För historielärare innebär en interkulturell blick en perspektivförskjutning, inte att man kastar ut allt det gamla. Det handlar om att ta med frågor om hur rörelser, migration och kulturmöten har påverkat samhället, menar hon.

– Om man undervisar om den industriella revolutionen kanske man inte börjar i frågan varför den startade i Storbritannien utan med landets globala förbindelser exempelvis med Indien, säger Maria Johansson.

Historia behöver det interkulturella perspektivet för att vi ska förstå samtiden och framtiden bättre, menar hon. Samtidigt finns det en risk för förenkling.

– Interkulturalitet kan lätt bli ett separat värdegrundsmål om att förstå varandra bättre. Det är att göra det för enkelt. Lärandet behöver bli djupare och mer kvalifierat.

I sin avhandling visar Maria johansson modeller för interkulturell undervisning. Det är exemplvis modeller för didaktiskt analys, för att skapa undervisningscase och för planering.   

"Vi är nyfikna på hur man löser historieundervisningen i en värld av mångfald. I sin avhandling utvecklar Maria Johansson interkulturella metoder som möter den nya verkligheten. Perspektivförskjutningar triggar eleverna att göra det främmande bekant, vilket ger dem en fördjupad förståelse för ämnet historia", skriver Lärarpanelen i sin motivering.