Oktober 2018 PBL Nano #9

Deltagaren ska få kännedom om att det inte bara är den sökta åtgärden som ska överensstämma med detaljplanen utan det gäller även den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser.

I förra månadens NANO presenterade vi en kort sammanfattning av vad som gäller när det byggnadsverk som den lovsökta åtgärden avser inte överensstämmer med detaljplanen. I denna månads NANO fortsätter vi på det temat men med fokus på själva den fastighet som ansökan avser.

Största eller minsta storlek på fastigheter
Genom 4 kap. 18 § PBL ges kommunen bl.a. en möjlighet att i en detaljplan bestämma största eller minsta storlek på fastigheter. Motsvarande möjlighet gavs i såväl ÄPBL som i planer upprättade enligt byggnadslagen. Att den fastighet som en bygglovsansökan gäller ska överensstämma med detaljplanen framgår av 9 kap. 30 § PBL. Detta är alltså något som måste kontrolleras vid prövningen av en bygglovsansökan.

Detaljplanens betydelse
Detaljplanen har även betydelse vid fastighetsbildningsåtgärder enligt reglerna i fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Enligt 3 kap. 2 § första stycket första meningen FBL gäller nämligen att en fastighetsbildningsåtgärd inte får ske i strid mot detaljplanen.
Varför behövs då bestämmelsen i PBL om att fastigheten ska vara i överensstämmelse med detaljplanen? Svaret på frågan är att en fastighetsbildningsåtgärd i vissa fall får ske trots att den avviker från planen. Närmare bestämt anges det i 3 kap. 2 § första stycket andra meningen FBL att om syftet med planen inte motverkas får mindre avvikelser göras. Eftersom 9 kap. 30 § PBL anger att den fastighet som den lovsökta åtgärden avser ska överensstämma med detaljplanen så innebär alltså fastighetsbildningsmyndighetens beslut i så fall ett hinder mot att lämna bygglov.

Undantagsregel
För att komma till rätta med det problemet så föreskrivs det i 9 kap. 30 § första stycket 1 b PBL att om fastighetsbildningen har skett i strid mot detaljplanen men med stöd av vad som anges i 3 kap. 2 § första stycket andra meningen FBL så utgör avvikelsen inte hinder mot bygglov. Bestämmelsen är alltså en undantagsregel från kravet på att fastigheten ska överensstämma med detaljplanen.

Om särskilda skäl föreligger
Alla fastighetsbildningsåtgärder behöver ju nödvändigtvis inte grundas på nya beslut enligt FBL, tvärtom, och liksom PBL har även FBL genomgått ändringar. En ändring som är relevant i detta sammanhang är en ändring i 3 kap. 2 § FBL som skedde i samband (Ä)PBL-reformen 1987. Före i juli 1987 angavs det i 3 kap. 2 § första stycket FBL att fastighetsbildningsåtgärder inom områden med bl.a. byggnadsplaner och stadsplaner ska ske i överensstämmelse med planerna. I bestämmelsens tredje stycke gavs det dock möjligheter till avvikelser från planenlighetskravet. Där angavs bl.a. följande: ”Om särskilda skäl föreligger, får undantag från planen eller bestämmelserna medges av länsstyrelsen eller efter dess förordande av byggnadsnämnden. Även utan sådant medgivande får mindre avvikelse från plan ske, om åtgärden är förenlig med planens syfte.”

Fastighetsbildning ska prövas
Hur förhåller sig då detta till stadgandet i 9 kap. 30 § första stycket 1b PBL som ju föreskriver att fastighetsbildningen ska ha prövats med stöd av vad som anges i 3 kap. 2 § första stycket andra meningen för att den planstridiga fastigheten inte ska utgöra hinder mot bygglov.
Återigen hamnar vi i punkt 13 i övergångsbestämmelserna till PBL, se förra månadens NANO. I övergångsbestämmelsen ges en hänvisning till 17 kap. 18 a § ÄPBL som då innebär att byggnadsnämnden får förklara att en fastighetsbildning som har utförts i strid mot bl.a. en stadsplan eller en byggnadsplan med stöd av 3 kap. 2 § tredje stycket FBL i dess lydelse vid utgången av juni 1987 ska vara en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 § första stycket 1 b PBL.

Dom från Mark- och miljööverdomstolen
Att en förklaring enligt ovan är viktig framgår av en dom från Mark- och miljööverdomstolen som meddelades den 9 januari 2018 (mål nr P 1899-17). Ärendet gällde ett beviljat bygglov för nybyggnad av ett fritidshus. Den aktuella fastigheten omfattas av en byggnadsplan och i planen anges bl.a. att tomt inte får ges mindre storlek än 800 kvm. Fastigheten bildades innan planen antogs och har en yta på cirka 425 kvm. I domskälen angav domstolen att byggnadsnämnden inte gett någon sådan förklaring som avses här ovan samt att det inte heller finns något utrymme att ge en sådan förklaring. Mot bakgrund av detta upphävde domstolen beslutet om bygglov och avslog ansökan bygglovsansökan.

Läs mer om prövning av lov och förhandsbesked på PBL kunskapsbanken.