Kära läsare, varmt välkomna till det sjunde nyhetsbrevet för 2023!

I detta brev kommer ni bland annat kunna ta del av följande:
 

Trevlig läsning önskar EU- och Internationella sektionen på SKR!

Leif Sandberg om hur svensk välfärd kan stärka EU:s konkurrenskraft
Den 17 november publicerades en gästkrönika skriven av SKR:s 1:e vice ordförande, Leif Sandberg (C), på Europaportalen. I den redogör han för hur satsningar på den svenska välfärden kan stärka EU:s gemensamma konkurrenskraft, men också för i vilken utsträckning svenska kommuner och regioner påverkas av EU:s politik och lagstiftning.

Inledningsvis fastslår Sandberg att ”Sveriges största styrka är välfärden” och att det därför är viktigt att värna om den, särskilt i dessa oroliga tider såväl på hemmaplan som i vårt geografiska närområde. Vidare påtalar han att den svenska välfärden inte enbart behöver stärkas för sin egen skull, utan även för att den är en bärande del av Sveriges ”välstånd, utveckling och konkurrenskraft”. Genom att säkerställa goda utbildningsmöjligheter, en välfungerande vård och omsorg, skapas förutsättningar för ett bättre samhälle – något som i sin tur bidrar till ett mer konkurrenskraftigt EU.

För att åstadkomma detta behövs ett proaktivt arbete som motverkar den växande kompetensbrist som råder både i Sverige och på EU-nivå. Eftersom kommunerna och regionerna drabbas särskilt hårt av kompetensbrist- och förflyttningar, samtidigt som omkring 50 procent av deras arbete påverkas av EU-lagstiftning, är det därför av stor vikt att EU:s beslutande institutioner och organ tar hänsyn till kommuners och regioners förutsättningar. Detta som en konsekvens av att den lagstiftning som beslutas på EU-nivå i slutändan kommer omfatta, och/eller implementeras av, kommuner och regioner runtom i Europa.

För att tillse att EU-lagstiftningen hjälper och inte stjälper svenska kommuner och regioner, är det därför viktigt att ”värna självstyrets roll för att skapa flexibla och medborgarnära lösningar som levererar”, enligt Sandberg. Därutöver trycker han också på att de behöver ”långsiktiga planeringsförutsättningar” både när det kommer till finansieringsfrågor och styrning.

Om du vill läsa debattartikeln i sin helhet, klicka här.

Den 29-30 november hölls Europeiska regionkommitténs 158:e plenarsession i EU-parlamentets lokaler i Bryssel. På agendan fanns antagande av tolv yttranden, däribland svenska regionkommittéledamoten Pehr Granfalks (M/EPP) yttrande om cybersolidaritet och digital resiliens.

I sitt öppningsanförande berättade Granfalk om arbetet med yttrandet, men också om vad behöver ändras i EU-kommissionens förslag till ’Cyber Security Act’. Kommuner och regioner är särskilt känsliga för hackerattacker från främmande makt. Följaktligen är det problematiskt att det kommunala och regionala perspektivet över huvud taget inte tas upp i kommissionens förslag, enligt Granfalk. En annan aspekt som saknas i förslaget är de skillnader i cybersäkerhet som finns mellan och inom EU:s medlemsstater. Att få in detta i EU-kommissionens förslag är avgörande för att kommuner och regioner ska ha likvärdig tillgång till rapporteringssystem som införs, ges möjlighet att ställa krav på privata aktörer och att de kan få undantag från de allt för övergripande finansieringskrav som finns i nuläget.

Europaparlamentets rapportör i frågan (Lina Gálvez Muñoz, ES/S&D), som också närvarade under mötet, bekräftade Granfalks bild och berättade att hon har ansträngt sig för att arbeta in det lokala och regionala perspektivet i parlamentets yttrande, vilket ITRE-utskottet ska rösta om nu i början av december.

Det faktum att inga ändringsförslag inkommit och att yttrandet antogs enhälligt av regionkommittén, sänder en stark signal till beslutsfattande institutioner i det fortsatta arbetet med cybersolidaritet och digital resiliens, avslutade Granfalk.

Intensiv debatt om sammanhållningspolitikens framtid under Regionkommitténs plenarsession
Ett yttrande som gav upphov till omfattande diskussioner på plenarsessionen den 29-30 november var det om Sammanhållningspolitikens framtid efter 2027. Innan röstningen ägde rum, debatterades frågan i närvaro av kommissionären för sammanhållning och reformer, representanter för det spanska och belgiska EU-ordförandeskapet, samt ordföranden för EU-parlamentets utskott för regional utveckling. I debatten lyftes bland annat ståndpunkter som att sammanhållningspolitiken bör betraktas som ett långsiktigt åtagande, det faktum att EU:s institutioner behöver bli bättre på att ta hänsyn till regionala och lokala erfarenheter och förutsättningar, samt att den måste stärkas upp och göras mer välanpassad till de olika behov som finns.

När regionkommitténs ledamöter fick tillfälle att komma med inspel, tog den svenska ledamoten Jonny Lundin (C/Renew) till orda. I anförandet valde han att adressera hur viktiga medel från EU:s strukturfonder och ramprogram är för glesbefolkade områden i norra Sverige. Särskilt med tanke på att norra Sverige kan komma att spela en central roll för den gröna omställningen både i Sverige och inom EU i stort. Därför, fortsatte Lundin, är det viktigt att sammanhållningsmedlen används varsamt och säkras upp till sådant som kommer att gynna EU på lång sikt – istället för att omfördelas till annat så fort det uppstår kriser.

För kännedom: Nästa plenarsession äger rum den 31 januari-1 februari 2024 och blir det första sammanträdet för året. Under detta sammanträde behandlas bland annat Frida Nilssons yttrande över förslaget om övervakning av jordhälsa- och resiliens. Mer om arbetet med yttrandet kan du läsa om här nedanför.

Frida Nilssons yttrande antaget i ENVE-utskottet
I förra nyhetsbrevet (#6) berättade vi att den svenska regionkommittéledamoten Frida Nilsson (C/Renew) utsetts till rapportör för Regionkommitténs yttrande över Kommissionens förslag till direktiv gällande övervakning av jordhälsa- och resiliens. Ett förslag till yttrande behandlades i kommitténs ENVE-utskott den 22 november. I sitt öppningsanförande tryckte Nilsson mycket på betydelsen av hälsosamma jordar. Dels i syfte att klara framtida matproduktion, dels för att kunna behålla och förbättra den biologiska mångfalden. Hon påtalade även vikten av att öka kunskapen om hur läget för våra jordar ser ut idag.

Därutöver pratade Nilsson om det faktum att vi inom EU har en mängd olika typer av jordar och markanvändning. Följaktligen är det viktigt att övervakningen tar hänsyn till dessa olika förhållanden – inte bara mellan medlemsstaterna, utan också inom dem. För att exemplifiera valde hon att lyfta fram Sverige, där enbart 3% av landytan är bebyggd, 7% består av jordbruksmark och resterande 90% utgörs av skogsmark, öppna våtmarker och fjällkedjor. Det är därför angeläget att eftersträva en lagstiftning som är så flexibel som möjligt, enligt Nilsson.

Hon pekade också på vikten av att förändra förslaget om en ”One Out – All Out Principle”, så att klassificeringen av jordars hälsa blir mer nyanserad. Samtidigt lyfte Nilsson även behovet av att föra in principen om att förorenaren betalar (Polluter Pays Principle, PPP) för att undvika att saneringskostnader landar på lokala och regionala myndigheter i de fall där de inte har förorenat marken. Avslutningsvis framhöll hon vikten av att involvera de lokala och regionala myndigheterna i lagstiftningsprocessen eftersom det är där kompetensen om markanvändning finns.

Efter öppningsanförandet följde diskussioner och sedan omröstning. Yttrandeförslaget antogs med majoritet och i nästa steg ska det upp för omröstning på regionkommitténs plenarsession.

Vi gratulerar Frida Nilsson till ENVE-utskottets antagande av yttrandeförslaget och önskar henne lycka till med förberedelserna inför nästa steg i beslutsprocessen.

SKR firar 30 år i Bryssel
I år firar SKR 30 år i Bryssel. Brysselkontoret öppnades upp 1993 tillsammans med det finska kommunförbundet, Kuntaliitto.

I dagsläget påverkas minst hälften av dagordningspunkterna på en kommun- och regionfullmäktiges dagordning direkt eller indirekt av EU:s lagstiftning.

SKR har tagit fram åtta prioriterade EU-frågor som bedöms ha extra stor politisk eller ekonomisk betydelse för förbundets medlemmar och är i ett viktigt påverkansskede. Under 2023 har SKR bevakat följande frågor särskilt:

1. Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU
2. Att bygga ett starkt socialt Europa - värna den svenska modellen
3. Ett avloppsdirektiv som tar hänsyn till svenska förhållanden
4. Värna det kommunala planansvaret i förhållande till EU:s gröna giv
5. Bevaka ny lagstiftning om TEN-T och ökad andel järnvägstrafik
6. Värna helhetssyn i EU:s läkemedelslagstiftning
7. Förslag till förordning om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS)
8. Digitalisering, data och AI 

Om du vill läsa mer om hur SKR arbetar med EU-frågor, klicka här för att komma till den senaste upplagan av På gång inom EU.

Avsaknad av kommunalt och regionalt perspektiv i regeringens EU-deklaration
Den 15 november angav Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, regeringens EU-deklaration inför riksdagen. I sitt anförande adresserade han en rad olika problem, samt hur Sverige och EU bör agera för att lösa dessa. Bland mycket annat tog Kristersson upp de krig som pågår i och i anslutning till Europa, den återuppväckta utvidgningsdebatten, gränsöverskridande brott, migration, den gröna omställningen, ekonomisk tillväxt, samt svenska intressen och nya samråd.

Vikten av samarbete mellan EU:s medlemsländer löpte som en röd tråd genom hela EU-deklarationen. Mot slutet av deklarationen hamnade dock Sverige och svenska nationella intressen mer i fokus. Här hänvisade Kristersson bland annat tillbaka till sin första regeringsförklaring i vilken han betonade betydelsen av att ”Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU – före, under och nu efter ordförandeskapet”. I samband med detta tryckte han även på att ”EU-politik är svensk inrikespolitik”.

Något som däremot lyste med sin frånvaro, som i så många EU-deklarationer förr, var hur och i vilken omfattning svenska kommuner och regioner påverkas av den EU-politik som drivs och lagstiftningen som denna sedan utmynnar i. Avsaknaden av en dialog kring hur EU påverkar den subnationella nivån är oroande av flera anledningar. Dels för att omkring 50% av de politiska beslut som fattas på kommunal och regional nivå direkt eller indirekt påverkas av EU-lagstiftning, dels för att kommunerna och regionerna är de främsta mottagarna av finansiering från EU:s ramprogram och strukturfonder. 

Om du vill ta del av EU-deklarationen i sin helhet, klicka här.

Europadagen 2024
Europadagen firas den 9 maj varje år till minne av den historiska Schumandeklarationen, då Frankrikes dåvarande utrikesminister Robert Schuman föreslog en ny form av politiskt samarbete i Europa som skulle göra ett nytt kring otänkbart. Robert Schumans förslag betraktas idag som startskottet för EU.

Europadagen brukar firas på många olika sätt ute i landet. Sedan flera år tillbaka uppmärksammas dagen i Stockholm i form av exempelvis seminarier, debatter, konserter och filmvisningar. SKR är medarrangörer tillsammans med bland andra EU-kommissionen och Europaparlamentets kontor i Stockholm, Regeringskansliet, fackförbund och myndigheter. 

Nästa års Europadag kommer att firas tisdagen den 7 maj och planeringsarbetet har redan startat. Fokus för dagen kommer i mångt och mycket att bli Europaparlamentsvalet den 9 juni. Håll utkik i kommande nyhetsbrev och andra kanaler för mer information. 

SALAR International söker ständigt efter lokalpolitiker och tjänstemän från svenska kommuner och regioner som vill engagera sig i projekten och dela med sig av sina arbetssätt och metoder. Detta kan ske både genom att ta emot studiebesök eller agera experter och rådgivare inom specifika frågor, som:

Ett samarbete med SALAR International är också en möjlighet för ömsesidigt lärande av nytta för hur svenska kommuner och regioner kan tackla olika samhällsproblem genom erfarenheter som samlas in genom projekten.

Är du kunnig i någon av ovan nämna frågor, och intresserad av att engagera dig i SALAR Internationals projekt? Kontakta info@salarinternational.se. Om du vill veta mer om SALAR International's arbete, klicka här.

Nya möjligheter till kommunala partnerskap via ICLD
Nu lanserar ICLD (Internationellt Centrum för Lokal Demokrati) nya möjligheter till kommunala partnerskap som din kommun eller region kan ansöka om att delta i. Om du vill veta mer om vilka möjligheter som finns, läs informationen från ICLD här nedanför: