 | |
Foto: Scandinav/Boverket
|
|
Barn behöver utemiljöer med mer grönska och lagom med sol. Grönskande utemiljöer skyddar mot solens skadliga strålar och ger också andra positiva hälsoeffekter.
En stor del av sin vakna tid tillbringar barn i förskola och skola. Verksamheternas utomhus- och inomhusmiljö har därför stor betydelse för barnens miljöexponering. Lokalisering och utformning av gårdarna påverkar bland annat solexponering, ljudmiljöer, luftkvalitet och temperatur, Att ha tillgång till en utemiljö av god kvalitet under skoltiden kan också kompensera för brister i boende- och närmiljön.
Eftersom barn har tunnare hud och lättare bränner sig är de extra känsliga för solens skadliga strålar. Det är sannolikt solljusexponeringen i barndomen som påverkar risken att bli drabbad av malignt melanom senare i livet. Barn är även mer sårbara än vuxna för uttorkning och värmestress. Gröna lekmiljöer möjliggör för barn att leka och röra sig utomhus under soliga dagar. Vegetationens skugga medför en minskning på 50–70 procent i UV-exponering för barnen.
Därför är det viktigt att skolgårdar blir utformade för att inrymma träd, liksom att träd blir planterade runtomkring skolgårdar och idrottsplatser. Träden ger tillgång till skugga för återhämtning och förbättrar det lokala klimatet.
Läs mer i rapporten på följande pdf. Materialet riktar sig till dig som arbetar med, eller beslutar om, barns hälsa och utbildning, dig som arbetar med förvaltning eller utformning av förskole- och skolgårdar, liksom anställda i förskola och skola. |
|
 | | Illustration: ArkDes |
Ödehus i Älvdalen, Boden. Isbanan i Luleå. Bruksorten Örviken i Skellefteå. Älvrummet i Gällivare. Tomtebostrand i Umeå och Svappavaara, Kiruna. Där finns de utvalda teamen som ska tänka nytt tillsammans med kommunerna. I projektet används en ny modell för innovation. Team med arkitekter, formgivare, antikvarier, ingenjörer, kreatörer och konstnärer är inbjudna. Uppgiften är att utforska och ge perspektiv i utvecklingen av attraktiva, trygga och hållbara samhällen.
Projektet är initierat av Rådet för hållbara städer, regeringens satsning för hållbar stadsutveckling. Det är det andra innovationsprojektet inom “Visioner i Norr”. ArkDes leder arbetet och det finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
I Norrbotten och Västerbotten pågår just nu några av de största investeringarna. De finns inom grön omställning, teknik och infrastruktur. Satsningen ställer stora krav på fler bostäder, attraktiva livsmiljöer och långsiktig hållbarhet. I satsningen ställer man frågan om kvalitativa platser och bostäder kan skapas på kort tid, samtidigt som befintliga resurser tillvaratas.
Teamen och platserna är:
Boden: Ödehusen i Älvdalen. Team: Boden. Gällivare: Älvrummet, Vassara älv. Team: När horisonter möts.
Kiruna: Svappavaarra. Team: Berätta mig vidare.
Luleå: Isbanan. Team: Isspår.
Skellefteå: Örviken. Team: Örviksgruppen.
Umeå: Tomtebo strand. Team: VEX.
Information om teamen
|
|
 | Foto: Madeléne Beckman/ArkDes |
ArkDes tar nu arbetet vidare och startar ett pilotsamarbete med skolor. Tidigare har området främst blivit bearbetat av bransch, kommuner och myndigheter. Syftet är att ge elever kunskap och verktyg för att kunna påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.
Först ut är Anna Whitlocks gymnasium i Stockholm. Under höstterminen 2023 deltog det i ett pilotprojekt med 150 gymnasieelever, lärare och rektorer. Elever, lärare och studierektorer fick första en utbildning i Politik för gestaltad livsmiljö. De fick också en presentation av ArkDes Vinnovafinansierade innovationsprojekt Street Moves. Målet med Street Moves är att säkerställa att alla Sveriges gator är hållbara, hälsosamma och levande till år 2030.
Under höstterminen arbetade grupperna med sex gator i närheten av skolan med samma frågeställning som i Street Moves. Hur kan den här gatan bli mer hållbar, hälsosam och levande? Eleverna genomförde intervjuer och plats- och behovsanalyser.
Med erfarenheterna från pilotprojektet kommer ArkDes att bearbeta materialet. Målet är att på sikt tillgängliggöra det digitalt så att fler gymnasieskolor runt om i landet kan använda det.
– Det här är en fantastisk möjlighet att rusta elever med kunskap och verktyg. I framtiden kan de forma en gemensam och hållbar miljö genom arkitektur, form och design, säger Madeléne Beckman, Intendent pedagogik på ArkDes som tillsammans med kollegan Olle Lundin, Processledare i design på ArkDes lett pilotprojektet.
Gymnasieelever gestaltar framtidens gaturum (på hallbarstad.se) |
|
 | Foto: Infab/Boverket |
Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.
Resultatet från Miljöhälsoenkäten 2023 blev besvarad av nästan 90 000 personer. Den är publicerad i myndighetens webbaserade verktyg Folkhälsodata och Folkhälsostudio. I enkäten ställde Folkhälsomyndigheten frågor om bland annat inomhusmiljö, luftföroreningar, kemikalier, solljus och klimatförändringen.
En av de miljöexponeringar som påverkar flest människor är buller
– Buller kan orsaka sömnstörningar, vilket i sin tur kan ge upphov till allvarliga effekter som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Nästan en av tio anger i enkäten att de dagligen eller varje vecka får sin sömn störd av trafikbuller. Problemet har blivit allt vanligare sedan Folkhälsomyndighetens undersökningar startade för 25 år sedan, säger utredaren Ida Knutsson.
En ny fråga som Folkhälsomyndigheten följer är trångboddhet
I Miljöhälsoenkäten 2023 anger 22 procent av de svarande som är födda utanför Europa att de bor trångt, vilket är mer än dubbelt så stor andel som bland övriga befolkningen. Om de boende är fler än vad bostaden är anpassad för, kan inomhusmiljön bland annat ge upphov till besvär som allergi, trötthet och huvudvärk. Besvären kan uppstå på grund av otillräcklig ventilation och ökad förekomst av fuktskador och mögel. Läs mer (på hallbarstad.se) |
|
|
Kommunerna är i full gång med att ta fram planeringsstrategier inför september 2024. Antalet beslut om detaljplaner fortsätter att minska, medan tillsynsärenden kommer in till byggnadsnämnderna i en högre takt än vad de generellt klarar av. Det är några av resultaten från Boverkets sammanställning av plan- och byggenkäterna gällande år 2023.
Årlig statistik om allt från översiktsplaner till tillsyn Boverket följer årligen upp tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen och rapporterar resultatet till regeringen. Uppföljningen innehåller både årligt återkommande statistik samt uppföljningsteman som varierar med åren. Underlag till uppföljningen samlas till största del in via Boverkets plan- och byggenkäter som går ut till både länsstyrelser och kommuner. För år 2023 har 283 av Sveriges kommuner och alla 21 länsstyrelser besvarat hela eller delar av enkäterna.
Läs rapporterna i sin helhet och få tillgång till statistiken som öppna data. PBL-statistik gällande år 2023 (på boverket.se)
|
|
 | Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket |
Folkhälsomyndigheten har publicerat en ny tillsynsvägledning om temperatur inomhus. En förändring jämfört med tidigare är att de nya allmänna råden har ett större fokus på höga temperaturer.
Tillsynsvägledningen är i första hand framtagen för tillsynsmyndigheterna, kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder men kan även användas av fastighetsägare och verksamhetsutövare på exempelvis äldreboenden och skolor.
Riktvärden för inomhustemperatur De allmänna råden innehåller riktvärden för både lägsta och högsta inomhustemperatur. Förändringen jämfört med tidigare är nya råd om vilka åtgärder som kan vidtas i fastigheter för att sänka inomhustemperaturen när det är varmt ute. Förebyggande åtgärder kan exempelvis vara att – installera solskydd vid fönster med direkt solinstrålning, – bevara och planera för skuggande träd, – se till att fönster kan öppnas för vädring och att detta kan ske på ett säkert sätt, – åtgärda bristfällig isolering, – utföra åtgärder på ventilationen, och – utreda behovet av och förutsättningarna för komfortkyla I tillsynsvägledningen finns även en beskrivning av hur en utredning av inomhustemperatur kan göras.
Handlingsplaner för värmebölja Värmerelaterad ohälsa kan förebyggas, till exempel genom att kommuner, regioner och andra vårdgivare utvecklar handlingsplaner för värmebölja. Sedan tidigare har Folkhälsomyndigheten publikationer till stöd för det förebyggande arbetet kring värmebölja. Informationsmaterialet är målgruppsanpassat till olika befattningar inom vård och omsorg, men också till sårbara grupper och deras anhöriga.
Länkar
|
|
Har du sett att Boverket publicerat färskt material om bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen? I maj publicerade Boverket byggprognosen och bostadsmarknadsenkäten 2024. I den senaste enkäten för 2024 bedömer hälften av landets kommuner att man har underskott på bostadsmarknaden som helhet. Men antalet kommuner som uppger underskott minskar från tidigare år. För ungdomar, studenter och nyanlända ser det ljusare ut på bostadsmarknaden, medan det behövs fler bostäder för äldre.
Med underlag från nästan hela landets 290 kommuner kan Boverket årligen ge en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige.
– I år bedömer 148 kommuner underskott på bostadsmarknaden, vilket är 32 färre än förra året och över 100 färre som gjorde samma bedömning 2017. Men nu ser vi en brytpunkt, enligt kommunernas bedömning kommer antalet kommuner som har underskott öka igen till 2027, säger Olof Axman, utredare på Boverket.
|
|
|
|
|
|
|
Klimatklivet, investeringsstödet för grön omställning, öppnar för nya ansökningar 3–11 juni. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige.
Olika typer av investeringar som behövs för en fossilfri stad kan få stöd från Klimatklivet såsom laddinfrastruktur, fjärrvärme, investeringar för återvinning och cirkularitet, biogasanläggningar, omlastningscentraler och trafiklösningar.
Du kan läsa mer om Klimatklivet (på naturvardsverket.se)
|
|
URBACT har en utlysning öppen för Good Practices den 15 april till 30 juni 2024. I utlysningen efterfrågas good practices inom hållbar stadsutveckling.
De ska ha testats och gett positiva effekter lokalt, som är deltagande och integrerade, relevanta för EU och har potential att överföras till andra städer.
De good practices som har valts ut kommer överföras till andra europeiska städer genom nätverk som beviljas i utlysningen för Transfer Networks april till juni 2025.
För mer information, besök URBACTs europeiska hemsida nedan.
Good Practices (på urbact.eu) |
|
EUIs utlysning för Innovative Actions lanseras i maj 2024 och är öppen till oktober 2024. Varje projekt kan få upp till 5 millioner euro i finansiering från EUI under en projekttid på högst 3,5 år.
Utlysningen riktar sig till innovativa projekt med fokus på energiomställning och teknik i städer.
Energiomställning - EUI syftar till att stödja testning av överförbara och skalbara innovativa lösningar i verkliga miljöer för ekonomiskt lönsamma, smartare och mer integrerade lokala energinätverk. Teknik i städer - EUI syftar till att stödja testning av innovativa lösningar som drivs av ny teknik i verkliga miljöer för bättre tjänster till medborgarna och/eller för att öka lokala myndigheters kapacitet att erbjuda dessa tjänster.
Innovative Actions (på urban-initiative.eu) |
|
Denna utlysning har varit så populär att European Urban Initiative (EUI) har gjort om den till en permanent öppen utlysning.
Kommuner får möjlighet att utbyta kunskap med en annan europeisk kommun inom områden kopplade till hållbara städer och samhällen.
Städerna får finansiering för att besöka varandra och fördjupa sig i varandras erfarenheter. Det kan vara utmaningar där ni vill lära av andra men också områden där ni känner att ni har bra exempel som ni gärna delar med er av. Kanske detta kan hjälpa din kommun att komma framåt i en utmaning ni står inför?
Det finns redan nu en pågående matchning mellan städer och olika teman. För att se denna kan ni skapa ett konto på Portico. Där går att läsa om vilka utmaningar städer i Europa söker samarbete inom. Här skapar ni kontot. Man tar emot ansökningar emot löpande och man kan skicka in en intresseanmälan här. För mer information, besök EUIs europeiska hemsida nedan.
|
|
|
|
|
|
|
Den 27 maj sker ett digitalt lunchseminarium kl 12:00-13:00, Urban lunch talk, om nya sätt att tänka kring urban omställning. Lunchseminariet arrangeras inom ramen för forskningsprogrammet ERA-Net Cofund Urban Transformation Capacities, ENUTC, som ingår i det europeiska samarbetet JPI Urban Europe.
ENUTC ska bidra till kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling och programmet vänder sig till forskare, kommuner, företag, civilsamhälle samt andra relevanta aktörer genom två utlysningar med tillhörande aktiviteter. Formas har huvudansvaret för ledning och genomförande i forskningsprogrammet. Information om lunchseminariet (på jpi-urbaneurope.eu) |
|
Formas kunskapskvart handlar om innovativa modeller för jämlika boende- och livsmiljöer. Martin Grander berättar om den forskning som han och hans kollegor vid Malmö universitet bedriver om svensk bostadsförsörjning utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
Formas kunskapskvart är ett kort webbinarium på femton minuter om ett specifikt ämne där en inbjuden gäst delar med sig av intressant kunskap och aktuella resultat från ett forskningsprojekt.
- 08.30-08.45 Kunskapspresentation och forskningsresultat
- 08.45-09.00 Öppen frågestund
Ingen föranmälan behövs. Det enda du behöver göra är att gå in på länken nedan den 5 juni kl. 8.30. Länken går till ett webbinarium i Zoom som startar strax innan kunskapskvarten börjar. Du behöver fylla i din mejladress för att komma in i webbinariet men vi sparar inte den eller några andra personuppgifter. Länk för webbseminariet med Formas kunskapskvart |
|
|
Rättvis energiomställning för klimatneutrala städer
Energisystemet behöver ställas om för att uppnå klimatneutralitet och för att skapa en resilient, säker och rättvis energiomställning. Nya former av energiproduktion som kombinerar storskalig, centraliserad produktion med småskalig, decentraliserad produktion på nya sätt behövs. Samtidigt behöver vi beakta hur det påverkar människors ekonomiska och sociala situationer och livsmiljöer.
Viable Cities och Örebro kommun hälsar varmt välkomna till Transition Lab Forum Live med temat Rättvis energiomställning för klimatneutrala städer! Det äger rum online. Mer information och anmälan (på viablecities.se) |
|
Välkommen till årets konferens om gestaltad livsmiljö som i år har temat: Hur ska vi räkna? Save the date!
Vad kostar kvalitet? Behöver och kan vi tänka och räkna på nya sätt? På konferensen möts fastighetsägare, byggaktörer, kommuner och myndigheter för att gemensamt lyssna till inspirerande exempel och diskutera hur vi skapar och säkerställer attraktiva livsmiljöer och förvaltar befintliga värden – för dagens invånare och för framtida generationer.
Under dagen presenteras dessutom vinnarna av utmärkelsen Årets Strålkastare – aktörer som på ett föredömligt sätt arbetat med gestaltade livsmiljöer.
Mer information om konferensen, talarna och anmälan kommer inom kort på arkdes.se. Men passa på att redan nu markera den 2 oktober i kalendern för årets konferens. Den genomförs i Stockholm i ArkDes lokaler och direktsänds.
Det är Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd som genomför konferensen. Den arrangeras årligen om Politik för gestaltad livsmiljö. Konferensen riktar sig till dig som arbetar på kommunal, regional och statlig nivå, inom akademi eller som privat aktör.
|
|
|
|
|
|
|
Den 24:e till 26:e april var personer från omkring 25 av de 112 missionsstäderna i Europa närvarande på NetZeroCities Spring School, anordnad av Politecnico di Milano (Polimi) och Universidad Politécnica de Madrid (UPM), på KTH i Stockholm med Viable Cities som värd. Även en mångsidig uppsättning experter och rådgivare från NetZeroCities-konsortiet var närvarande och rummet var fullt av värme och energi trots att staden inte visade upp sitt mest välkomnande väder.
Hela nyheten (på viablecities.se) |
|
|
|
|
I kalendern på hallbarstad.se hittar du konferenser och andra evenemang.
|
Läs tidigare utskick och prenumerera på våra andra nyhetsbrev. Prenumerera |
|
|
Nyhetsbrevet ges ut av Rådet för hållbara städer, ett forum bestående av tolv statliga myndigheter samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Länsstyrelsen. Rådets uppgift är att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030, som handlar om långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling. www.hallbarstad.se | hallbarstad@boverket.se |
|
