|
|
Analys
|
|
|
Att vara mållös är sällan smart. Därför vore det mycket dumt att stryka eller urholka det svenska 2030-målet för transportsektorn, som Miljömålsberedningen nu ska överväga. Utan målet tappar omställningen styrfart, näringslivet betonar att mål i närtid är långt viktigare än vad som utlovas för en avlägsen framtid, och det blir andra länder man vänder sig till för att hitta lösningarna och göra de gröna affärerna. Det kan tyckas bekvämt att stryka ett mål som är svårt att nå, men Sverige kommer inte undan EU:s 2030-mål och då är transportsektorns omställning central – eller alternativet, att ta miljardtals kronor ur statskassan för att köpa bulgariska eller rumänska utsläppsrätter. De pengarna gör större nytta i svensk omställning.
Många är osäkra nu, så för tydlighets skull: 2030-målet gäller. Klimatpåverkan för Sveriges transportsektor ska minska 70% 2010–2030. Det är svensk klimatlag, klubbat i riksdagen den 15 juni 2017 med röstsiffrorna 299/50; endast SD röstade emot. Om målet ska ändras eller upphävas, måste regeringen lägga en proposition till riksdagen, som måste röstas igenom. Av ren respekt för lag och ordning – förutom alla sakskälen – så ska vi alltså agera för att nå målet.
Svensk politiks Jimmiepriser på fossila bränslen ger stora utsläppsökningar och försvårar omställningen. Då kan det kännas motigt. Särskilt som EU under Belgiens ordförandeskap bromsar in klimatarbetet, och de senaste överenskommelserna, som Euro 7-utsläppskraven, är mindre ambitiösa än väntat. Men 2030-målet går mot en ny vår, eftersom så mycket av omställningen nu blivit ostoppbar – det är den gemensamma bilden från omställningsproffsen. 2023 gick eldrift om diesel i nybilsförsäljning i Europa, världens mest sålda bil heter Tesla Y, i Sverige fördubblades de eldrivna lätta lastbilarna trots att många rimligen väntar på premien som kommer i februari, i årets fokusland Indien upphandlas nu 800 000 elbussar, i Frankrike är efterhandskonvertering en ny folkrörelse och när vi vill protestera mot Rysslands aggressionskrig är marknaden ett effektivt sätt; fossil olja, bensin, diesel och fossilgas göder Putin medan Ukraina även nu är en stor exportör av förnybara drivmedel.
Med mycket mera – se vår sammanställning av Klimatåret 2024 med de viktigaste händelserna månad för månad. Vi kan INTE slå av på tempot, men vi spelar på en plan som sluttar åt rätt håll. Trots allt.
Mattias Goldmann
Grundare och vd, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
|
Att underhålla är viktigt. Det är utmärkt att Trafikverket i sitt underlag för nationella infrastruktursplanen 2026–2037 föreslår att vi ska beta av den stora underhållsskulden för järnväg och väg – men det räcker inte. Klimatkraven, anpassningsbehovet, nyindustrialiseringen av framför allt norra Sverige, NATO-medlemskapet och det ökade omvärldshotet – allt detta visar att vi också måste satsa nytt. 2030 vill att utgångspunkten ska vara målen vi enats om, inte prognoser gjorda genom att kika i backspegeln, att alla färdslag ska samverka, inklusive beteendeskiftet, och att någon form av effektiviseringsmål antas. Vi ställer oss bakom Trafikverkets förslag att anslå 20% mer pengar än staten aviserat, men med ökade intäkter från trängselavgifter och mer av nya finansieringsmodeller – det är delar av 2030:s omfattande inspel för den fortsatta processen. Läs mer här
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
EU-kommissionen avser uppdra åt medlemsstaterna att ta fram nationella planer för att underlätta intermodala transporter och sänka kostnaden för kombinerade transporter minst 10% inom sju och ett halvt år från direktivet träder i kraft. Intermodala transporter ska i EU öka 5,3 % till 2030 och 6,6 % till 2050 jämfört med utgångsscenariot. 2030 uppmanar i sitt remissvar till skärpta mål, i linje med EU:s Fit for 55 och klimatneutralt 2050, att det utöver EU:s förslag på stöd för transporter som reducerar externa kostnader med minst 40% jämfört med de som enbart går på väg, ska finnas stöd till spjutspetssatsningar, vill inte peka ut något transportslag som i sig bättre än annat, utan önskar att transportsystemet utnyttjas så effektivt och i linje med beslutade mål som möjligt, med investeringar så att t.ex. järnväg når centrala flygplatser och hamnar och en vidgad definition så att också t.ex. omlastning från stor lastbil till mindre ingår, samt att upplägg som ”fri frakt, fri retur” ifrågasätts med smart transporteffektivitet som mål. |
|
|
I januari 2024 stod laddbara bilar för 52,5% av alla nyregistreringar, mot 59,8% helåret 2023. Elbilarna stod för 28,8%, ner från 38,7% för helåret 2023. Tyvärr är det i linje med 2030-sekretariatets prognos att regeringens kraftiga satsning på billigare fossila drivmedel slår mot omställningen till eldrift. Läs mer här
|
|
|
Regeringen presenterar i en promemoria de mest centrala delarna i kommande energipolitisk inriktningsproposition. 2030 efterlyser 12 förtydliganden, bl.a. med delmål för 2030 och 2040 för effekt och elproduktion, kontrollstationer längs vägen och skyndsamma tillskott av fossilfri el. Därtill beklagar 2030 att regeringen utöver osäkerheten kring 2030-målet också nu öppnar för att ändra effektiviseringsmålet (50% effektivare till 2030); ”Att rucka på målet utan att ange hur detta ska ske, vad som ska ändras, vem som ska ta fram förslag, när beslut ska fattas eller hur samhället bör agera under tiden, ger en osäkerhet på marknaden.”
|
|
|
Varje år anger regeringen genom regleringsbrev vad alla statliga myndigheter särskilt ska göra. Huvudfokus i år är att påskynda omställningen till eldrivna transporter, med en utvidgning till sjöfart och flyg pch ökad klarhet kring vem som ansvarar för vad. En bredare syn på omställningen finns bara fläckvis, i begränsade uppdrag att stimulera aktiva transporter och följa upp mål för cykling och kollektivtrafik. Klimatstöden och skattebefrielsen för biodrivmedel ska utvärderas med fokus på nytta i Sverige. Varken 2030 eller 2045-målen tryggas med dessa uppdrag, och SDG:erna för 2030 ska inte ens rapporteras på längre. Läs sammanställningen här!
|
|
|
Regeringens nya stöd för el- och gasdrivna lastbilar är positivt, med <25% av inköpspriset och samma process oavsett om man köper el- eller gaslastbil, vilket 2030 agerat för. 2023 stod el för ca 4% av nya lastbilar, gas 11% visar 2030:s sammanställning.
Lätta ellastbilar får från 13/2 50 000 kr i stöd, tillräckligt men perioden är för kort; i tre steg sänks premien för att oktober 2025 vara helt borta. Gasdrivna lätta lastbilar är däremot tyvärr utan stöd. Vi hoppas att regeringen tagit till sig förbättringsförslagen, påskyndar utbyggnaden av depå- och snabbladdning för ellastbilar och elbussar, med kortare ledtider och en samlad prognos enligt Energiföretagens förslag. Därtill att biogasen snart åter kan skattebefrias – med full beskattning är kostnadsläget högt för gas-åkerier och att den kommande skrotningspremien för den som skaffar elbil utvidgas till fler klimatsmarta transportval enligt 2030:s förslag.
|
|
|
EU:s nuvarande rekommendation på max 10 elbilar per laddpunkt nås inte i flertalet svenska kommuner, visar sammanställningen av Klimatkollen och 2030, med en kommunkarta att fördjupa sig i. De som klarar värdet är främst kommuner med mycket få elbilar. EU:s index är trubbigt; ju snabbare laddning, desto färre laddare behövs – men det pekar ändå på att alla har ett arbeta kvar i att säkra tillräcklig laddinfrastruktur framgent. Den med elbil kan för övrigt spara tusentals kronor på att ladda när elen är billig.
|
|
|
Kalmar kommun tar hem förstaplatsen när Laddguldet korade Sveriges bästa kommun på att främja eldrift 2023. Vi frågade Kalmar hur de löst hinder på vägen, vad som motiverat dem att tidigt ta ett helhetsgrepp kring elektrifieringen och vilka insikter de vill dela med andra kommuner som står i startgropen. Till svar fick vi konkreta lösningar, och insikter som kan inspirera hela landet. Läs intervjun med Kalmar kommun här!
|
|
|
|
Utflödet av begagnade elbilar ur Sverige fördubblades 2023 och bidrar till ökad klimatpåverkan från transporterna, samtidigt som vi de facto subventionerar Norges och Tysklands omställning. 2030 har fem förslag för att få kvar elbilarna, bl.a. en ny premie för den som inte exporterar bilen på fyra år, en premie till den som köper begagnad elbil och högre skatter på fossila drivmedel, där reapriset på diesel slår hårt mot elbilens konkurrenskraft och gör den mer attraktiv i grannländer där fossila drivmedel är dyrare.
|
|
|
|
Förmånscyklar med skattebefrielse på 3000 kr/år från 2022 med avdragsrätt för arbetsgivaren har lett till att 25% fler har förmånscyklar enligt Cyklistvelometern och 66% cyklar mer sedan de fick förmånscykel. Men Skatteverkets oklara besked om hur moms ska redovisas gör att flera arbetsgivare pausar sina erbjudanden om förmånscyklar, bl.a. Stockholms stads upphandling för 45 000 anställda. Liksom bl.a. Cykelstäderna begär vi nu att Skatteverket skyndsamt förtydligar regelverket.
|
|
|
|
Från 2026 omfattas 100% av sjöfartens växthusgasutsläpp av utsläppshandeln ETS, med en årlig kostnad på cirka 6 mdr kr/år med dagens priser – men utsläppsrätterna blir rimligen dyrare i takt med att utbudet minskas. Genom att producera och erbjuda svenska fossilfria fartygsbränslen minskas kostnaderna, jobb och skatteintäkter skapas – föreslår Svensk Sjöfart vilket 2030 ställer sig bakom.
|
|
|
18 miljoner fler resor i kollektivtrafiken, 800 miljoner kronor per år i extra biljettintäkter, ökad kundnöjdhet, minskade kostnader och lägre klimatpåverkan. Det blir resultatet om framkomligheten förbättras, enligt Nobinas sammanställning baserad på GPS-data från busstrafiken i Sverige. Mycket av det är relativt enkelt, som signalprioritet, busskörfält, justerade tidtabeller, på- och avstigning i alla dörrar och moderniserade biljettsystem. 2030 och Nobina föreslår regionala och lokala framkomlighetsförhandlingar mellan väghållare, regional kollektivtrafikmyndighet och trafikoperatör, nationella incitament och prioritet i den nationella planen för transportinfrastruktur för kollektivtrafikens restidsarbete – som ett nästa steg efter Stadsmiljöavtalen som fasas ut. Läs Nobinas rapport här.
|
|
|
Stockholms stad vill differentiera p-avgifter och trängselskatt; lägre för laddbilar, högre för traditionella avgasbilar. 2030 delar inriktningen, särskilt viktig när statligt stimulans är svag, men menar i grunden att trängselskatten ska beslutas kommunalt. |
|
|
Från årsskiftet har USA en ny federal elbilspremie på 7 500 dollar, med upp till 4 000 dollar för den som köper begagnad el- eller hybridbil. Vilka bilar som ger full premie bestäms bl.a. av andelen inhemska komponenter, vilket vi tidigare ifrågasatt – men vi är positiva till att premien ges direkt av återförsäljaren, utan dröjsmål. Då blir köpsignalen tydligare! |
|
|
Hur kan vattenburen persontrafik bidra till det transporteffektiva samhället och locka fler till kollektivtrafik, gång och cykel? Varmt välkommen till slutseminarium 15 mars! Anmälan och mer info här!
Träffa oss på eCarExpo i Stockholm 2–4 februari och medverka på våra kommande webinarier om klimatfinansiering samt om Euro 7; håll utkik på webbsidan för mer info!
Under våren 2024 arrangerar 2030-sekretariatet tillsammans med Cloudberry Communications tre workshops med syftet att accelerera omställningen till eldrivna transporter. Medverkande aktörer är kommuner, länsstyrelser, regioner, berörda myndigheter, branschorganisationer och näringsliv. Läs mer här!
Årets 2030-Arenan på Almedalen kommer präglas av det akuta behovet av kostnadseffektiva utsläppsminskningar för transportsektorn, med nya lösningar, bredare samverkan och inspiration från omvärlden, kommuner och ledande företag. Håll utkik på vår webb och följ oss i sociala medier för att veta mer! |
|
|
2030-sekretariatets partnergrupp står bakom det svenska 2030-målet och tillsammans agerar vi för en effektiv och hållbar omställning av transportsektorn inom Bilen, Bränslet och Beteendet.
Sedan sist välkomnar vi Scania, Nio, Biofrigas, LBC Frakt, Votion, ZPark, Colabit, Svenska taxiförbundet, CTEK och Hydri. Varmt välkomna!
Hör av dig om din organisation också bör vara med, och läs mer om våra partners här. Kontakta oss om du vill veta mer! |
|
|
