Klimatomställningen av transportsektorn

År 2030 ska den svenska transportsekorn minska sina utsläpp med 70% jämfört med 2010. 2030-sekretariatet är den nationella plattformen för samverkan mellan samhällets aktörer för att säkerställa att 2030-målet nås. I slutet av varje månad samlar 2030-sekretariatet nyheter kring transportomställningen i Sverige och avger en lägesrapport. Tipsa oss gärna om nyheter!

I blickfånget

Greta står i talarstolen på Youth4Climate-konferensen i Milano. Hon beskriver hur hon hör fina ord, men inte ser mycket handling.

Vi är i ett handlingens decennion, och vi måste visa att Greta har fel. Transportsektorns klimatmål i Sverige är unikt tufft. Vi skall minska koldioxidutsläppen med 70 procent, medan andra länder har betydligt blygsammare mål. EUs 2030 mål för transportsektorn är 14 procent. Det tar oss inte ens i närheten av 1,5 graders målet. Inte ens 2,0 grader. 

Sverige har visat att vi kan. Sedan 2010 har inrikes transporter minskat med 20 procent till 2019 enligt Naturvårdsverket. Pandemiåret 2020 kommer att ge ytterligare en minskning.

Vi har knappt 50 procent kvar, men nu är hårdnar debatten, nu ser vi det ena förslaget efter det andra på innovationer som minskar utsläppen. Jag säger inte att vi är hemma, men det finns en ny innovationsanda. Det gäller bara att politiken surfar på en allt mer marknadsdriven våg, och vågar släppa fram innovationandan.

Det tar tid att etablera fabriker för biodrivmedel och det tar tid att öka effekttillgången för el. Besluten idag bär frukt 4-5 år senare. 

Vad som inte tar tid är att ändra beteende att i fortsättningen ha mer digitala möten, ett källsorterat resande. Här kan vi alla bidra, och kapa lite till av utsläppen.

Det behöver inte vara tomma ord som kommer över våra beslutsfattares läppar. Men det är nog upp till oss alla att visa att Greta fick fel om 2020-talet!

På gång

Utan omfattande beteendeförändringar klarar vi inte de uppsatta klimatmålen. Under Vinnovas innovationsvecka kommer beteendeexperten Niklas Laninge (PBM) och Maria Stenström från 2030-sekretariatet diskuterar hur offentlig sektor kan arbeta för att människor ska förändra invanda resebeteenden och hur de kan öka individers kunskap, motivation eller förutsättningar för att kunna ändra beteenden.

Väldigt spännande och i linje med 2030-sekretariatets tankar kring behovet av ett tydligare nationellt ansvar för mobilitets- och beteendefrågorna.

Mer information och anmälan till seminariet den 6 oktober klockan 13-14 i länken.
 

2030-sekretariatet följer utvecklingen med EUs klimatpaket på nära håll. Nu har EU parlametets "rapportörer" utsetts, de som skall förhandla fram de politiska gruppernas ståndpunkt infölr den slutgiltiga omröstningen i EU-parlamentet.

Nu går 2030-sekretar5iatet över i den spännande tid där vi skall ge förslag på ändringar i enskilda meningar, ibland bisatser i de paragrafer som definierar EUs förslag. Ett jobb för höstmörkret-

Följ vårt arbete, och ta del av våra inlägg här

Månadens utvalda nyheter

När restriktionerna släpper öppnar sig  ”Möjlighetsfönstret”  för att utveckla det multimodala resandet som verkligen möter människors behov så att nya mer hållbara beteenden och vanor kan etableras. K2 - The Swedish Knowledge Centre for Public Transport har tagit initiativet att bjuda in olika aktörer med olika perspektiv för att utforska och utveckla de utmaningar och möjligheter för förnyelse av kollektivt resande. Ett 30-tal nyckelindivider från olika delar av mobilitetsbranschen är knutna till initiativet som rådgivare.

2030-sekretariatet  kommer att delta i dialogen. Initialt kommer vi fokusera på förändrade resvanor och mobilitetstjänster, kollektivtrafikens nya roll, nya pris- och biljettstrategier, nya modeller för organisation och finansiering samt hur gatuutrymmet ska omprioriteras. Detta är utan tvivel en grundbult i omställningen.

Läs mer här

Ett snabbt ökande antal elsparkcyklarleder thar lett till problem som måste lösas. Men det är inte mikromobiliteten som är problemet, utan hur vi hanterar den. 2030-sekretariatet och partnern Tier föreslår offentlig upphandling av mikromobilitet som en del av lösningen. Tier erbjuder nu swap tjänster av batterier på 7-eleven och Pressbyrån. Värt att testa.

Vi behöver gynna den nya mobiliteten, och stötta entreprenörerna när de utvecklar alternativen. Så behöbver vi biljettsystem där vi som bor på landet kan ta bilen till tåget, tåget till tätorten, bussen eller ett delat fordon vidare, och sedan kanske en lånecykel eller mikromobilitet. Allt på samma biljett.

Om vi inte är på plats i Bryssel, och påverkar tidigt i det som skall bli lagar i framtiden, så förlorar vi vår möjlighet att påverka. Flera svenska företagsrepresentanter är oförtröttliga i sitt arbete, och nyligen publicerades SEKABs Ylwa Alwarsdotter en debattartikel i inflytelserika Euractiv. Med hennes slutord, om inte EU skärper upp klimatpolitiken kan det "barka åt skogen". Översätt det om ni kan.

Vi behöver vara många som påverkar i Bryssel, som tar de många mötena, och för fram den svenska betydligt mer ambitiösa klimatagendan. 2030-sekretariatet föreslår att en ambassadör utses som endast arbetar med transportomställningens utmaningar, bygger allianser med andra medlemsländer och gör den svenska klimatpolitiken känd.
 

Höstbudgeten var en expansiv sådan, med över 20 miljarder åt klimatet. Men den största delen av dessa pengar kan komma från EUs gröna återställningsfond. 18 länder har fått godkänt, och får nu sina gröna omställningspengar. Sverige är dock fortfarande en av en handfull länder som inte fått planen godkänd.

Pinsamt Sverige. Vi skall vara ett föredöme, vi har de tuffaste målen, men lyckas vare sig skicka in i tid, eller få godkänt samtidigt som våra grannländer. EUs återställningsfond ställer krav på ambitiösa planer. Är det inte precis vad Sverige har?