Begreppet helig har djupa rötter. I fornsvenskan ska det ha betytt okränkbar, fridlyst eller att något inte får skadas. Det hebreiska begrepp som i bibeln översatts till helig på svenska är tydligare kopplat till det gudomliga. Det heliga kan fylla betraktaren med en närmast skräckfylld förundran, men ord som vördnad och respekt är också relevanta i sammanhanget. Kanske har de här lite olika betydelserna smält samman i dagens språkbruk. Ett sätt att tänka kring begreppet helig/helighet är att det fungerar som en slags gränslinje. Det är en tydlig uppmaning att stanna upp och vara uppmärksam. I ett gudsmöte som beskrivs i bibeln får Moses möta Gud i en brinnande buske. Han får uppmaningen: Ta av dig dina skor, du står på helig mark! Vi går varsammare utan skor, visst gör vi? Alltså: Här kan du inte bara trampa på. Stanna upp, var närvarande, var sårbar! Förundras och öppna dig för det som är.
Vad betyder ordet helig för dig?
Är det ett ord du kan ta till dig?
Kanske är filosofen och teologen Albert Schweitzers begrepp ”vördnad för livet” något som vi kan anknyta till när vi nu vandrar genom skog och mark. Här finns så mycket mer av liv än vi först lägger märke till, ja, till och med mer än vi kan uppfatta. Ibland pratar vi om skogen som ett tempel. Hur vill vi röra oss i skogens tempel? Vad kan och får en människa göra här? Att något är heligt kan också säga något om dess värde. Att vi håller något högt. Kan träd vara heliga och vad händer om vi börjar tänka att de är det? Vi vet att människor betraktat en del träd på det sättet och i bibeln talas också om viktiga träd. Träden har rötter som förbinder dem med livet under jorden, där de hämtar den näring de behöver. De har grenverk som sträcker sig ut och blad som tar emot solljus och koldioxid, och avger syre. Vi behöver syret och andas in, i våra inre grenverk, lungorna byter syre plats med koldioxid som vi andas ut. Det är som att vi passar bra ihop med träd.
Pilgrimsvandring har oftast handlat om att gå till en helig plats. En plats som sätter oss i förbindelse med Gud. Ett motiv har varit botgöring, att markera att livet nu tar en ny vändning bort från något som varit destruktivt. Vandrandet bidrar med beslutsamhet. Vördnaden för Gud, för det heliga, ger tyngd åt beslutet.
En av de saker som ska hållas helig enligt Guds tio bud är vilan, vilodagen. Det är en dag då allt ska få vila, inte bara människan utan också mark och boskap. En dag att leva så att allt får vila. En dag att öva sig i tillit till den djupa vishet som väver livets trådar. Mycket klarar sig utan att vi lägger oss i. Mycket klarar sig bättre om vi håller oss lite på avstånd, låter det vara. Helga vilodagen.
- Vad är heligt för dig? Vad innebär det att hålla något heligt?
- Finns det sådant som vårt samhälle håller för heligt?
- Hur förhåller vi oss till naturen som objekt eller som subjekt? Det vill säga antingen som ting, något att hämta saker från, som virke eller upplevelser, eller som subjekt där naturen och dess varelser är relationsskapande vilket kanske kräver att vi stannar upp och är i naturen, slår oss ned, lyssnar.
- Vilka rättigheter har ett träd, en skog, en sjö?
- Du pilgrimsvandrar – har det någon särskild betydelse för dig nu? Formulera gärna ett svar för dig själv.
|