå önskan enbart om det kan bevisas vara olämpligt för arbetet.
|
|
|
|
Sommarens tyska jättesatsning på €9 för en månads resande med all lokal och regional kollektivtrafik utvärderas nu. 52 miljoner biljetter såldes, varav 10 miljoner som annars inte åker kollektivt. Drygt 10% av användarna skippade minst en biltur per dag och biltrafiken minskade 3% och trafikstockningarna minskade i 23 av 26 städer. Utsläppen minskade med 1,8 miljoner ton koldioxid, till en kostnad av 2,5 miljarder euro. Dock ökade trängseln i kollektivtrafiken vilket drabbade tågets vaneresenärer. SPD föreslår nu en årsbiljett för €365, De gröna en regional månadsbiljett för €29 och en nationell biljett för €49.
|
|
|
|
USA:s federala regerings National Electric Vehicle Infrastructure på totalt USD 5 mdr stöttar 35 delstater i uppbyggnaden av laddinfrastruktur, med målet 500 000 laddare och minst fyra 150 kW-laddare var 80:e km. Därtill anslås USD 2.5 mdr i sökbara medel för laddinfrastruktur på landsbygden. Med Bidens klimatpaket IRA kommer nu mycket stora satsningar på elbilar och förnybara drivmedel, med stark social profil. Läs 2030:s sammanfattning här.
|
|
