|
|
Analys
|
|
|
Hur Sveriges klimatarbete ska utvecklas för att svara upp mot EU:s Fit for 55 har John Hassler nu gett sina förslag på. Vi analyserar ur 2030-perspektiv bl.a. i Miljö&Utveckling och DI Mobilitet. Mycket i utredningen är bra och viktigt – som att Sveriges klimatarbete förstås ska bidra till EU:s åtaganden, och att Sveriges utsläpp måste minska i närtid.
Inom transportsektorn välkomnar vi förslag som att relativt billiga elbilar bör stimuleras, att malusbeskattningen bör höjas och förlängas och att väldigt låga priser på fossila drivmedel inte är hållbart. Däremot är vi skeptiska till en ny nationell utsläppshandel bl.a. för transportsektorn; koldioxidskatten fungerar väl och dubbla utsläppshandelssystem blir svårhanterligt, vi delar Riksrevisionens bedömning att en förfinad reduktionsplikt är ett kostnadseffektivt verktyg för att nå klimatmålen, drivmedelsbranschens ovilja att återgå till mer fossilt,LRF:s oro att tempot sänks, PostNords krav på tydliga spelregler som gynnar omställningen och forskningens bedömning att förslagen borde ha kostnads- och klimatberäknats.
Allvarligast är förslaget att ersätta dagens 2030-mål med icke-klimatrelaterade indikatorer för transportsektorns elektrifiering; det är en alltför snäv syn på omställningen som effektivast nås med omfattande satsningar på Bilen, Bränslet och Beteendet – inte minst ett transporteffektivt samhälle med mer kollektivtrafik och cykling. Med det som grund föreslår 2030 en rad preciseringar av regeringens budgetproposition, och bemöter Hasslers medutredare Kågeson: Klimatmålen är fortsatt meningsfulla!
I flera upprop inför Hasslers presentation har också näringsliv, fackförbund, kyrkan, kommuner, miljöorganisationer och forskare slagit fast att 2030-målet behöver vara kvar för omställningstakten och svensk konkurrenskraft. I november-december presenteras klimathandlingsplanen, där klimatmålen åter bör slås fast för att undvika en lång period av osäkerhet och tempotapp – och förstås få en konkret färdplan framåt. I detta arbete kan alla parter lita på oss!
Mattias Goldmann
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
|
2015 var rekordåret för cykelförsäljning i Sverige, med 598 000 sålda nya cyklar. Därefter har andelen nästan halverats, till 350 000 år 2023, visar 2030:s indikator. Enbart mellan år 2022 och 2023 minskade försäljningen 20%. 2030 menar att det delvis kan bero på minskade cykelstölder, men efterlyser politik som stimulerar hållbart resande. 2023 var elcykelandelen högst någonsin: 28.5% mot 21.7% året innan och 19.6% år 2021.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Biodrivmedel i reduktionsplikten har över 90% lägre klimatpåverkan än fossil bensin och diesel, etanol 7.7 g CO2/MJ mot 85.5 g för bensin och 49.6 g för E85. På fem år har etanolens klimatpåverkan minskat 75%, medan klimatpåverkan från E85 och fossil bensin är oförändrad, visar 2030-sekretariatets uppdaterade indikator.
HVO inom reduktionsplikten ger 7.1 g CO2/MJ mot 15.7 g CO2/MJ år 2016, visar data från Energimyndigheten, som också visar att andelen biodrivmedel 2022 ökade till 27.5%, varav 81% var för reduktionsplikten.
Bl.a. utifrån detta är 2030 och merparten av remissinstanserna skarpt kritiska till regeringens förslag att reduktionsplikten sänks till 6% åren 2024–2026, med uppemot 10 miljoner ton CO2 i ökade utsläpp. |
|
|
I oktober stod elbilarna för 37.6% av alla nyregistreringar, ned från drygt 44% i september. Också andelen elbussar sjunker, till 19.0% i oktober mot 41% första halvåret. 2030-sekretariatet uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram den utlovade nya stimulansen till el- och gasdrivna lätta lastbilar och den höjda ersättningen för el- och gasdrivna tunga fordon – samt att i linje med John Hasslers förslag återinföra stimulans för rimligt prissatta elbilar.
|
|
|
I flera klimatfrågor finns bred enighet mellan riksdagspartierna. Regeringen har en värdefull chans att hitta blocköverskridande överenskommelser och skapa långsiktiga spelregler för klimatomställningen.
Som led i detta har 2030 sammanställt oppositionspartiernas budgetmotioner och finner en bred samsyn bl.a. i stödet för 2030-målet, behovet av en förnyad men snävare premie för elbilar, ett färdslagsneutralt resebidrag, kompensation för höga drivmedelskostnader till de som drabbas värst och fortsatt omställningsstöd.
Därtill lyfter 2030 fem innovativa förslag som förtjänar att utvecklas under regeringens regi – allt i en bred politisk samsyn som gagnar omställningen.
|
|
|
|
Hyr-elsparkcyklar har blivit säkrare med fjädring, större däck, dubbla bromssystem, blinkers m.m. Men nu riskerar de att likställas med bilar och lastbilar, med trafikförsäkringskrav – vilket cyklar och mindre säkra, privatägda elsparkcyklar slipper. 2030 uppmanar politiken att inte genomföra denna förändring som skulle fördyra och försvåra omställningen och uppmanar kommuner att upphandla operatörer med krav på klimat, hållbarhet, säkerhet, parkering och tillgänglighet.
|
|
|
|
65% av anställda i Sverige anser att distansarbete bör vara laglig rättighet, 42% skulle söka nytt jobb om de tvangs arbeta på kontoret heltid, enligt The State of Hybrid Work Report 2023. 2030 betonar bl.a. i Beteendepraktikan klimatnyttan av distansarbete och uppmanar politiken att ta efter Storbritanniens och Nederländernas rätt att jobba distans, eller få ett motiverat avslag som kan prövas.
|
|
|
|
European Shared Mobility Index visar att Europas 33 ledande städer har 7% fler delningsfordon jämfört med samma period i fjol, men nyttjandet ligger still (-1%). Störst tillväxt i antal är 30 000 nya “free-floating” cyklar, i % är det delade bilar med 6 000 fler än för ett år sen. Bara 15% av all bildelning sker med fasta platser mot 18% för ett år sen. 2030 vill påskynda omställningen bl.a. genom att bildelning ges samma 6% moms som annan kollektivtrafik.
|
|
|
Frankrike utvecklar bonus-malus så att den från årsskiftet tar hänsyn till bilens klimatpåverkan ur livscykelperspektiv, konvertering till eldrift ger upp till €6000, köp av begagnad elbil €1000 och en ”viktmalus” på €10 per kilo över 1600 kilo. Malus tas ut från 118 g Co2/km, snabbt stegrande till €100000 för >226 g Co2/km, dock max hälften av försäljningspriset.
Skottland, Wales och Österrike har nationella mål att minska biltrafiken 10–25% till 2030/2040, Norge har nollväxtmål för biltrafiken i landets nio största tätortsområden, vilket 2030 fördjupar i DI. 2030 bedömer att ett nationellt mål för transporteffektivitet bidrar till påskyndad omställning, och uppmanar politiken att inkludera det i den kommande nationella planen.
Nederländerna är världsbäst på cykling; mer än var fjärde resa sker med cykel, dubbelt så hög andel tvåan Danmark och tre gånger mer än Sverige. Mycket av förklaringen finns i städerna, med Amsterdam son världens femte cykelvänligaste stad och Utrecht etta. Läs fördjupning i DI:s och 2030:s Föregångsfokus, med A-Z från nederländska städer!
I Tyskland betalar alla fordon över 3,5 ton från 1 juli 2024 vägtullar på federala huvudvägar, men utsläppsfria lastbilar befrias från vägtullar till och med 2025, därefter har de 75% reducerad vägavgift. 50% av vägtullsintäkterna öronmärks för federala huvudvägar, 50% till ökad mobilitet inklusive nationell järnväg.
Norge sätter nya krav på 6% avancerade biodrivmedel i sjöfart, som minskar utsläppen med 190 000 ton CO2 2024.USA inför Commercial Clean Vehicle Credit med skatteavdrag på upp till USD 40 000 för företag och organisationer. Avdraget kan kombineras med andra stödsystem vilket sammantaget ger mycket låga inköps- och driftskostnader. Därtill tar alltfler delstater efter Kaliforniens 2035 EV mandate. Sammantaget väntas stimulansen mer än dubbla försäljningen av elfordon, jämfört med tidigare prognoser, till 4.6 miljoner år 2030, anger S&P Global Mobility, klart fortom Bidens mål på 50% elbilar 2030. |
|
|
I kommunernas arbetet att främja eldrivna fordon och investera i laddinfrastruktur finns en rad frågor som behöver bemötas och lösas. I november/ december planeras en workshop på temat kunskapsutbyte och konstruktiva samarbeten för dig som arbetar strategiskt med elektrifiering på kommunnivå, eller som privat aktör samspelar med kommunerna. Läs mer här!
24 oktober samlades kommuner och branschorganisationer för att tillsammans dela sina bästa lärdomar, identifiera hinder och se lösningar i kommunernas omställning till elektrifierade fordon. Missade du webbinariet 24 oktboer får du en ny chans här! |
|
