|
|
Analys
|
|
|
Tanken var aldrig att det skulle vara lätt, att nå 70% minskad klimatpåverkan från transportsektorn mellan 2010 och 2030. Tvärtom, det ska vara så utmanande att det sållar agnarna från vetet, visar vem man verkligen kan vända sig till och luta sig mot i omställningen till fossilfritt, klimatsmart och hållbart: Sverige.
Med 0,15 % av världens samlade klimatpåverkan är detta vår enda chans till relevans. Vår utsläppsminskning i absoluta tal är annars för liten för att göra verklig skillnad, och att öka fokus på utsläppsminskningar utomlands ger förstås begränsat med jobb till Sverige. Varken den matematiken eller behovet av förebilder i omställningen har ändrats.
Men de som ifrågasätter 2030-målet har viktiga poänger som måste finnas med när hela klimatpolitiken nu ska få sin färdplan för resten av mandatperioden:
- EU:s klimatmål som medlemsländer måste följa är positivt, som Christofer Fjellner påpekar. Men det mesta träder i kraft efter denna mandatperiod eller rentav efter 2030 – som stoppet för nya fossilbilar 2035. Det som gäller i närtid gör det enklare att vara en förebild; nu vet vi vart alla ska och kan lägga oss längst fram utan risk att hamna på ett stickspår. EU-målen gäller främst Bilen (alla fordon) och Bränslet (alla drivmedel); det så viktiga Beteendeskiftet är i huvudsak nationellt. Och EU-målen förpliktar; bommar vi dem blir det till att köpa utsläppsrätter eller betala böter; tuffa nationella mål säkerställer att vi behåller pengarna i vår egen ekonomi istället för att skicka dem till Bryssel.
- Klimatpolitiken måste vara folkligt förankrad, som SD:s Martin Kinnunen anger. Det blir den inte genom att plötsligt ge upp det sju partier arbetat fram, utan genom att det blir lätt och lönsamt att göra rätt, vilket vi utvecklar här.
- Vi kan inte ha en övertro på få ”quick fix”, som Per Kågeson skriver, och när reduktionsplikten 2024 sänks till blott 6 %, har vi bl.a. 55 färdiga förslag på beteendesidan.
- Målet bör vara kostnadseffektivt, som Hassler och Boije anger, med bättre förutsättningar när vi fokuserar på sånt vi gör i Sverige än sånt som importeras – vi har en ledande och snabbt ökande produktion av alltifrån biodrivmedel till ellastbilar och IT för omställning kan utvecklas härhemma. Andra delar av omställningen importeras huvudsakligen från Kina; här bör vi veta vad vi vill.
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
30 maj slår dörrarna upp till Mobilitet & Samhälle i Stockholm. Arenan för politiker och beslutsfattare som ansvarar för framtidens mobilitet och infrastruktur. 2030-sekretariatet är stolt moderator, paneldeltagare och partner och ger här sitt axplock av programmet här.
Inför konferensen har 2030-sekretariatet i samarbete med Dagens Industri tagit fram 11 guider för transportsektorns omställning:
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
Förutom den kraftigt sänkta reduktionsplikten till 6 % för både bensin och diesel från årsskiftet, som allvarligt försvårar för 2030-målet, föreslår regeringen att den årliga indexeringen av drivmedelsskatten inte tillämpas 2024–2025, vilket kostar statskassan 4,7 mdr kr 2024, 7,1 mdr kr 2025 och ger en prissänkning på 48 öre/l för diesel, 74 öre/l för bensin, före moms. Därtill att fossil diesel i jord-, skogs- och vattenbruket skattebefrias t.o.m. 2025, vilket ökar co2-utsläppen med ca 230 000 ton per år, mer om reduktionsplikten sänks enligt regeringens förslag. 2030 och bl.a. LRF vill istället se en långsiktig stimulans för jord- och skogsbrukets omställning, och snabbt återinföra skattebefrielsen för biogas för fordonsdrift.
|
|
|
I april registrerades 20 586 nya personbilar, fördelat på:- Eldrift 33.7% (41.6% i mars)
- Bensin 23.0% (21.2%)
- Laddhybrid 22.1% (18.3%)
- Diesel 10.1% (7.6%)
- Elhybrid 8.3% (8.8%)
- Etanol 2.2% (2.1%)
- Biogas 0.6% (0.4%)
2030:s analys visar att nedgången inte är tillfällig och t.ex. beroende på Teslas stötvisa leveranser, utan hänger ihop med den avskaffade premien, förstärkt av svag svensk ekonomi, svag krona och höga räntor. Fortsatt levereras många elbilar som beställdes medan premien fanns, nedgången i nya beställningar är större än statistiken visar. Intresset för elbilar kan dock öka av att Stockholm och Göteborg från 2025 kan införa miljözon klass 3 i delar av stan, vilket endast tillåter el- och gasbilar.
|
|
|
|
2030 presenterar stolt de mest interaktiva 2030-indikatorerna någonsin, med kommunjämförelser för nyregistrerade personbilar och interaktiva kartor. Detsamma för hela bilflottan och för lätta lastbilar. Statistiken visar att elbilar är populära i glesbygd och i norra Sverige, och att aktivt arbete från kommun och bilhandel kan göra stor, positiv skillnad gentemot jämförbara kommuner. Uppdaterade indikatorer visar också att körsträckan per capita nu ökar, men förblir lägre än 2019, troligen beroende på ökat distansarbete och mer e-handel.
|
|
|
53 kommuner och 7 regioner når 2030-målet för sin fordonsflotta, med Stockholm, Kungsbacka och Vårgårda som bästa kommuner och Skåne, Halland och Västmanland som bästa regioner, med störst förbättring i Västernorrland. Knivsta är årets elbilsraket, Kävlinge har högst andel elfordon, 76 %, Högsby är årets gasbilsraket och Botkyrka har högst andel gasfordon, 86 %.Totalt finns nästan 14 000 gasfordon i kommunerna.
|
|
|
Motorvägen E20 Hallsberg–Örebro blir världens första elmotorväg. Sträckan är en av landets tyngst trafikerade stråk för tunga transporter, anger Trafikverket som nu upphandlar teknikvalen med målet att inviga 2025. 2030 är positiva till elvägar, som kan minska fordons batteristorlek med upp till 70 %. Till 2045 ska Sverige nå 300 mil elvägar.
|
|
|
37 % av tillfrågade företag anger att de betalar extra för transporter med lägre klimatpåverkan, en fördubbling sen 2020 enligt Chalmers och IVL, med ökad användning av förnybara drivmedel och ellastbilar. Företagen bedömer skattebefriade biodrivmedel som viktigast för att påskynda omställningen följt av stöd till överflyttning av gods till tåg och sjöfart och reduktionsplikten.
|
|
|
Första kvartalet registrerades 600 ellastbilar på över 16 ton i EU, upp över 400% mot samma period 2022. Nederländerna, Tyskland, Norge och Sverige, där snabbladdare nu behöver byggas ut snabbt. Volvo har 50 % av marknaden, med målet 50 % ellastbilar 2030.
|
|
|
ReFuelEU Aviation är nu färdigförhandlat, med klimatkrav på alla flygbolag med minst 500 kommersiella flygningar eller 52 cargoflygningar föregående år och alla flygplatser med över 800 000 passagerare eller 100 000 tons gods per år. År 2025 ska de ha 2 % hållbara flygbränslen (SAF) vilket år 2030–31 höjs till 6 % varav minst 1,2 % syntetiska bränslen. 2040 är nivåerna 34 % och 10%, 2050 70 % och 35 %. Målen som gäller över flera år ger flexibilitet. Grön vätgas kan användas, men inte bränslen från bl.a. palm och soja. Den som inte uppfyller kraven måste böta dubbla merkostnaden för syntetiska flygbränslen, medlen går till medlemstaters delfinansiering av SAF. Flyg som går utanför EU måste tanka minst 90 % i EU för att undvika ”tankering”.
2030 bedömer att från 2025 ersätter den svenska reduktionsplikten för flyget, hade önskat se högre nivåer men ser dem som tillräckliga för att stimulera framväxten av ny produktion av hållbara flygbränslen t.ex. från använda matoljor. Upplägget med höga böter som medlemsländerna kan använda för sin omställning vill vi ser på fler områden. Vi uppmanar också myndigheter, företag och enskilda att gå före och gå längre, genom inköp av hållbara flygbränslen t.ex. via Swedavia, i linje med att de flesta vill flyga grönare men inte sluta flyga, och ny forskning från VTI som visar att elflyg kan slå igenom tidigast 2040, men fortsatt är mindre och långsammare än dagens flyg.
FuelEUMaritime, sammanfattat av 2030 här, slår fast att sjöfartens klimatpåverkan ska minska med 2 % år 2025 jämfört med 2020, med stegvisa höjningar till 80 % 2050. Fartyg över 5000 ton omfattas, dock inte fiskeflotta, isbrytare eller fartyg på mindre öar. Sjöfart inom EU omfattas fullt ut, sjöfart till/från EU till hälften. Sjöfarten måste köpa ETS-utsläppsrätter motsvarande 40 % av dess klimatpåverkan år 2024, 70 % 2025 och 100 % från 2026, då dessutom metan och kväveoxid förutom Co2.
Medlen går till en innovationsfond för sjöfartens omställning. Från år 2030 ska alla hamnar med minst 50 större passagerarskepp eller 100 containerfartyg per år erbjuda landel och medlemsländer ska se till att förnybara icke-biobränslen (RFNBO) kan tankas i hamn. 2030 vill ha lägre viktgräns, färre undantag och en tydligare belöning för de som går före, och konstaterar med Svensk Sjöfart att sjövägen blir miljövägen på många olika sätt.
För tunga fordon är EU:s förslag nu ute på remiss. 2030:s utkast till remissvar fokuserar på en snabbare utfasning av fossilt, att förnybart får en tydlig roll och systemet på sikt blir grunden för en bonus-malus-beskattning av tunga fordon.
Med Euro 7 skärpts utsläppskraven för personbilar 1 juli 2025 och lätta lastbilar 1 juli 2027, vilket gynnar el- och gasdrift – men en konstellation ledd av Italien vill skjuta på införandet. |
|
|
|
Tyskland återinförde 1 maj den billiga tågbiljetten för all regional kollektivtrafik, nu för €49. Samma dag införde Ungern ett liknande system, Slovenien 1/6, medan Malta och Luxemburg har gratis kollektivtrafik. Norska städer inför gratis kollektivtrafik ett år, för att hjälpa utsatta hushåll. 2030 konstaterar att Sverige går motsatt väg; bilismen gynnas med lägre drivmedelspriser och höjda reseavdrag medan kollektivtrafiken hittills inte fått den knuff framåt 2030-målet behöver
|
|
|
|
Årets 2030-fokusland Sydkorea visar bl.a. värdet av att regioner inom landet går före, med lärdomar för andra att nyttja. Koreas största ö Jeju ska bli fossilfri 2030, med särskild stimulans för elbilar, vätgas och förnybar energi. 2030 rapporterar på plats och uppmanar regeringen att förverkliga tidigare ambitioner om Gotland som pilotregion för omställningen, med resurser, mandat och tydliga mål.
|
|
|
|
Costa Rica har samma mål som Sverige: en fossilfri fordonsflotta, men med mer långsiktiga spelregler. Momsen på elbilar sänktes till 0 % 2022 och höjs en %-enhet per år till 2035. Elbilar under 300 000 kr betalar ingen skatt, dyrare elbilar betalar stegvis mer, med full skatt över 600 000 kronor. Elbilar är helt befriade från tull till 2025, har sedan 75 % rabatt till 2027, 50 % till 2030, 25 % till 2033. Även inköp av begagnade elbilar stimuleras, och företag som byter till elbilar får skatterabatt. Costa Rica har ett krav på biodrivmedel i bensin och diesel ungefär som de Sverige nu sänker, visar 2030:s sammanställning.
|
|
|
|
I år har Almedalsveckan ett tydligt fokus: Regeringens klimatpolitiska handlingsplan och mandatperiodens klimatpolitiska prioriteringar.
Vill du vara med och påverka agendan? På 2030-arenan samlas företagen, forskarna, organisationerna och politikerna för att diskutera mandatperiodens stora utmaningar på ämnet transportsektorns omställning. Tillsammans skapar vi inspel till kommande politiska beslut, och driver opinionen i rätt riktning.
Vill du vara med? Kom på ett av våra öppna seminarium, ta en kaffe med din nästa samarbetspartner och dela dina insikter med oss, eller kontakta oss om du vill boka ett rum för slutna samtal.
Vårt program uppdateras kontinuerligt. Anmäl ditt intresse till vårt 2030-mingel, och läs mer om 2030-arenan här!
|
|
