Det går en ängel runt vårt hus,
han bär på två förgyllda ljus.
Han har en bok uti sin hand –
nu somnar vi i Jesu namn!

Så brukade jag säga tillsammans med mina två pojkar när de var små, när jag satt på sängkanten för att säga godnatt. Det var en mysig stund.

Kanske inte alltid så lugn och stilla, för de kiknade av skratt när jag ibland klämde i med NU somnar vi i Jesu namn! så att de hoppade till. Ni vet de där lekarna där en skräms lite lagom, när det är tryggt runt omkring. ”Skräckblandad förtjusning”, tror jag det kallas.

Skräck och förtjusning är två känslolägen som följer med in i söndagens, Mikaelidagens, texter. Temat är "Änglarna." Vi tänker gärna att änglar är gulliga och glittriga, som de allra finaste bokmärken från förr. Men ärkeängeln Mikael kämpade med sitt svärd som en hjälte och besegrade draken, och Jesus gav sina lärjungar "makt att trampa på ormar och skorpioner och att stå emot fiendens hela styrka" (Lukas 10:17-20) - formuleringar som tecknar bilder för kampen och segern över ondskan.

Stora delar av livet går att se utifrån kampens perspektiv. Där det inte alltid känns som det goda i tillvaron vinner. Men vårt uppdrag är att göra det vi ändå kan, och här står vi inte ensamma. I den mörkaste och mest ensamma natten finns de starkaste änglarna; de stridande, läkande, och helande. De som finns vid vår sida, när vi har det som svårast.

Tron på änglar - och på änglavakten - är inte en lära om att Gud alltid beskyddar. Livet har lärt oss att det inte är så enkelt. Men generationers kristna erfarenhet är, att närvaro - kalla det änglars närvaro - kan skänka trygghet.

Jag tror att änglar kommer i alla former och skepnader. Några stryker oss över kinden med fluffiga vingar eller delar med oss sitt blod, sin svett och sina tårar. Andra är helt vanliga människor, som kommer med en hälsning från Gud.  

Lundaprästen Kent Wisti skriver på djupaste allvar och med glimten i ögat:

"Om dagarna går trösteänglarna omkring på skolgårdar, kontorstoaletter och åker buss. På IKEA finns stora härar av trösteänglar bland änkor som tvingats till flytt, nyseparerade medelålders som sålt sitt radhus, trötta småbarnsföräldrar som i hemlighet ställer sig frågan om de egentligen vill. Änglarna äter lax i restaurangen men byter ut den kokta potatisen mot pommes."

Tänk om det är så?! Läs gärna mer om änglar här: NWT - Krönika: Änglar, finns dom?

När jag började skriva detta nyhetsbrev i torsdagskväll, var det full fart i huset. 

Första träffen i föräldrakursen om trygghet skulle strax börja och arbetsmaterial kopierades till deltagarna. Barnkören hade övat färdigt änglasången inför söndagens familjemässa och en pianoelev övade med Sanna i kyrksalen. SWEA hade dukat fint i caféet för en middag och volontär Rebecka som hamnat mitt i åskvädret, tittade leende in på kontoret med dyblöta kläder och keps! Här pågår livet som det är, och det är som det ska vara.

Må Guds omsorg vara med oss,
de heliga änglarna beskydda oss,
människor och djur glädja oss
och Guds nåd ge våra hjärtan frid.

Hoppas vi ses i kyrkan eller på stan! 
Hälsningar Tina Haettner Blomquist, församlingsherde

Jag heter Jonas Jonsson och bor i Bryssel sedan 1999, arbetade först för UD på Sveriges EU-representation och sedan 2004 är jag EU-tjänsteman.

Jag är gift med Jeroen. Vi har två barn, en dotter och en son, och sedan de kom till världen har jag engagerat mig i den svenska gemenskapen i Bryssel: scouterna, kören, kyrkan. Jag är aktiv i kyrkorådet sedan några år.

Jag har ett arv jag vill ge vidare men med åren utomlands har den svenska identiteten också blivit allt viktigare för mig. Som tonåring såg jag ingen framtid för mig själv. Men jag fick bönesvar: ”Du är älskad (precis som du är)!” I den försäkran har jag fått leva sedan dess. Ändå fortsätter tron att vara ett sökande.

Gudstjänsten är en sådan plats, där livets djupaste frågor ställs och mitt eget liv får brytas mot evangeliet. Jag önskar att fler skulle våga ta steget över kyrktröskeln. Kom och se! (Joh 1:39)

Vår församling för en existentiell kamp. Med krympande anslag från Sverige och ökande självförsörjningskrav måste vi få fler medlemmar, gåvor och frivilliginsatser för att kunna säkra den levande och glädjefyllda kyrka som vi har. Kärnan är vår tro, men kyrkan är också kulturbärare, mötesplats, café, krishanterare... Även om endast någon del av detta är viktig för dig, vet att ditt personliga bidrag är helt avgörande för framtiden.

Jonas Jonsson

I tisdags samlades kyrkoarbetare i de skandinaviska kyrkorna till morgonbön, frukost och utbyte av information och erfarenheter. Denna gång i den Danske Kirke i Ixelles. 

Den danske prästen Mogens Bering Rasmussen talade bland annat om konstnären Peter Brandes som har skapat altaret, altarskåpet, predikstolen och dopfunten, med hjälp av donationer från bl. a. drottning Margrethe av Danmark. 

Danskar, norrmän, finländare och svenskar i Bryssel, har en del som förenar vad gäller behov och verksamheter, och en del som skiljer åt vad gäller organisation och ekonomi. Intressant och viktigt att träffas. Låt oss fortsätta lära av, och be för, varandra! 

Chapel for Europe inbjuder till ekumenisk middagsbön sista torsdagen i månaden. Den här veckan leddes bönen av pastor Johannes Reitze-Landau från All Lutheran Church of Brussels. På plats fanns även delar av en blåsorkester som spelade till hymnerna God of Grace and God of Glory och Lord of All Nations, Grant Me Grace. 

Det var särskilt rörande att tillsammans få meditera över Jeremia 29:7, 11. "Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång... Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp." 

I utlandskyrkan ligger det nära till hands att tänka att det viktigaste är att bevara det "svenska" eller det "svenskspråkiga". Samtidigt är det många i vår församling som lever integrerade i det belgiska samhället. Uppgiften som Gud ger oss alla, är att engagera oss i den stad, den kontext, som vi lever och verkar i. På så vis är Svenska kyrkan i Bryssel en sann del av den lokala kristenheten, utifrån den identitet och förankring som är vår egen. 

Från och med det nya kyrkåret som inleds första advent, kommer den ekumeniska middagsbönen att erbjudas varje torsdag kl. 13.00 i Chapel for Europe, med efterföljande enkel sopplunch kl. 13.30-14.00. För dig som jobbar i EU-kvarteret. En timme i veckan för bön och en stunds informell gemenskap med andra europeiska kristna. 

Rebecka Wallgård

är volontär och utsänd av Linköpings stift inom ramen för Ung i SKUT. Du träffar henne främst i café och kök, vid kyrkkaffen, babysång, miniorer, barnkör, Ung i Bryssel, och konfirmander. 

Ung och senior i SKUT – ett väl fungerande koncept - Vart jag mig i världen vänder (svenskakyrkan.se)
 

 

Familj: 250 euro
Enskild: 150 euro
Pensionär, student, au-pair, praktikant: 50 euro

Det går också bra att dela upp betalningen med månadsbetalning under 12 månader. Du behöver själv lägga in en stående månadsbetalning hos din bank.
I meddelandet skriver du "medlemskap".
Avgifterna blir då:
Familj: 21 euro/månad
Enskild: 12,5 euro/månad
Pensionär, student, au-pair, praktikant: 4,20 euro/månad