|
|
Analys
|
|
|
Det är trista tider nu, meddelar regeringen för den som eventuellt missat det. Vårbudgeten handlar om att hjälpligt bekämpa sådant som regeringen prioriterar – inflation och brottslighet, men inte lika självklart klimatförändringarna. Det dominerande intrycket är nedskärningar: –56 % minskade anslag för klimat, miljö och natur till år 2026. Då är Klimatklivet, Industriklivet och Stadsmiljöavtalen borta, premien till el- och gasbilar har sedan länge slutat betalas ut och potten för tunga fordons omställning har reducerats från en dryg miljard i fjol till 50 miljoner (!) år 2026. Läs vår sammanfattning av budgeten i 13 punkter här, vårt pressmeddelande och miljörörelsens analys i Aktuell Hållbarhet,
På flera områden ger EU tydlig draghjälp; nya utsläppskrav för bilar, lastbilar, sjöfart, flyg, kommande utsläppshandel för transporterna… Orkar du inte hålla reda på allt så har vi sammanställt det i Dagens Industri!
I väntan på att rikspolitiken förbättrar förutsättningarna, kan vi själva göra mycket – t.ex. är förutsättningarna för ökad cykling optimala nu, låt oss förverkliga dem tillsammans! Vi har också en kommunikativ utmaning; när det nu skrivs att elbilen är olönsam och föreslås att man ska fynda fossilbil så lyfter vi blicken och visar att framtidens bilism förstås är fossilfri.
Kollektivtrafiken har en viktig uppgift att berätta att de redan i princip är fossilfria och har uppnått Sveriges klimatmål – Transportföretagen visar i sin nya rapport att de flesta inte tror detta, och 2030 visar vilken stor klimatnytta det får om bara 2 % fler per år åker kollektivt istället för att ta den egna bilen. Detta och mycket annat finner du i Beteendepraktikan med 55 förslag för ett beteendeskifte och minskade utsläpp.
Sammantaget: nu måste vi slå våra kloka huvuden ihop för att hitta smarta, kostnadseffektiva och snabba utsläppsminskningar – det är vår tids stora uppgift!
Grundare, 2030-sekretariatet
PS. Hoppas vi ses på Mobilitet och samhälle 30 maj! |
|
I fokus
|
|
|
|
Kan färre fordon öka mobiliteten? Vad hindrar utvecklingen av laddinfrastruktur? Hur kan realtidsdata hjälpa trafikanten att nå sitt mål, och vem ska levererar den? Är ett integrerat biljettsystem lösningen på den multimodala resan? Hur kan last-mile-lösningar tillgodose transportbehoven och samtidigt ta vara på stadens fulla potential? Visst kan väl smart transportplanering förändra våra beteenden, men hur?
Det är några av de frågeställningar som ligger till grund för 2030-sekretariatets öppna seminairer på Nordic Mobility & Smart Cities-konferensen 3–4 maj i Stockholm. Tillsammans med utvalda experter och nytänkande företag djupdyker vi i hur Sveriges städer och kommuner kan vara ledande i den omställningen vi nu ser inom transportsektorn. Registrera dig här för gratis tillträde till mässcenen!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
Sundbyberg, Danderyd, Lund, Norsjö och Robertsfors har högst takt i elbilsomställningen, med Tomelilla, Strömsund, Hagfors, Hällefors och Sorsele i botten, visar analysen från Klimatkollen, 2030 och Power Circle, med förslag på vad kommuner kan göra för att påskynda omställningen.
Vita fläckar utan laddmöjligheter främst i västra Norr- och Västerbotten, i Dalarna och Kalmar län. Enligt EU:s nya AFIR minimikrav ska det finnas laddstationer minst var sjätte till tionde mil. En viktig finansieringskälla är Klimatklivet som i fjol beviljade 402 ladd-ansökningar på totalt 392 milj kr, vilket ska minska utsläppen med 38 000 ton per år.
|
|
|
|
Distansarbete ökar anställdas produktivitet, prestationer och lojalitet, visar Högskolan i Gävles sammanställning av 43 studier. En majoritet av europeiska företagsledarna anger att distansarbete är mer produktivt och en Sifo-undersökning visar att de flesta kontorsarbetare får mer gjort när de arbetar på distans.
|
|
|
|
Klimatpåverkan från e-handelns transporter kan minskas bl.a. med leveranstider som möjliggör samdistribution, effektiva rutter och kortare sträcka per paket, lösningar som minskar bomkörningar (ingen som tar emot) och energieffektivare fordon visar norska TÖIs sammanställning. Undersökningen visar också att kunden prioriterar minskade utsläpp lika högt eller högre än tidpunkt och plats för leverans, förutsatt att det inte tar för mycket extra tid,
|
|
|
2022 ökade andelen hållbara biodrivmedel i Sverige till 26,4 % jämfört med 22,4 % 2021. Störst ökning står HVO i diesel för; 15,5 % av totala drivmedelskonsumtionen 2022 jämfört med 11,9 % 2021. FAME som blandas i diesel ökade från 2,8 % 2021 till 3,4 %, visar Drivkraft Sverige. Huvuddelen av biodrivmedlen används i reduktionsplikten, som en central del i att nå Sveriges 2030-klimatmål och vår del av EU:s mål. Om detta istället måste ske genom inköp av utsläppsrätter, bedömer Sweco att det kan kosta ca 39,4 miljarder kronor till 2030. En ny vetenskaplig sammanställning från SLU och policy brief hjälper politiken att föra en mer konstruktiv diskussion om den gröna omställningen, så att inte ”sänkt reduktionsplikt” blir svaret på hur hela landet ska leva.
Bioekonomiutredningen föreslår stöd för inhemsk bio-produktion, med mål 20 TWh år 2048 och flygbränsle som en viktig marknad. 2030 är positiva men konstaterar att förslaget öppnar för att stödet går till import av råvaror för produktion av annat än biodrivmedel, till andra marknader än Sveriges, med effekt först efter 2030. Läs vår analys här och se webbinariet om hållbart flyg här, med bl.a. Lena Ek, utredare, Bioekonomiutredningen, Peter Norman, Flygplatsutredningen, och erfarenheter från RE-SAF-projektet för svensk produktion av hållbart flygbränsle.
|
|
|
I snitt laddar svenskar 31 minuter och 32 kWh på supersnabbladdare, och 38 minuter och 19.5 kWh på långsammare snabbladdare. Därmed laddar vi mer och längre än övriga Norden, visar Recharge.
|
|
|
Statliga myndigheters utsläpp från tjänsteresor ökade 170 % 2022 jämfört med året innan, då det var 91 000 ton. Myndigheterna hade 11,5 miljoner digitala möten i fjol, ner 25 % jämfört med året innan. Totalt uppgick rapporterade koldioxidutsläpp från tjänsteresor, maskiner och övriga fordon till 390 000 ton, upp 20 % från år 2021, enligt Naturvårdsverkets sammanställning.
2030 vill se en skärpning, påminner om utmärkta Resfria Möten i Myndigheter (REMM) och avvisar försvaret att vi har lämnat pandemin bakom oss – nu är tillfället att etablera nya, smartare resvanor!
|
|
|
- Riksdagsbundet mål om nollutsläpp från nya personbilar 2030 och utfasning av fossila bränsle i inrikes transporter 2040.
- Nya fordon: Utvärdera effekten av förändringar av Bonus-malus-systemet ochförmån av fri parkering för personbilar,inför incitament motsvarande klimatbonusen för lätta lastbilar, förlängd klimatpremie för tunga lastbilar och arbetsmaskiner till 2026.
- Befintliga fordon: Tillfällig skrotningspremie för personbilar.
- Eldrift: Utred lagstiftning för ”Tillträde till laddning”, uppdra åt en myndighet att samordna infrastrukturstöden för el och vätgas, utveckla riktade stöd för ladd- och tankinfrastruktur, byte av batterier och transport av batterier till arbetsmaskiner.
- Beteende: Inför färdmedelsneutralt reseavdrag, inför statlig medfinansiering av steg 1- och steg 2-åtgärder som samordnad distribution och busskörfält, utred statligt stöd för kollektivtrafik i bostadsområden under uppbyggnad, sänk hastigheten i tätbebyggda områden, gör en regelöversyn för att eliminera hinder och underlätta för distansarbete, inför transporteffektivitet som transportpolitisk princip och stöd åtgärder för ett transporteffektivt samhälle.
- Drivmedel: Utred reduktionspliktens framtida nivå, breddning, samspel med eller omvandling till ett nationellt handelssystem, samt kopplingen till EU:s kommande handelssystem för transporter och bostäder (ETS2) inklusive om Sverige kan införa ETS2 nationellt till 2030. Utred hur drivmedelsskatter, fordonsskatter och avståndsbaserade vägskatter kan utvecklas. Inför riktade produktionsstöd för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen. Eftersträva skattebefrielse för rena och höginblandade hållbara förnybara biobränslen och elektrobränslen.
|
|
|
Efter att EU underkände skattebefrielsen för biogas, som skulle gälla till år 2030, har fordonsgas blivit mycket dyrare vilket drabbar kollektivtrafiken med gasbussar samt åkerier och taxi med gasbilar hårt. 2030, Fossilfritt Sverige och en bred konstellation uppmanar nu regeringen att snarast använda kommissionens nya möjlighet att genom GBER nationellt skattebefria biogasen och säkerställa att skatt inte måste betalas retroaktivt. |
|
|
|
Det finns inga tecken på överflyttning av transporter till mer energieffektiva trafikslag, och det återstår att se om pandemin långsiktigt ökar effektiviteten. Kortsiktigt har den minskat med ökat resande i privatbil och lägre beläggning i kollektivtrafiken. Förändringarna sedan 2009 är mycket små, sammanfattar Trafa som också konstaterar att målet hotas av ökad export av begagnade elbilar och laddhybrider.
|
|
|
EU-kommissionen föreslår skärpta koldioxidnormer för tunga fordon, med bl.a. 100 % utsläppsfria stadsbussar år 2030, 90 % år 2040 för tunga lastbilar och långfärdsbussar. I 2030:s utkast till remissvar föreslår vi bl.a. att flera av målen tidigareläggs, att fler lastbilskategorier omfattas, att utsläppen ska räknas well-to-wheel, att möjligheterna att köpa och sälja utsläppsminskningar begränsas och att kontrollstationer införs. I första hand diskuteras förslaget nu med 2030:s partners, men också andra kan höra av sig med input!
EU har också enats om sjöfartens inkludering i EU:s handel med utsläppsrätter; 40 % av utsläppen för fartyg över 5 000 bruttoton 2024, 70 % 2025 och 100 % 2026. Koldioxidtullen CBAM och den sociala klimatfonden har också antagits av EU-parlamentet, och förhandlingarna om flygets omställning går framåt.
|
|
|
För att vara i linje med Parisavtalet tillåter Amsterdams flygplats Schiphol från 2026 inte flygplan att lyfta eller landa efter midnatt och förbjuder privatflygplan och små affärsflygplan. Regeringen vill minska flygplatsens kapacitet med 12 % till 2024.
28 nederländska städer inför nollzoner för tunga fordon, för nya fordon 2025 och 2030 för alla befintliga tunga fordon. Hela centrala Amsterdam ska bli nollzon 2025 för mc, taxi, bussar och distributionsfordon, 2030 ska all väg- och färjetrafik vara eldriven.
|
|
|
Storstaden Lille i tidigare fokuslandet Frankrike inför Ecobonus för alla som byter till mer hållbara resvanor. Varje resa ensam i bil i rusningstrafik som undviks belönas med €2 euro, upp till €80 per månad för den som åker kollektivt, samåker, cyklar eller reser utanför rusningstrafik. Försöket sker på motorvägarna A1 och A23 till juni 2024, då det utvidgas och permanentas om det faller väl ut. Läs mer här.
I Paris kommer delade elsparkcyklar att begränsas efter utfallet i folkomröstningen. 2030 ser Paris omröstning som en stark signal om vikten av ordning och reda på gatorna, vilket svenska kommuner kan uppnå genom att i upphandlingar ställa tuffa krav på mikromobiliteten, se till att det finns bra parkeringsplatser och långsam-zoner och att oseriösa lycksökare hålls ute. Därtill måste vi hitta sätt att säkra nykter användning och att man bara är en person på elsparkcykeln – som tätt använd är ett bra komplement till kollektivtrafiken och privat cykel. Läs kommentar här!
|
|
|
Biden-administrationens förslag till nya federala utsläppskrav påskyndar omställningen till elbilar, med 67 % eldrivna lätta fordon och 46 % tyngre år 2032. Det minskar utsläppen med 10 miljarder ton CO2 till 2050 – mer än dubbla USA:s samlade utsläpp i fjol, och sparar tusentals dollars för användarna.
I Kalifornien måste alla nya elbilar från 2027 både kunna ta emot och ge ström, med vehicle-to-grid/house (V2G/V2H), enligt ett lagförslag som nu behandlas. 2030 har delstaten minst 8 miljoner elbilar vars batterier kan bli centrala för att balansera elnätet.
|
|
|
|
I år har Almedalsveckan ett tydligt fokus: Regeringens klimatpolitiska handlingsplan och mandatperiodens klimatpolitiska prioriteringar.
Vill du vara med och påverka agendan? På 2030-arenan samlas företagen, forskarna, organisationerna och – självklart – politikerna för att diskutera mandatperiodens stora utmaningar på ämnet transportsektorns omställning. Tillsammans skapar vi inspel till kommande politiska beslut, och driver opinionen i rätt riktning.
Vill du vara med? Kom på ett av våra öppna seminarium, ta en kaffe med din nästa samarbetspartner, dela dina insikter eller kontakta oss om du vill medverka på scen!
Vårt porgram uppdateras kontinuerligt. Anmäl ditt intresse till vårt 2030-mingel, och läs mer om 2030-arenan här!
|
|
