|
|
Analys
|
|
|
På övertid och straffar, med marginalerna på rätt sida – men framför allt med en kämparinsats som gjorde oss alla stolta och som imponerade på omvärlden. Så tog Sverige VM-brons i fotboll denna sommar, framhejade av ett enat land. Ibland blev det onödigt spännande, som när ledningen verkat så betryggande att vi drog ner på tempot och slutade satsa framåt. Men bronset togs av ett enat lag, där alla bidrog – och inte ens i de svåraste stunderna pratade någon om att vi borde sänka våra förväntningar.
Så bör politiken göra med klimatet. Här finns en tydlig målbild om att Sverige ska visa andra hur omställningen ska gå till, särskilt med det världsledande 2030-målet för transportsektorn. Uppbackningen är enorm från svenskarna; sju partier, näringslivet, facken, kyrkan, organisationerna, kommunerna… Vi har ett guldläge och tillhör de favorittippade. Men utmanarna för klimatledarskapet är också många, precis som i fotbolls-VM, med såväl gamla välkända som nya uppstickare. I halvlek är läget tufft; vi måste öka tempot, åstadkomma mer och tänka nytt för att klara målet. Några tycker det är bäst att ge upp; regeringens utredare föreslår att 2030-målet stryks.
Men Sverige levererar. Liksom landslaget laddar vi om när det ser tungt ut. Vi inser att en seger på övertid också är en seger – skulle 2030-målet nås först något år senare, som Kågesons utredning pekar på, så vinner vi ändå. Att stryka målet vore däremot att ge upp på förhand. Det vore fegt, dumt och osvenskt. Ett nederlag både vi och omvärlden skulle minnas.
Vem ska vi tro på – vi medborgare, näringslivet, intresseorganisationerna och omvärlden – om till och med beslut som klubbas i riksdagen med siffrorna 299–50 (alla partier förutom SD) plötsligt rivs upp, utan att frågan ens utretts ordentligt eller remissbehandlats? Hur ska Sverige ses som en förebild och få gröna affärer om regeringen vänder oss bort från näringslivets planerade investeringar på hållbara transporter, tydliga efterfrågan på stöd, styrmedel och ökat tempo – och istället sänker ambitionerna just när sommarens extremväder och temperaturrekord visar att tempot i omställningen måste öka? Varför ska internationella företagen vars produkter och tjänster är en del av lösningen välja Sverige som sin bas om politiken uttryckligen drar undan sitt stöd och istället gynnar det fossila?
Redan inför regeringens klimatmöte i juni skrev närmare 200 företag, fackförbund, kyrkan och miljöorganisationer på DN Debatt att de befintliga klimatmålen måste gälla, med otvetydiga förväntningar på politiken att leverera styrmedel och lagar som för oss i hamn. Nu gäller det, mer än någonsin.
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Vi står inför en avgörande höst för klimatet, med regeringens klimatpolitiska handlingsplan som viktigaste hållpunkt, troligen kring lucia. 2030 betonar i sin inlaga till regeringen vikten av en trovärdig plan för att nå klimatmålen, med åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet, och där utsläppsgapet ser ut att öka kraftigt på grund av förslaget om skarpt sänkt skarpt sänkt reduktionsplikt, vilket troligen läggs som proposition under september. Läs 2030s fördjupade analys av de viktigaste klimathändelserna i höst.
20 september, samma dag som FN:s Climate Ambition Summit, presenterar regeringen sin budgetproposition, där 2030 uppmanar till kostnadsneutrala klimatsatsningar som en förstärkt bonus som finansierar en förnyad bonus till el- och biogasdrivna lätta lastbilar och personbilar med låg prislapp, en höjd premie för gröna lastbilar, flygskatt som påskyndar omställningen till el- och bioflyg, en konverteringspremie för omställning till gas och el, och höjda trängselskatterna för fossildriven yrkestrafik. Därtill bör budgeten underlätta människors vardag med ökat underhåll av befintliga tågsträckor, fullföljande av påbörjade byggen, nya cykelsatsningar inom ramen för ett fortsatt Stadsmiljöavtal, och lagstiftning som gör distansarbete till en rättighet som bara kan avslås om arbetsgivaren har tydliga sakskäl. Budgeten bör minska Sveriges sårbarhet med en snabb omställning till mer förnybart och eldrivet och tryggande av säkerhetskritisk infrastruktur. Budgeten bör bidra till att Sverige klarar EU:s tuffa klimatkrav och därmed slipper dryga böter.
16 oktober kommer John Hasslers utredning om effektiv klimatpolitik, där 2030-sekretariatet påminner om utredningsdirektiven – att effektivt uppnå Sveriges slut- och etappmål för klimatet, inte att riva upp målen.
30 november –12 december hålls COP28 i Dubai. 2030-sekretariatet avstår från att vara på plats – fossilindustrin har ett för starkt grepp om agendan – men uppmanar regeringen att i förhandlingarna visa upp fördelarna med att vara föregångare i omställningen.
Strax före årsskiftet kommer regleringsbrev och ägardirektiv till statliga myndigheter och företag, vilket 2030 återkommer till.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
Inför 30 km/h som bashastighet i städer, så att det blir mer attraktivt att cykla och åka kollektivt, sänk hastighetsgränserna för vägar med lägst 80 km/h, med undantag för glesbygdslän där det finns få alternativ till bil. Öka framkomligheten genom bättre fungerande vardagsresande med större järnvägsfokus och ökade statliga anslag genom stadsmiljöavtalen, underlätta distansarbete genom utbyggt nät för snabb IT och högre krav på arbetsgivaren, samt säkra att lagar efterlevs genom ökad kontroll och mätning av medelhastigheten mellan fartkameror. Så kan sänkt hastighet och ökad framkomlighet bidra mer till 2030-målet, skriver 2030:s Goldmann och Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet på DN Debatt.
|
|
|
|
Sölvesborgs kommun har tagit initiativ till ett biogasuppror med 36 kommunalråd, landshövdingar och kommunala topptjänstemän i hela Sverige, med krav på att biogasens skattebefrielse återinförs och gäller fram till år 2030, såsom EU klargjort och att Sverige får. 2030-sekretariatet ser biogas som ett viktigt, klimatsmart, cirkulärt och lokalt producerat bränsle och stöttar uppropet.
|
|
|
|
Drygt 10% av Sveriges fordonsflotta, cirka 600 000 bilar, är nu laddbara, och för första gången är de rena elbilarna fler än laddhybriderna, visar ny statistik från Transportstyrelsen. I sin månatliga analys, den första vardagen varje månad, är 2030 bekymrade över en sjunkande elbilsförsäljning till privatpersoner och att lätta lastbilar fortsatt domineras helt av dieseldrift.
|
|
|
Klimatklivets investeringsstöd för fossilfri teknik och grön omställning kan denna gång sökas 18–29 september, totalt 4,1 miljarder kronor med prioritet för projekt som kan vara klara 2024. Budgeten är däremot mycket begränsad för projekt som färdigställs 2025–2026. Störst klimatnytta per krona vinner.
För publik laddinfrastruktur tar Naturvårdsverket endast emot anbud för projekt som slutförs senast 30 juni 2024 och slutredovisas senast tre månader senare, med risk för återbetalningskrav vid försening.
Om Klimatklivet förstärks 2025–26 kan projekt med längre genomförandetid beviljas.
2030-sekretariatet konstaterar att Klimatklivet nu är kostnadseffektivt och väl inarbetat, men att ryckigheten och kraven på så snabbt genomförande kommer att försvåra omställningen, försena teknikutvecklingen och gagna sådant som redan är väl etablerat i delar av landet där erfarenheterna redan är störst av att tex etablera snabbladdare. Regeringen uppmanas säkerställa långsiktig finansiering i den kommande budgetpropositionen. |
|
|
Världens första permanenta elväg skulle bli svensk, E20 Hallsberg–Örebro, klar 2026. Men Trafikverket ställer in den pågående upphandlingen och ska istället analyser varför de offererade förslagen blev så dyra. 2030-sekretariatet ser en tydlig roll för elvägar särskilt för regelbundna tunga godsflöden, beklagar dröjsmålet och bedömer att ansvarsfördelningen för elvägar mer behöver likna de för annan väg eller järnväg, med myndigheten som central aktör.
|
|
|
|
IMO har antagit en strategi om netto-nollutsläpp av växthusgaser 2050, –20 % till 2030 och –70 % till 2040, jämfört med år 2008.
|
|
|
|
|
|
|
Tyskland smalnar av sin premie till att enbart gälla rena elbilar, med stöd på 75 000 kronor för bilar som kostar under 460 000 kr, 52 000 kr för bilar upp till 750 000 kr, inget för dyrare bilar, och bara för privatpersoner. Frankrike ger 58 000 kr till privatpersoners elbilsköp om bilen kostar max 545 000 kr, 19 000 kr till företag, och elbilar och laddhybrider undantas från den höga malusskatten.
Frankrike avser komplettera med krav på grön tillverkning, vilket skulle drabba elbilar tillverkade i Kina med kolkraft. Italien ger 35 000 kr om elbilen eller laddhybriden kostar max 406 000 kr och släpper ut max 20 g CO2/km, 23 000 kr för bilar som kostar max 520 000 kr och släpper ut max 60 g CO2/km. Spanien ger 52 000 kr för elbilsköp, 29 000 kr för laddhybrider, kraftigt ökat om en befintlig fossilbil skrotas. 2030 föreslår en förnyad premie till el-, biogas- och vätgasdrivna fordon med fokus på lätta lastbilar och personbilar med låg prislapp.
|
|
|
|
Förutom trängselskatterna har London nu en Ultra-low Emissions Zone (ULEZ) där elbilar undantas från avgifterna som kan uppgå till 350 kronor per dag. Det är en förklaring till att merparten av Londons taxi nu är laddbara och att 56 % av Londons bussar framförs nu förybart; 3 835 med hybridteknik, 950 på el och 20 på vätgas.
|
|
|
CTEK, Virta och Volta Trucks – varmt välkomna som nya partners till 2030-sekretariatet! Enade bakom Sveriges klimatmål för transportsektorn kan 2030s partnergrupp möta varandra över branschgränserna för klokare policyförslag, opinionsbildning, affärer, och göra gemensam sak av Sveriges transport- och klimatpolitik.
Läs mer om våra partners här. Platsar din organisation men är ännu inte med? Kontakta oss om du vill veta mer!
|
|
|
|
|
|
I arbetet med att driva den fossilfria transportnäringen i rätt riktning och nå klimatmålet till 2030 samlas företrädare för transport- och energibranschen 27–28 september på eComExpo i Stockholm – i år med fri entré. 2030-sekretariatet deltar givetvis och välkomnar dig att medverka på plats med oss!
Mässan riktar sig till dig som arbetar med, eller berörs av, transportsektorns omställning. På plats representeras alla fordonsslag från tunga el-lastbilar till transportcyklar, eldrivna flygplan och oceangående segelfartyg. Från stad till landsbygd, från persontransport till godstransport och med fler än 25 live-seminarier på scen om hållbara transporter, mässgolv, provkörning och interaktiva möten. Läs mer om eComExpo, och boka din fria entrébiljett här!
|
|
