|
|
Analys
|
|
|
Billigare fossila drivmedel och sänkt reduktionsplikt innebär kraftigt ökad svensk klimatpåverkan och att 2030-målet enligt regeringens egen prognos först nås en bit in på 2030-talet. Det duger inte – men regeringen ska ändå ha beröm för att kloka klimatsatsningar förlängs och några riktade satsningar införs.
Samtidigt som klimattoppmötet i New York och med skrämmande temperaturrekord runt om i världen, vill regeringen kraftigt öka Sveriges klimatpåverkan i närtid genom att lägga nästan sju miljarder kronor på att sänka skatten på fossil bensin och diesel. Regeringens egen analys visar att klimatpåverkan ökar med flera miljoner ton per år – helt fel väg framåt för oss som land, för vårt allt grönare näringsliv och för ekonomiskt utsatta hushåll som gagnas bättre av riktade styrmedel.
Kritiken har också varit entydig, inte bara från ett klimatdrivet näringsliv, forskningen, kommunerna, fackförbunden och miljöorganisationerna utan också från moderata ungdomsförbundet och borgerlig press. Även internationellt hängs Sverige ut för en ansvarslös klimatpolitik.
Regeringen har nu fyra tillfällen i närtid att visa att finansminister Svantesson, energiminister Busch och klimatminister Pourmokhtari är trovärdiga i sina bedyranden att klimatmålen ska nås:- 12 oktober ska den drastiskt sänkta reduktionsplikten preciseras i en särskild proposition; dels kan regeringen visa åtminstone basal förståelse för drivmedelsbranschens villkor och ge dem nio månader att införa förändringarna, dels kan de visa att nivåerna efter år 2026 höjs i linje med vad som krävs för att nå 2030-målen på svensk och EU-nivå. Eftersom reduktionsplikten är en nyckel till EU:s 38 miljarder i stöd till Sverige, är det helt centralt med tydliga besked.
- 16 oktober kommer John Hasslers utredning som ska ”Ta fram övergripande principer för hur en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik kan utvecklas som gör det möjligt för Sverige att nå sina åtaganden på EU-nivå till 2030 samt skapa förutsättningar för att nå Sveriges etappmål och långsiktiga klimatmål om noll nettoutsläpp senast 2045.” Hassler tycks gå utanför uppdraget och föreslå att klimatmål stryks, vilket ger regeringen ett utmärkt tillfälle att slå fast att klimatmålen gäller och ska nås, precis som regeringsförklaringen anger.
- 19 oktober kommer propositionen kring sänkt skatt på bensin och diesel, som finansministern redan öppnat för som kortvarig, väl medveten om att det framför allt är världsmarknadspriset på olja och svenska kronans värde som avgör priset vid pump. Detta bör nu konkretiseras; vilken prisnivå utlöser en återgång till normal beskattning, och hur kompenserar Sverige för de ökade utsläppen under tiden?
- I november kommer den klimatpolitiska handlingsplanen. Här behöver regeringen visa att klimatmålen nås på egen hand, så att vi slipper betala mångmiljardböter till EU och kan använda medlen i vår egen ekonomi istället för att köpa dyra utsläppsrätter. Dessutom måste regeringen visa att vi satsar tillräckligt mycket på omställningen för att berättiga oss till EU:s delfinansiering – att spara så att bidraget fryser inne är slösaktigt och ansvarslöst. Med Beteendepraktikan och ”Gör Inte Om, Gör Rätt” har vi lagt fram utförliga förslag till hur politiken kan utformas för att 2030-målet ska nås, betonar att hushållen och utsatta näringslivsgrenar behöver särskilt stöd och delar Klimatkommunernas syn att stimulans till lokal omställning inte får nedmonteras. Vi hoppas på en konkret utsläppsbudget, följer och analyserar utvecklingen med över 40 indikatorer som ständigt uppdateras.
Totalen är mycket oroande i regeringens budgetproposition, men allt är inte dåligt. Att Klimatklivet och Industriklivet förstärks är en välkommen tillnyktring jämfört med moderaternas tidigare kritik mot dessa etablerade, omtyckta och kostnadseffektiva styrmedel. Satsningen på laddinfrastruktur är självklar och det är rätt tänkt av regeringen att med premier driva på omställningen av lastbilarna där fossil diesel fortsatt är normen, och rätt utformad kan skrotningspremien bidra till 2030-målet – eftersom inte många byter direkt från skrotbil till ny elbil bör stödet också gälla den som köper begagnat, skaffar gasbil eller går med i en bilpool. Därtill konstaterar vi att regeringen inte – såsom det ibland påståtts – aviserar att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner; regeringsförklaringen slår tvärtom fast att målen ska nås vilket också är en signal till regeringens egen utredare John Hassler.
2030-målet är fortsatt möjligt och angeläget att nå; vi står inför ett par förlorade år för klimatet men kan få en återställare 2027. Och skulle 2030-målet nås först något år senare, vilket också forskaren Per Kågeson kommer fram till, så minns vi från fotbolls-VM att en seger på övertid också är en seger. Att ge upp i förväg vore däremot ett tungt och onödigt bakslag, en allvarlig knäck för näringslivets förtroende för politiska överenskommelser – och förstås helt osvenskt.
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Trots ekonomisk kris, höga räntor och höga drivmedelspriser är vi fortsatt bara 1,45 personer i snitt i bilen. Det visar 2030:s nya indikator. Däremot minskar sträckan per dag vi åker bil i arbetsrelaterade ärenden något, liksom andelen arbetsrelaterade resor som sker med bil.
Medborgarnöjdheten med kollektivtrafiken står still, visar 2030:s sammanställning, trots ökat utbud av kollektivtrafik och ökat resande med kollektivtrafiken, både mätt i absoluta tal och som andel av vårt sammanlagda resande.
Befolkningens nöjdhet med gång- och cykelvägar står också still, trots att det byggs mer cykelväg – en ökning som ännu inte syns i resandet i absoluta tal, eller som andel av vårt sammanlagda resande.
Andelen boende i kollektivtrafiknära läge minskar något, ev pga pandemirelaterade flyttmönster. 2030 visar med Beteendepraktikan hur omställningen till mer hållbara transporter kan påskyndas, särskilt med det färdslagsneutrala resebidrag som riksdagen beslutade om våren 2022 (alla utom SD var för), men som regeringen dragit tillbaka, med nytänk kring fordonsdelning och med samåkningssamverkan mellan stora arbetsgivare.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Fossilfritt inrikesflyg kräver ca 200 000 m3 fossilfritt bränsle per år, fossilfritt flyg totalt 1,2 miljoner m3 – samma nivå som enligt Transportstyrelsen produceras inhemskt år 2030. Störst producent är Swedish Biofuels, med start 2025, före Vattenfall och Shell samt Uniper och Sasol, med olika produktionstekniker vilket ökar resiliensen, det sista med nytt stöd från Energimyndigheten på 133 milj kr för att från 2028 i Sverige producera biojet genom förgasning av biomassa, motsvarande 8% av svenska inrikesflygets årliga bränsleförbrukning. Samtidigt pausar Veab planerna på tillverkning av bioflygbränsle, framtagna med bl.a. Södra, KLM och 2030.
År 2022 var reduktionsnivån 1,7% men den faktiska reduktionen endast 1,22%, motsvarade 10 446 m3 flygbränsle – tre av fem reduktionspliktiga aktörer fick betala avgift för att kraven inte uppfyllts. Energimyndigheten föreslår att reduktionsnivån för 2024 fryses på 2023 års nivå, 2,8%, och därefter avslutas för att harmonisera med RefuelEU Aviation.
Swedavia upphandlade 2022 170 ton SAF, med målet att 5% av allt bränsle som tankas på svenska flygplatser ska vara fossilfritt 2025, medan SAS använder 3 000 ton biojet per år med 2030-målet att det ska motsvara inrikestrafiken i Skandinavien. 2030 vill trygga marknaden för hållbara flygbränslen genom att höja böterna för den som inte uppfyller reduktionsplikten för flyget, att statliga myndigheter är föregångare i inköp av gröna flygbränslen, att statligt stöd till flygplatser villkoras med en grön omställning och att flygbolag transparent redovisar helheten i sitt klimatarbete.
|
|
|
De första tre kvartalen 2023 var elbilen vanligast i nybilsregistreringarna, med 38.7% mot 28.4% samma period i fjol. Men för lätta lastbilar var andelen eldrivna bara 18.5% och för tunga lastbilar bara 3.6%. För bussar var andelen eldrivna 30.3%, ner från 41% första halvåret. 2030 betonar vikten av ny stimulans för omställningen, särskilt för privatpersoner, och uppmanar regeringen att vidga den tänkta skrotningspremien eftersom inte många går direkt från skrotbil till ny elbil. All statistik hittar du här. |
|
|
Kina före Norge och USA, sån är ordningen i EYs nya elbilsmognadsranking baserad på utbud, efterfrågan och regleringar. Sverige tappar till fjärdeplats pga minskad stimulans till elbilar, medan andra länder utökar sin. 2030 uppmanar regeringen att:- påskynda införandet av stöd för eldrivna lätta lastbilar och utökandet av stödet för tunga elfordon, med Tysklands nivå som benchmark.
- öka och förläng stödet till laddinfrastruktur, och undanta investeringar i laddinfrastruktur från statsstödsreglerna så att allmännyttan och andra stora bostadsaktörer inte slår i taket för delfinansiering. Enbart Allmännyttans laddinfrastruktur beräknas omfatta 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 20% av bostäderna.
|
|
|
Finalisterna till Transportföretagens Hållbarhetspris inspirerar:
Frigoscandia (som vann, grattis!) ska år 2025 nå 100% fossilfri drift i Sverige; Falkenklev Logistik som börjat bygga egen solcellspark, har Sveriges största laddapark för tung trafik och har investerat i fem ellastbilar och 15 eltransportbilar; och Nordanå Transport som är helt fossilfria sen 2020.
1 december koras vinnaren av Laddguldet 2023! Nominera en kommun och/eller fastighetsägare som med engagemang och konkreta initiativ verkar för att främja användandet av laddbara fordon.
2030 påminner också att nominera till Stora Ingenjörspriset i hållbarhet, där bl.a. 2030:s Mattias Goldmann deltar i juryn.
|
|
|
Satsningar på infrastruktur i norra Sverige, med ökad kapacitet för gods- och persontransporter på järnväg, bör påskyndas anger Trafikverket som föreslår en lånefinansiering för att möta behoven som uppstår före 2030. Det gäller särskilt kapacitetshöjande åtgärder Luleå-Kiruna, dubbelspår Luleå-Boden och Norrbotniabanan i sin helhet.
2030 delar Trafikverkets bedömning, föreslår att Sveriges höga kreditvärdighet nyttjas och påminner om att enbart det som invigs kommande sju år bidrar till 2030-målet. 2030 uppmanar också regeringen att hålla öppet för nya stambanor, så att inte möjligheten till EU-medfinansiering försvinner. 2030 är också positiva till Trafikverkets första vägnät för fordonståg på upp till 34,5 m, med norra Sveriges hamnar, godsterminaler, större industriområden och fabriker som centrala.
|
|
|
EU:s beslut på klimat- och transportområdet är avgörande för Sverige som land, för kommunerna, företagen och hushållen – men turerna många och beskeden förvirrande. Orkar du inte hålla koll på vad som egentligen gäller från EU om transporter och klimat? Här har du listan du behöver! |
|
|
|
Indien, USA och Brasilien startar Global Biofuel Alliance för att underlätta handel med biodrivmedel från avfall och rester, utbyta policyerfarenheter och erbjuda teknisk support. IEA anger att den globala produktionen av hållbara biodrivmedel behöver tredubblas till 2030 för att vara i linje med målet om klimatneutralitet 2050. Indien är världens tredje största importör och förbrukare av olja, och tidigarelägger nu målet om 20% etanol i bensin till 2025. 2030 uppmanar Sverige att gå med och tydligt signalera att ökad andel hållbara biodrivmedel är en central del av att nå 2030- och 2045-målen.
|
|
|
I Uppvidinge har Sveriges första publika tankstation med lokalt producerad grön vätgas från egen vindkraft invigts. Uppvidinge Vätgas blir helt självförsörjande och undviker transporter av vätgas till tankstationen, som kan användas av lastbilar, bussar och personbilar. Även biogas och etanol kan användas för att producera grön vätgas utan behov av extern elektricitet. 2030 är positiva men betonar att grön el bör räcka; att elen ska vara egenproducerad bör inte vara finansieringskrav.
|
|
|
Under årets mässa för omställningen av tunga transporter samlades företrädare för bränsle- och fordonsindustrin tillsammans med våra politiker för att gemensamt lösa knäckfrågorna för transportsektorns klimatomställning. 2030-sekretariatet tar med sig en otålighet från näringslivet som vill accelerera omställningstakten och identifierar konkreta hinder som regeringen behöver ta fasta på för att nå den elektrifieringsgrad de betonar som avgörande. Lösningarna finns, men dialog krävs.
Missade du seminarierna på scen finns här en ny chans. 2030 tipsar:
#1 Elektrifiering av transportsektorn – ur samhällsekonomiskt perspektiv
Är fokuset på elektrifiering för snävt? Vad krävs för att accelerera omställningen, och hur kan vi ta höjd för en framtid i förändring utan att tumma på omställningstakten?
#2 Elektrifieringens roll för transportsektorns omställning
Under 2 workshopar fick representanter från näringslivet kartlägga hinder och behov för en effektiv övergång till elektrifierade transporter. Resultaten redovisas här, med konkreta medskick till regeringen så väl som transportbranschens aktörer.
#3 Hur blir Sverige bäst på vätgas?
När Sverige ställer om och ska bli klimatneutralt spelar vätgasen en nyckelroll. Våra grannländer har kommit längre medan Sverige står i startblocken. Hur skapas en efterfrågan och vilka är det som driver på? Vilka förutsättningar krävs för att hela kedjan kan gå i takt? En paneldiskussion om lösningar, affärsmöjligheter och krav på våra folkvalda.
Se samtliga seminarier här!
|
|
|
Elbåtarnas popularitet ökar, med högst intresse från kanalernas Nederländerna, före Storbritannien och bla Sverige, samt Nordamerika och östra Asien. År 2028 kan marknadsandelen vara 12.7 % anger Boats Group. 2030 vill påskynda omställningen genom utbyggd laddinfrastruktur i hamnar, en premie för elbåtar inklusive konvertering till eldrift och differentierade avgifter i hamnar och slussar.
|
|
|
Göteborg är först i Sverige med batteribytesstationer för mopedbud inom CoMiMo, Connected Micro Mobility med bl.a. Foodora, Lunds Universitet och Vialumina. Snart invigs detta även i Stockholm. 2030 har uppmärksammat hur stort detta är i Sydostasien, och lyft fram värdet av batteribyte även för personbilar, bl.a. med ett seminarium på Almedalen. Det är nu angeläget att alla stöd till laddinfrastruktur är teknikneutrala så att också batteribyte kan stimuleras.
|
|
|
|
Regeringen har beslutat att se över tonnageskatten och stämpelskatten för att stärka svensk sjöfart, så att långt fler än dagens 94 fartyg av trygghetsskäl bör ingå i den svenska handelsflottan. Men Sjöfartsverket föreslår höjda lots- och farledsavgifter, vilket bör avvisas, då det motverkar riksdagens beslut att mer gods ska gå sjövägen. Det ska också jämföras med Finland som troligen permanentar sin halvering av avgifterna.
|
|
|
Finska regeringen föreslår sänkt skatt på bensin och diesel som ska leda till ca 50 öre lägre pris vid pump. Men Statens ekonomiska forskningscentral VATT avvisar förslaget då bränsleskatten är ett av de mest effektiva verktygen för att nå klimatmålen. VATT föreslår att en engångssumma till hushåll som drabbas av prisstegringen som följer av den skärpta reduktionsplikten. Sänkt bränsleskatt gynnar främst övre medelklass, medan en återbäring kan riktas till dem med lägre inkomster. |
|
|
EU-kommissionen ska utreda om Kinas subventioner till elfordon ska mötas med en provisorisk utjämningstull, som sedan kan förlängas. Medlemsstaterna kan endast blockera slutgiltiga tullar med kvalificerad majoritet. Kommissionen anger att Kina 2009–2022 spenderat över 300 mdr kr i stöd till elbils- och batteritillverkning, inkl klimatkrediter, lokala kontrakt på elbussar och stöd för att bygga fabriker. Kinesiska tillverkares marknadsandel för elbilar är nu 8,8 % med prognosen 25% 2025.
Världens fordonsindustri är så sammankopplad att det är svårt att särskilja Kina och även andra har förstås stimulerat elbilstillverkning inklusive USA:s gigantiska IRA-paket. Därför är 2030 mer positiva till Frankrikes LCA-kopplade elbilsstimulans som gynnar lokal produktion, men framför allt en mer omfattande stimulans till elfordonsmarknaden och progressiva krav, som Tysklands kommande krav på snabbladdare på alla mackar.
|
|
|
|
Enligt Rocky Mountains Institute sjunker priset på mindre elbilar till samma som jämförbar fossilbil redan i år, tre år senare i USA pga billigare drivmedel. RMI bedömer att elbilar står för 65% av världens nybilsförsäljning 2030, då batteripriser halverats tack med billigare kemi. En liten, Europaproducerad elbil för €25 000 år 2025 kan vara lönsam för tillverkaren, visar en studie från T&E. De anger att elbilsandelen av nya bilar skulle öka till 35%, med en miljon elbilar extra per år. Politiken bör stötta forskning och utveckling av billigare batterier och sätta tak för premier så att de bara går till relativt billiga elbilar.
|
|
|
Nu har elbilar passerat 5% av nybilsförsäljningen i 23 länder, jämfört med 18 för ett år sen. I EU nådde dem i augusti för första gången över 20%. Medianökningen var 55% jämfört med året innan, visar Bloombergs sammanställning. Indien, världens tredje största marknad efter Kina och USA, fördubblade marknadsandelen på sex månader, till 3% och kan snart också passera denna gräns. 2030 bedöms elbilar stå för 62–86% av nybilsförsäljningen, enligt RMI.
|
|
|
Enligt ett lagförslag ska Kalifornien införa en konverteringspremie på USD 2000 för bilar och lätta lastbilar som byggs om från bensin eller diesel till el, förutsatt en räckvidd på minst 160 km, med Zero-Emission Aftermarket Conversion Project (ZACP) och USD 2 milj i medel. Frankrike har redan en premie på €6000, vilket bl.a. SVT visat kan räcka för konvertering av mindre bilar. |
|
|
För €49 per månad får fransmän nästa sommar resa obegränsat på TERs intercity- och regionaltåg, i linje med Tysklands initiativ med över 52 miljoner köpta månadspass och 1.8 miljoner tons minskade CO2-utsläpp juni-augusti i år. Frankrike har nu också infört det omtalade förbudet mot flygresor där tåget tar under 2.5 timmar, vilket Belgiens mobilitetsminister uppmanar EU att ta efter. De har redan en skatt på €10 på flygresor under 500km från Bryssel. |
|
|
Norska Skatteverket och Vägverket vill från år 2029 skatta elbilar 30 öre/km och ev ta bort undantaget från vägtullar, uppger VG. Efter att momsbefrielsen avvecklas, varnar Norska Elbilsföreningen för att omställningen kommer av sig och klimatmålen hotas. 2030 ser ett globalt värde i det norska ledarskapet, men betonar att det viktiga inte är skatteundantag för elbilar, utan att det jämfört med fossilt alltid lönar sig att köpa och köra på el och förnybart. |
|
|
Wales inför 30 km/h (20mph) som bashastighet på stadsgator, vilket enligt studier som regeringen hänvisar till kan ge förbättrad luftkvalitet motsvarande att ta bort hälften av alla fossilbilar, minskar trafikdödligheten och får fler att gå, cykla och åka kollektivt. |
|
|
|
|
|
|
Scanlog – varmt välkomna som ny partner till 2030-sekretariatet! Enade bakom Sveriges klimatmål för transportsektorn kan 2030s partnergrupp möta varandra över branschgränserna för klokare policyförslag, opinionsbildning, affärer, och göra gemensam sak av Sveriges transport- och klimatpolitik.
Läs mer om våra partners här. Platsar din organisation men är ännu inte med? Kontakta oss om du vill veta mer! |
|
|
