|
|
Analys
|
|
|
Den mest kritiska, avgörande tiden har börjat. Det nationella klimatmötet har varit, ifrågasatt utifrån vilka som inte bjöds in, varför dialogen var så begränsad och varför regeringen berättade så lite om den kommande planen – men kanske behöver mötet vara just så för att också SD ska godta en aktiv klimatpolitik?
Härnäst kommer Almedalen, där idéer testas och förslag lanseras, och sen vidtar en sommar och tidig höst där allt ska kokas ner till en färdplan som levererar på klimatmålen. Vi gläds åt att näringslivet bl.a. på DN Debatt så starkt betonade 2030-målets betydelse och att statsministern avfärdade att de närtida klimatmålen kan strykas. Det är i linje med Fossilfritt Sveriges opinionsundersökning; 63% tycker det är viktigt att Sverige når 2030-målet, bara 23% tycker inte det. Målet är särskilt logiskt utifrån EU:s nya klimatkrav på medlemsstaterna, som enligt ESO innebär att användningen av fossila bränslen måste halveras från idag till 2030, med åtgärdsförslag i linje med 2030:s.
I det fortsatta arbetet betonar 2030-sekretariatet vikten av mer delningsekonomi, vilket redan underlättas i en rad andra länder. Både vi och Fossilfritt Sverige tycker t.ex. det är märkligt att bilpooler betalar fyra gånger högre moms än helikopterhyra och limousineservice. Vi betonar vikten av reduktionspliktens fortsättning, som Riksrevisionen bedömer som mer kostnadseffektiv än andra klimatsatsningar. Tidöpartierna kan ta efter den nya finska regeringen, som förbinder sig till klimatmålen och stegvis höjer reduktionsplikten till 22,5% år 2027, lägre än tidigare plan men absolut ingen sänkning.
Större städer har en central roll, med positiva exempel och konkreta lärdomar från nya Mobilitetsbästa-utmärkelsen, men också med behov av att förbättra för lokal mikromobilitet.
Vi lyfter betydelsen av ekonomiska incitament för konvertering av befintliga bilar, ute på remiss nu. I beteendepraktikan lyfter vi 55 förslag och ser nu hur t.ex. variabel hastighet kan minska utsläppen, öka trafiksäkerheten och korta köerna.
Likt landets logistikchefer ser vi vikten av en satsning på järnvägstransport; 68% vill se mycket större satsningar och 85% vill se ökad statlig stimulans för omställning till hållbara transporter, men 71% anser att politiken är för lite engagerad i infrastruktur för logistik och transport. Också Svenskt Näringsliv vill se ökade järnvägssatsningar. Mer övergripande bör Trafikverkets prognoslagda mål ersättas med målstyrning, vilket också RISE och Trivector lyfter med Norges nollväxtmål för biltrafik i nio stora stadsutrymmen som positivt exempel.
Därtill tar flera av våra partners fram det viktigaste ur deras perspektiv, som Åkeriföretagen, och aktörer visar framfötterna som Trollhättan-Vänersborg Airport, först i världen att enbart använda hållbara biodrivmedel för flyget. Klimatklivet stöttar Uppvidinge Vätgas, först i Sverige med vätgas producerad med el från närbelägen vindkraft, för både tunga fordon och personbilar. Dessa ledande exempel liksom många andra välkända visar värdet av att vara först ut, och att ett litet land kan göra skillnad- samtidigt som vi skapar gröna jobb i hela landet, får sköna exportmiljarder och minskar vår sårbarhet. What’s not to like?
Och du: Det är tryck i frågan! Almedalens 2030-arena är formellt bara torsdag-fredag, men nu är dagarna före och efter också fyllda med spännande arrangemang som tillsammans lägger 2030-pusslet för full måluppfyllelse.
Hoppas vi ses där!
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Aldrig tidigare har transportsektorns klimatomställning till 2030 varit så aktuellt och omdiskuterat som efter regeringskiftet 2022. Medan regeringen behöver accelererar sitt arbete står näringlivet enade: 100% ansåg att 2030-målet är Sveriges viktigaste klimatmål enligt representanterna vid regeringens nationella klimatmöte.
Med konkreta lösningar, åtgärdsförslag, effektanalyser och skarpa prioriteringar möts transportbranschens företrädare på 2030-arenan för att tillsammans med Dig ställa om Sveriges transportsystem.
Varmt välkommen till våra öppna seminarier och 2030-trädgården!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
I en alltmer orolig omvärld med krig i vårt närområde är det angeläget att öka vår självförsörjning och beredskapsgrad – inte minst för samhällsviktiga funktioner inom transportsektorn. Kan en långsiktig krisberedskap gynnas av transportsektorns omställning – och hur kan övergången till fossilfria drivmedel utgöra en pusselbit i Sveriges totalförsvar?
Tillsammans med Neste, St1, Drivkraft Sverige, PostNord Sverige, Transportföretagen och 2030-sekretariatet lyfter vi denna högaktuell fråga fredag 30 juni kl. 18.00 på 2030-arenan i Almedalen. För dig som inte är på plats går seminariet att följa live via Almedalen Play!
|
|
|
|
|
|
|
I maj stod elbilarna för 40,9% av alla nyregistreringar och laddhybrider för 21,0%. Men marknaden hålls uppe av företags fordonsinköp; för att privatbilisten ska lämna fossileran bakom sig krävs någon form av stimulans, liksom för omställningen av lätta lastbilar, där andelen eldrivet fortsatt är under 15%, anger 2030-sekretariatet.
Mobility Sweden sänker prognosen för elbilsregistrering 2023 med 13 000 bilar, från 40% av marknaden till 35%. Trafikanalys anger att konsekvenserna för avskaffad elbilsbonus förvärras 2024, med full återhämtning först 2026.
Tunga lastbilar på el ökar årligen och når 2026 10% av nyregistreringen, bussar hela 36%. År 2030 är 45% av bilarna helt eldriven, enligt årliga bilköpsundersökningen från Kvdbil, som dock betonar att de ekonomiska villkoren måste gynna elbilarna.
Män, yngre och medelålders personer är mest villiga att byta till elbil, högst andel i Göteborg. Globalt ökar elbilarna, med en marknadsandel på 18% mot 14% i fjol, enligt IEA:s sammanställning. År 2030 undviks förbränningen av fem miljoner fat olja om dagen tack vare elfordonen.
|
|
|
|
Fler kommer att få möjlighet att resa kollektivt och cykla i städer, med medfinansiering från Trafikverket via stadsmiljöavtal på totalt 994,5 milj kr, bl.a. för nya busskörfält i Jönköping, nya ökad kapacitet för spårvagnen i Göteborg, cykelgarage i Östersund och -parkering i Piteå, färjeterminal Slussen i Stockholm.
|
|
|
|
Regeringen föreslår att den årliga indexeringen av drivmedelsskatten inte tillämpas 2024-2025, vilket kostar statskassan 4.7 mdr kr 2024 7.1 mdr 2025 och ger en prissänkning på 48 öre/l för diesel, 74 öre/l för bensin, före moms. En genomsnittlig bilägare sparar ca 500-1000 kr/år, medan de samlade utsläppen ökar med ca 1%. Därtill befrias fossil diesel i jord-, skogs- och vattenbruket t.o.m. 2025, vilket 2030 i linje med bl.a. LRF vill ersätta med långsiktig stimulans till omställning.
|
|
|
En särskild utredare ska undanröja hinder för elektrifieringen av transportsektorn, t.ex. med ökade möjligheter för kommuner att gynna elektrifierade transporter,lättare för samfälligheter att bygga laddplatser, bättre kunskap om nätanslutning av laddinfrastruktur. Uppdraget pågår t.o.m. 2024. 2030 är positiva men bedömer att mycket redan är utrett och behöver finnas med i klimatplanen, utan att avvakta utredningen.
|
|
|
Jämfört med 2012 har inrikes godstrafik ökat 11%, körda inrikeskilometer 21%, godsvikten ökat 26% och tonkilometer med 23% inrikes, allt enligt Trafa. De visar också att antalet lätta lastbilar fördubblats på 20 år, till 600 000. De transporterar 2% av allt gods på väg, med 70% inom hantverk/service, med 52 stopp per kördag i distributionstrafik medan. 2030 vill skyndsamt se styrmedel som gynnar grönare godstransporter, ökad samlastning och mer samverkan mellan väg och järnväg. För lätta lastbilar på el och gas är 2030 starkt positiva till att viktgränsen för B-körkort höjs till 4,25 ton, men beklagar att det dröjer nästan ett år och bara är på försök.
|
|
|
Vad krävs för att batteribyte ska bli en relevant del av omställningen till elektromobilitet? Vilka fordon passar tekniken bäst för – och hur kan batteribyte hjälpa Sverige nå 2030-målet? 2030-sekretariatet har provat NIO:s nya batteribytesstationer i Sverige och breddar perspketivet för att se hur batteribyte kan bidra till den svenska övergången till elektromobilitet.
Tillsammans med NIO, Vattenfall, Trafikverket, VTI och riksdagen lyfter vi frågan på 2030-arenan i Almedalen fredag kl. 15.00–15.45.
|
|
|
|
AI öppnar för effektivare transporter, med analys av data från många system och alla former av mobilitet. Det kan optimera trafikflöden för person- och godstransport, öka samlastning, ge förare realtidsinformation och få fler att välja kollektivtrafik i rusning. Betalning underlättas med biometri, kan kopplas till exakt den rutt man rest och betalsystemet kan bli gemensamt för all kollektivtrafik. Elektrifieringen underlättas med AI-analys av körmönster och resvanor. Autonoma fordon kan införas snabbare, säkrare och effektivare. Men det finns förstås också säkerhets- och integritetsrisker, sammanfattar Trivector.
|
|
|
Norska regeringen föreslår nollutsläppskrav för båtar från 2025 och färjor så tidigt som möjligt. Skepp på som drivs på LNG godtas om de skiftar till biogas.
MSC är världsförst med klimatneutrala kryssningsfartyg, på flytande biogas mellan Frankrike och Danmark – 400 ton per resa från finska Gasum.
Spaniens Moves III-stöd utökas från nya elbilar till även nyare begagnade fordon, el-mc och kommersiella fordon, med < €7000 för elbilar, €9000 för lätta lastbilar. Kommersiella och offentliga flottor kan få stöd på upp till 250 fordon.
Zimbabwe planerar att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035, med fokus på elbilar vilket ska bidra till att en lokal litiumindustri för batteritillverkning ska skjuta fart.
Passa också på att sommarläsa vår rapport om årets fokusland Sydkorea, med eldrift vätgas, fordonsdelnings och föregångsregioner som highlights!
|
|
|
|
|
|
