|
|
|
Skandia-Teatern - Sveriges vackraste biograf
Skandia-Teatern är belägen i det Warodellska huset vid Drottninggatan 82 i Stockholm.
När biografen invigdes den 19 september 1923 omnämndes den som en av Europas vackraste. Formgiven av Gunnar Asplund räknas den idag till en av den svenska tjugotalsklassicismens stora mästerverk. Efter flera ägare och ombyggnationer återinvigdes Skandia-Teatern 2001 till ursprungligt utseende i renoverat skick.
I detta nyhetsbrev får du gå på en tur i den klassiska biografen.
Mycket nöje!
|
|
|
|
En biograf med 1000 platser på bakgården
Det Warodellska huset byggdes 1851 och förvärvades av Filmindustri AB Skandia i syfte att bygga en modern biograf med över 1000 platser. Huset var ursprungligen inte avsett för att kunna rymma en så stor teaterlokal. Uppdraget gick till arkitekten Ragnar Hjort som löste det genom att placera själva salongen på bakgården. Vid premiären 1923 hade salongen plats för 852 personer, varav 669 på parkett.
Under byggnationen gick Filmindustri AB Skandia och AB Svenska Biografteatern ihop till det nya bolaget AB Svensk Filmindustri (SF).
|
|
|
|
Efter svartbygge och strejk tar Asplund över
Allt var egentligen ett svartbygge då tillstånd för ombyggnationen gavs först i februari 1920! Under det året färdigställdes salongstillbyggnaden på gården. Men tyvärr var byggmarknaden orolig, med ett antal konflikter och strejker, så arbetet med biografen återupptogs inte förrän 1922.
Ragnar Hjort hade under byggstoppet fått uppdraget som chef för Byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå, så vid byggets återupptagande gick uppdraget till den lovande unge Gunnar Asplund, som gjorde omdanande rumsförändringar och dessutom kallade in ett stort antal av sina (då unga och spirande) ”konstnärskompisar” För att biografen skulle inredas på det sätt Asplund ansåg var en del i biografbesökets ”ideologi”.
|
|
|
En atmosfärsbiograf med klassicism
Salongen utformades enligt senaste modet från USA. Konceptet ”Atmospheric Theatres”, ger publiken en känsla av att sitta utomhus på en amfiteater. Det välvda mörkblå taket förde tanken till ett himlavalv på kvällen. Balkongernas barriärer och ornamentik, skapades av Alf Munthe som lät utförda dem i större skala för att optiskt minska volymens mått. Det tog fem månader för femtio brodöser från Thyra Grafströms textilateljé att färdigställa brodyren. Det nya intrycket blev något unikt för samlingslokaler i allmänhet och biografer i synnerhet!
|
|
|
|
Byggdes för stumfilm
När Skandia-Teatern byggdes var det en stumfilmsbiograf. Men 1926 utrustades den med en biograforgel av märket Wurlitzer som även kunde härma ljudeffekter, passande till filmens handling.
Orgeln kunde sakta höjas ur golvet tillsammans med sin organist, klädd i vit smoking. Under stumfilmstiden användes Wurlitzerorgeln även som konsertorgel. Idag är orgeln renoverad och fullt spelbar. Den finns i reaktorhall R1 på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, där flera konserter ges per år.
På Skandia-Teatern är fjärrorgelbasunen Fru Luna uppe i taket ett kvarvarande tecken från stumfilmseran. Basunen skapades av Gunnar Torhamn (1894–1965) och via en kanal förstärkte den orgelns ljud upp till taket och ut i salongen.
|
|
|
|
|
|
|
Välkommen till Paradiset
”Välkommen till paradiset” var Asplunds eget tema för biografen, vilket förstärktes av Ivar Johnssons förgyllda träskulpturer av Adam och Eva som är placerade på var sin sida om scenen. Och handledaren i trappan upp till balkongerna har formen av ormen i paradiset. I taket ovanför trappan ses Leander Engströms målning av Zacharias Topelius saga ”Vintergatan” från 1852.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Entré till Kunglig LogeFrån ett avskilt rum mellan trapporna upp till balkongen har personer från hovet en egen ingång (ovan) till den kungliga logen (nedan).
|
|
|
|
|
|
Fästmanssoffor användes av det lätta gardet
Biografen renoverades första gången 1942 och fick nya bekväma biografstolar. I läktarens loger placerades fästmanssoffor med plats för två personer, vilka lanserats på biografen Draken några år tidigare. Eftersom de låg i mörker och utan insyn användes ibland sofforna som arbetsplats av det ”lätta gardet” i Stockholm.
|
|
|
|
Promenoar, flört med Grekland
En promenoar är ett område avsett för publiken att gå omkring i omkring i under pauserna. Den liknar en foajé, men har i regel inte garderob, kiosk eller biljettkassa. Det långsmala rummet som omger salongen är smyckat med friser i relief av Nils Enberg vilket förnimmer salongens ytterväggar till ett grekiskt tempel.
|
|
|
|
|
|
Ta en paus med Chaplin och Shakespeare
I nedre promenoarens finns fyra alkover med frismålningar av Einar Forseth (1892-1988). Här finns filmstjärnemotiv med Chaplin, Harold Lloyd och Mary Pickford samt bilder ur Shakespeares pjäser.
|
|
|
|
|
Upplev evighet i trapporna
Från vestibulen leder trappor ner till promenoaren. Sidorna har runda infällda speglar på två sidor, som tillsammans ger besökaren en känsla av evighet.
|
|
|
|
Kassörskornas uniformer var designade för att passa in
Entrén på Drottninggatan är utformad som en portik för att skapa extra festivalskänsla. Härifrån leds du in i en spatiös fyrkantig foajé där väggarna kantas av reliefer som representerar alla konstarter, skapade av Stig Blomberg (1901–1970).
Vid öppningen fanns det tidigare biljettkiosker placerade vid sidoväggarna. Eftersom de var helglasade hade Asplund även designat kassörskornas uniformer.
|
|
|
Separata väntrum för damer och herrar
Damernas väntrum har en fantastisk stillebenfris av med Hilding Linnqvist (1891–1984). Den har återställts och rummet har också fått en nytillverkad replik av originalsoffan.
|
|
|
|
Stjernrummet för herrarna
Herrarnas väntrum, Stjernrummet, pryds med fotoporträtt av Gunnar Asplund (till höger) och Charles Magnusson, VD för AB Svensk Filmindustri (till vänster), samt en akvarell av Asplund som visar hans vision med Skandia-Teaterns salong.
|
|
|
|
Skandia-Teater idagFörr hade de flesta biografer bara en duk och en salong. Av alla dessa singelbiografer är Skandia-Teatern den sista kvarvarande i Sverige. Länsstyrelsen i Stockholms län förordnade i maj 2000 om anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen. Det innebär att inga förändringar får vidtas som påtagligt minskar biografens kulturhistoriska värde.
Efter nedläggningshot tog Stockholms filmfestival 2023 över driften av lokalerna. I samband med det startades en insamlingskampanj med målet att rusta upp Skandia-Teatern till dess forna glans som Sveriges främsta premiärbiograf på lång sikt.
Vill du vara med och donera, klicka här.
|
|
|
|
Erik Gunnar Asplund (1885-1940)
Gunnar Asplund blev bara 55 år gammal. Men under sitt korta liv lyckades han, likt ingen annan, sätta Sverige på arkitekturkartan. Hans stil var nordisk klassicism, ibland även kallad tjugotalsklassicism. Internationellt beskrivs Gunnar Asplund ofta som en humanist som aldrig gjorde arkitektur till ett självändamål. Men helt klart är att han arbetade utifrån ett starkt intresse för hur människor skulle använda och förnimma hans arkitektur.
Utöver Skandia-Teatern hör Stadsbiblioteket, tillbyggnaden av Göteborgs rådhus, Lister härads tingshus i Sölvesborg samt utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930 till några av hans mest betydande verk.
Asplund arbetade parallellt med uppdragen för Skandia-Teatern och Stockholms Stadsbibliotek. Besöker du de båda byggnaderna kommer du att upptäcka många likheter.
Från 1915 och fram till sin död 1940 arbetade Gunnar Asplund tillsammans med kollegan Sigurd Lewerentz med att skapa Skogskyrkogården i Stockholm. Anläggningen hör till de viktigaste inom modern arkitektur och finns sedan 1994 med på Unescos världsarvslista.
|
|
Lasse Olsson Photo fotograferar och filmar arkitektur, inredning, och belysning. Mitt nyhetsbrev kommer ut 3-4 gånger per år och presenterar intressanta fotoprojekt.
Klicka här om du vill läsa mina tidigare nyhetsbrev.
|
|
