Vad kan du få stöd för genom klimatklivet?
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
 
Utsikt över hav, himmel, Öresundsbron, Malmö i halvdis
Foto: Maskot Bildbyrå AB/Naturvårdsverket
Vad kan du få stöd för
genom klimatklivet?
 
Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning.

Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU.
 
Klimatklivet är ett stöd till fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av åtgärder med hög klimatnytta.

Klimatinvesteringar inom många olika områden kan få stöd från Klimatklivet, till exempel investeringar för att byta tillförnybara bränslen och förnybar energi, bygga laddinfrastruktur eller ställa om till mer cirkulära produktionssätt. Det viktiga är att klimatinvesteringen bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och att åtgärden inte hade kunnat genomföras utan finansiellt stöd.

Kanske har du en helt ny idé om en ny åtgärd som minskar klimatutsläppen? Klimatklivet ser positivt på nya typer av projekt som minskar utsläppen av växthusgaser.

Vad du kan få stöd för genom Klimatklivet (på naturvardsverket.se)
 
Tre kvinnor och en man vid en laptop.
Foto: Scandinav/Boverket
Stöd till nystartade företag via kvalitetssäkrade inkubatorer
 
Det här erbjudandet riktar sig till inkubatorer. De ska ha de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och ett jämställdhetsperspektiv. Det ska vara som en tydlig drivkraft för attraktion och urval vid företagsutvecklingen.

Det gäller perioden 2025 till 2028. De som kan söka är etablerade inkubatorer som har ett offentligt uppdrag och som inte ger vinstutdelning till sina ägare.

Ansökan öppnar 1 februari 2024. Då kommer Vinnova att publicera fullständig information. De  beskriver då till exempel vad ni kan söka finansiering för, hur mycket ni kan söka och vad Vinnova bedömer er ansökan på.
 
Stöd till nystartade företag (på vinnova.se)
 
En hand med mobil. Sedlar och mynt i bakgrunden.
Foto: Scandinav/Boverket
Ta fram en strategi för hållbar urban utveckling
 
Nu finns det möjlighet för kommuner och städer att ta fram en territoriell strategi för områdens hållbara utveckling. Det kan vara en strategi för en enskild stad, flera städer i nätverk eller ett större geografiskt stadsområde. När strategin är framtagen finns det möjlighet att ta del av finansiering inom Regionalfonden.
 
Det här är det första steget i Regionalfondens satsning för hållbar urban utveckling. Vi öppnar upp för att ta fram och skicka in en territoriell strategi för hållbar urban utveckling. En framtagen territoriell strategi är en förutsättning för att ta del av finansiering för hållbar urban utveckling i Regionalfonden. Över 67 miljoner euro av Sveriges EU-finansiering från Regionalfonden ska gå till hållbar urban utveckling fram till 2030 och detta är första steget för att kunna ta del av finansieringen.

Framtagna strategier ska tillföra en lokal anpassning av det nationella programmet och konkretisera insatser utifrån den lokala kontexten. Framtagandet ska även stimulera och konkretisera hur samverkan mellan olika aktörer ska ske och främja synergieffekter med andra initiativ och finansieringskällor.

Det är möjligt att inleda processen med att ta fram en ny strategi men det är också möjligt att bygga vidare på befintliga måldokument och analyser och anpassa till Regionalfondens krav.
 
Ta fram en strategi för hållbar urban utveckling (på hallbarstad.se)
 
Olika former av hus intill promenadstråk.
Foto: Scandinav/Boverket
Minska den vardagliga användningen av energi och resurser
 
 
Forskar du om, eller utvecklar produkter, lösningar och tjänster som kan påskynda omställningen till ett energi- och resurseffektivt samhälle? Nu har du möjlighet att få ekonomiskt stöd till ditt projekt.
 
Individers och gruppers val i vardagen har en direkt inverkan på samhällets energi- och resursanvändning. För att dessa val ska bli så resurseffektiva som möjligt och bidra till hållbara livsstilar, behövs ny kunskap och nya lösningar.

Energimyndigheten välkomnar ansökningar till forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag. Programmet kombinerar design och beteendevetenskap för att ta fram kunskap, produkter, affärsmodeller och tjänster som skapar varaktiga beteendeförändringar och påskyndar omställningen till ett energi- och resurseffektivt samhälle. Ansök senast 6 mars 2024.

Resurseffektivt samhälle (på hallbarstad.se)
 
Gröna stråk inritade på en översiktsbild
Foto: Naturvårdsverket
Ny film: Grön infrastruktur i fysisk planering
 
"Win-win" är en av insikterna från projektet i Viskans Park, ett stadsbyggnadsprogram som antogs av Borås stad 2021. Projektet handlar om att skapa ett grönt sammanhängande stråk genom hela staden och är ett gott exempel på hur man kan arbeta med grön infrastruktur i fysisk planering.

Projektet har gått ut på att skapa flera olika funktioner och ekosystemtjänster på samma ytor med både sociala och ekologiska dimensioner. Projektet gynnar växter och djur, medborgare, näringsliv, fastighetsägare och besöksnäringen. Filmen är framtagen av Naturvårdsverket och är den senaste filmen i en serie om 10 goda exempelfilmer om Grön infrastruktur i praktiken.

Se Grön infrastruktur i praktiken (på youtube.com)
 
Barn som leker på ett torg med vattenfontän på ön Teneriffa
Foto: Filipp Romanovski/Unsplash
Europas mest tillgängliga stad 2024
 
San Cristóbal de La Laguna på ön Teneriffa är Europas mest tillgängliga stad under 2024. Det ansåg EU-kommissionen som tilldelade staden titeln i den årliga tävlingen Access City Award.

Vinnarstaden har trots sina utmaningar som en historisk och äldre stad gjort ett omfattande arbete för att skapa ett inkluderande och hållbart samhälle. Stadens fokus är att skapa tillgänglig stadsmiljö, transport och inkluderande sociala aktiviteter.
 
Access City Award är en årlig tävling som uppmärksammar europeiska städers arbete för att skapa ett stadsliv som är hållbart och tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Vinnaren presenterades i samband med den europiska funktionshindersdagen den 1:a december.
 
Läs mer om tävlingen på Myndigheten för delaktighets webbplats:

Europas mest tillgängliga stad (på mfd.se)
 
Foto: Jan Dahlheimer (CC BY)
Riksantikvarieämbetet först i nationella geodataplattformen
 
Riksantikvarieämbetet är första myndighet att lägga ut sina datamängder i den nationella geodataplattformen (NGP), den offentliga portalen där all data för samhällsplanering ska finnas och vara åtkomlig för alla.

Den Nationella geodataplattformen (NGP) är ett första led i att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. En digital samhällsbyggnadsprocess underlättar och effektiviserar utbyte av information i processen till nytta för kommuner, medborgare, företag och andra aktörer.

– Tack vare den nationella geodataplattformen kommer aktörer i samhällsbyggnadsprocessen kunna hitta information samlad på samma plats och strukturerad på samma sätt. Vi tror att kulturmiljöinformationen på så vis når fler. Och det ger ett ökat skydd för vårt gemensamma kulturarv, säger Antonia Baumert tillförordnad enhetschef på Riksantikvarieämbetet, Geografisk information och analys.
 
Som första myndighet har nu Riksantikvarieämbetet tillgängliggjort sina data i NGP. Datat omfattar information om fornminnen och andra kulturhistoriska lämningar i hela landet. De innehåller bland annat typ av lämning, identitet, geografiska uppgifter, kvalitetsparametrar, antikvarisk bedömning och statusuppgifter.

Läs mer (på hallbarstad.se)
 
Byggnadsarbetare framför halvfärdigt flerfamiljshus.
Foto: Scandinav/Boverket
Hur hanterar kommunerna klimatdeklarationer?
 
Nu är det snart ett år sedan lagen om klimatdeklaration för nya byggnader infördes i januari 2022. Boverket har intervjuatbygglovsingenjörer i Örebro och Göteborg om hur de hanterar arbetet med klimatdeklaration och hur samarbetet fungerar med byggherren.

De delar av Boverkets vägledning som uttryckligen riktar sig till tjänstepersoner vid byggnadsnämnderna underlättar i vardagen.
– Boverket informerar om vilken roll byggnadsnämnden har. Vår uppgift är inte att bedöma innehållet i klimatdeklarationen, utan att informera om kravet och bedöma om projektet berörs. I så fall ska vi sedan kontrollera att en bekräftelse om att byggnaden har klimatdeklarerats har lämnats in.
Hur hanterar kommunerna arbetet med klimatdeklarationer? (på hallbarstad.se)
 
Tusentals blommor i en ny universitetsbyggnad i Göteborg.
Foto: Ricard Estay/Statens konstråd
Möt konsten i Natrium
 
Tusentals blommor från ett Roble amarillo-träd fyller luftrummet i den nya universitetsbyggnaden Natrium vid Göteborgs universitet.

I en annan del av byggnaden står ett monumentalt kabinett med en 360 kilo tung saltsten bredvid fem mindre kabinett innehållande mineralerna järn, kisel, koppar, guld och litium. Verken Graft (ympning) av konstnärsduon Allora & Calzadilla och Curiosity Cabinets:Medicinareberget av Hanna Ljungh är en del av den permanenta konsten i den nyligen invigda universitetsbyggnaden.

– De båda verken tar plats i den byggnad där naturvetenskaplig forskning bedrivs. Platsens karaktär har varit utgångpunkt liksom den curatoriella visionen där konstnärerna bjöds in att utforska de komplexa kopplingarna mellan miljö, människa och materia. Resultatet är två fantastiska platsspecifika konstverk som genom sina frågeställningar förbinder Natrium med omvärlden, säger Alba Baeza, curator Statens konstråd.

Möt konsten i Göteborgs universitets Natrium (på hallbarstad.se)
 
Grönområde med gräs, flod, träd och byggnader i bakgrunden
Foto: Naturvårdsverket
Satsning på att stötta kommuner att grönplanera
 
Under hösten har Naturvårdsverket träffat kommuner runt om i landet för att skapa dialog om grönplanering och naturbaserade lösningar. Träffarna har ägt rum i Bollnäs, Skövde, Sölvesborg, Lycksele och sista träffen var förra veckan i Boden. 91 kommuner, 10 länsstyrelser och 6 biosfärområden har varit representerade och närmare 350 har personer deltagit.

Detta är en del i Naturvårdsverkets satsning med att inspirera och stötta fler kommuner att grönplanera mer.

- Grönstrukturens värden i städer och landskap måste komma med i samhällsplaneringen för att säkra en långsiktig hållbar samhällsutveckling. Kommunerna har en nyckelroll genom sitt ansvar över hur mark- och vattenområden används och utvecklas, säger Nicole Lindsjö på Naturvårdsverket.

Seminarierna har vänt sig till de som på kommunal eller regional nivå arbetar med fysisk planering, klimatanpassning, biologisk mångfald, grön infrastruktur, rekreation, friluftsliv eller folkhälsa på kommunal eller regional nivå.

Planering och innehåll har arbetats fram i samarbete med länsstyrelser och biosfärområden och på varje plats har lokala exempel på hur man kan arbeta presenterats.

Är din kommun också intresserad av att arbeta mer med grönplanering? Ta del av Naturvårdsverkets och Boverkets vägledning om grönplanering. Senaste tillskottet är en fördjupad vägledning om hur kommunen kan kartlägga gröna värden och funktioner. Vägledning om grönplanering (naturvardsverket.se)

Vill din kommun också diskutera grönplanering med Naturvårdsverket och andra kommuner? Hör av dig till Nicole Lindsjö nicole.lindsjo@naturvardsverket.se eller Linn Lagerberg linn.lagerberg@naturvardsverket.se som båda är handläggare på Samhällsplaneringsenheten på Naturvårdsverket.

Satsning på att stötta kommuner att grönplanera (på hallbarstad.se)
 
Konferenser, webbinarier och liknande
 
 
Framsynsonsdag med Vinnova, 20 december
 
 
En signal om en möjlig förändring – är sådant som redan händer idag, men som kan vara en ledtråd för framtiden – om vi bara lyssnar tillräckligt uppmärksamt. Nästa steg är att ställa sig frågor som: Vilken typ av förändring representerar denna signal? Vilken riktning tar det oss? och Vilken trend eller större fenomen driver oss i den riktningen? Signal plus drivkraft lika med framsyn. Framsynsonsdagen äger rum 20 december kl 12:05. 

Framsyn är ett tillvägagångssätt som ger oss makten att vara med och forma framtiden – och inte bara låta den hända. Det handlar inte om att förutspå framtiden, det kan ingen göra! Det handlar om att utifrån de signaler vi ser och den kunskap vi har idag – arbeta med scenarier om framtiden. Med hjälp av dem kan vi fatta mer välunderbyggda beslut.

Varför jobbar Vinnova med framsyn
De globala utmaningarna är stora, samtidigt som samhällsutvecklingen går allt snabbare. För att kunna ta de modiga beslut som krävs - behövs verktyg som kan hjälpa oss förstå vad som väntar framöver. För att kunna hantera omställningar och nya utmaningar behöver Vinnova, precis som övriga aktörer i innovationssystemet, bli bättre på att förstå framtiden.
Vi vill utforska hur vi som myndighet kan arbeta med framsyn, och hur vi kan samarbeta med andra aktörer för att få så mycket utväxling som möjligt.
 

Anmälan till Framsynsonsdagen 20 december kl. 12:05
 
Webbinarium Framtiden vi bygger, 1 februari
 

I webbinariet får du reda på allt du behöver för att veta om den öppna utlysningen, dess ansökan och initiativet Framtiden vi bygger – Visioner för ett hållbart samhällsbyggande. Formas och Sustainable Built Environment står bakom.

Vi efterlyser tvärvetenskapliga team för att skapa visioner om hur samhällsbyggnadssektorn ska fungera och organiseras i en framtid där målen i Agenda 2030 uppnås.

Den sektor som formar vår byggda miljö spelar en avgörande roll för att nå målen iAgenda 2030. Vi behöver gemensamma visioner som kan stödja, inspirera och informera flera aktörer inom sektorn i Sverige i deras arbete med att samverka, ställa om och tillsammans hitta nya sätt att arbeta och organisera för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna, främja en hållbar stadsutveckling, säkerställa tillgång till bostäder och infrastruktur och skapa inkluderande samhällen.

Webbinarium på dagordningen:
  • ”The Futures We Build – Visions for Sustainable Built Environment” – varför behöver vi flera visioner för att vägleda sektorn.
  • Vem söker vi och hur man bygger ett team som kan skapa en kraftfull vision för sektorn.
  • Ansökningsprocess och viktiga datum.
 
Programkonferens AI i klimatets tjänst, 7 februari
 

Vinnova, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen har genomfört två utlysningar på temat AI i klimatets tjänst. Nu bjuder vi in till en konferens i samarbete med AI Sweden för att samla projekten och ge andra aktörer möjlighet att träffa projekten, nätverka och lyssna på ledande internationella experter och panelsamtal kring skärningspunkten mellan AI och klimat.
 
Kom och träffa projekten, nätverka på vår mingellunch och lyssna på ledande internationella experter kring AI och klimat. Vi vänder oss till representanter för finansierade projekt, investerare, AI-experter, klimatengagerade, myndigheter och intresserad allmänhet.

Eventet hålls i AI Swedens lokaler på Folkungagatan 44 i Stockholm och är uppdelat i ett förmiddags- och ett eftermiddagspass. Det blir en intern del för representanter för projekten kl 9:30-11:30. Kl 11:30-16:30 följer en extern del.

Eftermiddagen kommer att webbsändas klockan 13-15 på Vinnovas webbsida som alternativ till fysiskt deltagande.
 
Ett detaljerat konferensprogram kommer också att publiceras på Vinnovas webbsida inför konferensen. Där publiceras också en anmälningslänk till eventet inom kort. Anmälan senast 1 februari. Du som inte har möjlighet att delta på plats kan följa eventet digitalt via youtubelänk som publiceras på Vinnovas webbsida några dagar före eventet.

Programkonferens AI i klimatets tjänst (på vinnova.se)
 
Klimatsäkert, cirkulärt och snabbt, 8 februari
 

Klimatsäkert, cirkulärt och snabbt – effekter av digitalt samhällsbyggande. Smart Built Environment presenterar några av de senaste projektresultaten inom sitt program. De bjuder på inspiration, framtidsspaningar, mingel och samtal om vägen från idé till implementering och tillämpning.

Välkommen till en heldag den 8 februari kl 10:00 på Färgfabriken i Stockholm. Det blir en inspirerande och tankeväckande dag med fokus på resultatspridning som underlättar och skapar värde för att driva framtiden mot cirkulära samhällen.

Talare: Johan Kuylenstierna, Generaldirektör på Formas och Anita Aspegren, VD på IQ Samhällsbyggnad. Moderator: Petra Jenning, partner på FOJAB
 
Läs mer och anmäl dig här:
 
Formas frukost, 7 mars
Håller vi på att tappa mark?
 

Mark är en grundläggande resurs för många ändamål. Vi använder den till att bygga hus, odla vår mat, vila våra sinnen, utvinna mineraler och energi, driva skogsbruk, hantera översvämningar, fånga koldioxid och mer. Men marken är en ändlig resurs som hotas av bland annat monokulturer i vår jord, bebyggelse, klimatförändringar och erosion.

I takt med att marken ska räcka till mer och fler ökar konkurrensen och risken för värdekonflikter. Utvecklingen leder till förändrade krav på marken och hur vi använder, värderar och förvaltar den. I tider av geopolitisk osäkerhet ser vi också en ökning av säkerhetspolitiska dimensioner kring markfrågorna.

På Formas frukost 7 mars samlar vi experter och forskare som förklarar och diskuterar frågor som kan marken ens ta slut, kan vi återställa mark, har vi undervärderat marken och behöver vi diskutera om hur vi kan värdera den bättre, vad är mark - hur mår marken, hur prioriterar vi behov kopplade till mark?
 
Intresseanmälan är öppen. Gör din intresseanmälan redan nu för att få förtur till att boka plats när anmälan öppnar. Vi sänder även digitalt för dig som inte har möjlighet att vara på plats.
Deltagandet är kostnadsfritt och antalet platser (på museet) är begränsat. Din intresseanmälan är inte bindande och innebär inte garanterad plats.

Tider 7 mars: 07:30-08:00 Frukost och nätverksmingel, 08:00-09:00 Seminarieprogram med expertinspel och panelsamtal, 09:00-09:30 Eftermingel.

Intresseanmälan till Formas frukost 7/3
 
Sweden Innovation Days, 20-21 mars
 
 
Sweden Innovation Days är en kostnadsfri digital konferens med syfte att visa upp Sverige som innovationsland för grön omställning. Vinnova, Energimyndigheten och Formas arrangerar.
 
Trots att Sverige är ett av världens främsta länder när det kommer till innovation behöver vi ständigt sträva efter att förbättra hur vi arbetar med innovativa lösningar, både strategiskt och praktiskt. Vi vill att andra länder ska välja Sverige som ett attraktivt innovationsland att samarbeta med.
 
Syftet med Sweden Innovation Days är att erbjuda aktörer en internationell arena för att sprida information, utbyta kunskap samt träffa internationella partners. Vår förhoppning är att många nya innovations- och affärssamarbeten skapas.
 
Oavsett om du är en startup, företag, arbetar inom offentlig sektor, civilsamhället, akademin eller en statlig myndighet, finns det något på detta evenemang för alla. Vi behöver alla vara med på innovationsresan!
 
Du kan få mer information genom att fylla i dina kontaktuppgifter här
 
Rådet går till LinkedIn
 
Till de kommande nyhetsbreven fasar vi ut rådets konton på Facebook och Instagram. Vi ersätter dem i stället med en LinkedIn-kanal. Håll utkik efter den!
 
På gång
 
I kalendern på hallbarstad.se hittar du konferenser och andra evenemang.
Utlysningar
 
Här finns de aktuella utlysningar som hittills kommit in till hallbarstad.se.
Om finansiering
Prenumerera
 
Läs tidigare utskick och prenumerera på våra andra nyhetsbrev.
Prenumerera
Följ oss i sociala medier:      Facebook     Instagram 

Läs tidigare nyhetsbrev och prenumerera  |  Avsluta din prenumeration
 
Nyhetsbrevet ges ut av Rådet för hållbara städer, ett forum bestående av tolv statliga myndigheter samt Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Länsstyrelsen. Rådets uppgift är att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030, som handlar om långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling.

www.hallbarstad.se  |  hallbarstad@boverket.se