|
|
Analys
|
|
|
Vi befinner oss på tunn is och den smälter snabbt. FN:s generalsekreterare sammanfattar IPCC:s sjätte syntesrapport utmärkt; läget är akut och vår chans att gå före är att vara förebilden andra kan ta efter, som vi skriver i DI. Klimatpolitiska rådets rapport, med starkt fokus på 2030-målet, ger samma tydliga signal: vi har ingen tid att förlora. Vi har sammanställt rådets tio centrala slutsatser här. Att Rådet är rätt ute bekräftas på andra håll, som i vår analys av Danska klimatrådets rapport.
Det är helt fel tillfälle att stryka svenska klimatmål som Per Kågeson, SD och någon enstaka moderat yttrat sig om. Det är inte läge att be om andra länders förståelse för tillfälliga utsläppsökningar som klimatministern angett, och i linje med Klimatpolitiska rådets analys krävs en rad insatser för effektivare transporter för att kompensera en sänkt reduktionsplikt. Därför lanserar vi Beteendepraktikan, med 55 färdiga förslag för 2030-måluppfyllelse. Majoriteten av förslagen kan ge stor effekt i närtid: de flesta har redan utretts och remissbehandlats, det mesta kan riksdag och regering bestämma själva, de är billiga eller direkt lönsamma med en rad positiva sidoeffekter. Att skifta beteende går dessutom långt mycket snabbare än att införa elflyg eller lägga räls för höghastighetståg. Dessutom är beteendeskiftet till gagn för hårt prövade ekonomier i hushåll, företag och kommuner, och bidrar till att bättre få ihop livspusslet, bättre hälsa, ökad produktivitet mm. Argumenten för beteendeskiftet är minst lika många som förslagen, som vi nu med gemensam kraft tar vidare. Läs debattartikeln med 2030-partners här, och se lanseringsseminariet här där Ulrika Heie, ordf. i Trafikutskottet, besvarar publikens frågor.
Klimatarbetet är internationellt, och därför är det så viktigt med EU:s framsteg på sistone:- Nya bilar: Enbart utsläppsfria från år 2035 inklusive en ny öppning för elektrobränslen.
Förnybart: krav på 42,5 % förnybart 2030 i REDIII, med 14,5 % minskad klimatpåverkan från transportsektorn – en slags lägstanivå för reduktionsplikten – varav minst 5,5 % avancerade biodrivmedel. - Sjöfarten: FuelEUMaritime innebär i trialog-överenskommelse 2 % minskade utsläpp från 2025, 5 % 2030, med målet -80 % till 2050, dock enbart fartyg över 5000 ton.
- Flyget: ReFuelEUAviation med krav på 2 % hållbara flygbränslen 2025, stegvis upp till 63 % 2050, varav minst 28 % elektrobränslen. EU tar huvuddelen av merkostnaden.
- Laddinfrastruktur: AFIR med krav på snabba laddare var 60e km på TEN-T vägnätet 2026, för bussar och lastbilar 2028, infrastruktur för vätgas var 200e km från år 2031 och krav på enkla och enhetliga betalningslösningar.
- Därtill kommer bl.a. Euro 7-klassning av nya fordon, som påskyndar omställningen bort från avgasbilarna, omställning av flyget till förnybart, en satsning på grön vätgas och längre fram en helt ny utsläppshandel för transportsektorn.
EU-nivån är golvet; vi ska göra mer. Vara ledande i sjöfartens omställning, där vi tar fasta på Siemens rapport att 35 % av sjöfarten kan gå på el, och kombinerar med andra hållbara drivmedel. Vi vill påskynda omställningen till fossilfri bilism men fortsatt värdesätta den frihet som bilen ger. Därför är det oroande att andelen nya laddbara bilar nu minskar, och att medlen för bonusen för redan köpta el- och gasbilar åter tar slut.
Vi vill skyndsamt utnyttja EU:s nya regelverk som tillåter medlemsländerna att skattebefria biodrivmedel inom reduktionsplikten, och på detta sätt uppfylla politikernas vallöfte om billigare drivmedel vid pump, skriver 2030 i Altinget.
Biogasen bör också åter kunna skattebefrias denna väg. Vår inställning är den samma som Fossilfritt Sveriges, Naturskyddsföreningen, WWF Världsnaturfonden, och sju av riksdagspartierna: Hållbart framställda biodrivmedel har en roll i omställningen. Vi delar också Hagainitiativets bild; sänkt reduktionsplikt och mer fossilt försämrar svenskt näringslivs möjligheter att nå sina klimatmål, och därmed konkurrenskraften.
Vi ska inte bege oss ännu längre ut på den tunna isen, utan vara föredömet världen behöver på väg till en klimatsmart värld!
Grundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
Minsta lilla justering av trängselskattezonen kräver i dag beslut av riksdagen. Kommunerna behöver få bestämma över sina egna gator, anser 2030 som också vill ge dem rätt att reservera p-platser för bilpooler eller ge el- och gasbilar lägre p-taxa. Men kommunerna måste också avgiftsbelägga med måtta. Allt fler kommuner tar nu ut en fast avgift för de företag som hyr ut elsparkcyklar. Medan en lägre avgift är överkomlig och kan vara skälig, är de högsta avgifterna i vissa kommuner direkt orimliga. Vi påminner om självkostnadsprincipen; kommuner får inte ta ut omotiverat höga avgifter och det är svårt att förstå varför det t.ex. ska kosta nästan 2000 kronor per elsparkcykel och år i Västerås eller Borås; tre gånger mer än i Köpenhamn eller Paris.
De höga avgifterna leder till att ledande aktörer inte längre kan leverera den efterfrågade tjänsten, att bilåkandet ökar och att avlastningen av kollektivtrafiken minskar. Än värre kan det bli i Helsingborg som överväger att den som vill hyra ut elcyklar eller elsparkcyklar ska betala 200 000 kronor, medan den som vill öppna en bensinmack eller ett kafé inte betalar en krona.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
Mest nyregistrerade bil i mars var eldrivna Tesla Y, totalt stod de laddbara bilarna för 59,9 % av nybilsmarknaden mot 75 % i december i fjol och 56 % för helåret 2022. 2030 varnar i sin analys för att siffrorna inte avspeglar den nya verkligheten; bilarna som levereras köptes innan bonusen avskaffades, privatpersoner behöver stimulans för att kunna välja eldrivet. En bonus kan vara begränsad till billigare elfordon, nyttofordon och eventuellt personer med lägre inkomst.
|
|
|
Klimatkollen med samarbetspartners sjösätter ett nytt initiativ där de tar tempen på kommunernas klimatomställning. Först ut är transporter och övergången från fossildrivna bilar till laddbara bilar – ett skifte som kan minska utsläppen med över 3 miljoner ton koldioxid till år 2030. Tillsammans med 2030-sekretariatet och Power Circle har Klimatkollen analyserat nyregistreringar av laddbara bilar från Parisavtalsåret 2015 fram till 2022 och kan dra framför allt tre intressanta slutsatser:- Den nationella klimatbonusen har haft en väldigt stor betydelse.
- Inkomst är en viktig förklaringsfaktor för ökningstakten.
- Omställningen riskerar att bromsa in, när den borde gasa.
Analysen visar också att aktiva kommuner kan bidra till en snabbare omställning, men att deras verktygslåda behöver fyllas på och den nationella lagstiftningen uppdateras. Se sammanställningen här!
|
|
|
|
Bioekonomiutredningen föreslår intäktsgarantier för inhemsk produktion som kan gå till avancerade biodrivmedel, med målet 20 TWh till år 2048. 2030 konstaterar att stödet, om det införs, kan gå till import av råvaror för produktion av annat än biodrivmedel, till andra marknader än den svenska – och att effekten kommer först efter år 2030. Läs analysen här.
|
|
|
Marknaden för bilar med förbränningsmotor peakade 2017 anger Bloomberg New Energy Finance; 2022 hade försäljningen minskat 20 %, ännu mer i Kina. EU:s slutdatum för fossilbilar och stimulans för elbilar i USA och många utvecklingsländer påskyndar utfasningen, och oljebolag som Shell anger att även peak oil passerats. ”Peak car” tycks nu följa; yngre kör mindre och skaffar bil senare vilket hittills motsvaras av att äldre kör bil högre upp i åldrarna, men den effekten börjar nu plana ut.
|
|
|
Södra, KLM, Växjö Energi, 2030 m.fl. samarbetar för fossilfritt, hållbart flygbränsle från skogsavfall. Swedavia erbjuder biojet till företag. Finnair har köpt 750 ton förnybart flygbränsle från Neste, det största inköpet hittills. Men hur ska flygets gröna omställning skjuta fart? Hör förslagen från Peter Norman, flygplatsutredningen, och Lena Ek bioekonomiutredningen, samt erfarenheter från RE-SAF-projektet – webinarium fredag 21 april 8-9. Anmäl dig här!
|
|
|
Northvolt, Tesla och Italvolt är tre av de batteriföretag som planerar att investera i ny tillverkning i USA snarare än i EU, enligt T&E:s sammanställning. Av 50 planerade batterifabriker kan 2/3 utebli eller skalas ner, motsvarande 18 miljoner elbilar. EU bör öka stimulansen men framför allt underlätta processen för att starta tillverkning och överväga om mer råvaror bör utvinnas i regionen.
|
|
|
Om en elbil laddar medan den körs kan storleken på batteriet minskas med 70 %, fordonen blir billigare och belastningen på elnätet fördelas över dygnet, visar en studie från Chalmers. Elvägar på 25 % av de mest trafikerade vägarna och hemmaladdning vore optimalt. Teststräckor för elväg finns bl.a. i Lund och på Gotland, första piloten med permanent elväg byggs på E20 Örebro-Hallsberg, klar 2026. Samtidigt ska VTI granska tekniska förutsättningar och affärsmodeller för batteribyte för tunga elfordon, som redan används i stor omfattning i Kina med kortare laddstopp, bättre möjligheter att balansera nätet och lägre fordonskostnad.
Trots detta är vi ense med UnSustainability Report 2023 som kritiserar Sveriges bottenplacering i Europa gällande utbyggnad av laddinfrastruktur – tillståndsprocessen kan ta flera år och är inte standardiserad eller koordinerad. EU rekommenderar max tio bilar per publik laddstolpe, Sverige är ett av fyra EU-länder under detta – det kan inte ursäktas med elvägar eller andra framtida satsningar. Med EU:s AFIR-direktiv blir Sveriges saktfärdighet direkt olaglig längs det stora vägnätet, men de vita fläckarna på kartan och laddningen i anslutning till bostadsområden behöver också lösas. |
|
|
|
Örebro läns alla kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans beslutat att ställa krav på att transporter som upphandlas ska vara fossilfria.
|
|
|
|
En forskningsstudie i Nature om människors attityder till klimatpolitiska styrmedel i länder som subventionerar fossila bränslen visar att dyrare drivmedel godtas om det preciseras vart pengarna går, särskilt om de satsas på klimatanpassningar. 2030 bedömer att fossila drivmedel i Sverige kan bli dyrare, såsom redan beslutats t.ex. med indexuppräkningen, om kopplingen förtydligas här – allt fler upplever ett förändrat klimat och begränsat stöd från offentlig sida i att hantera det.
|
|
|
|
2040 ska det finnas 1,5 miljoner elbilar i Malaysia, ett helt nytt mål från regeringen som en del av landets mål att bli klimatneutralt år 2050. Mot slutet av året ska en handlingsplan vara klar, men redan nu är grunderna klara. Läs analysen hos OmEV. Läs också mer om 2030:s fokusland Sydkorea.
|
|
|
|
Årets Almedalen är inte som vanliga eftervalsår. Efter ett halvår vid makten saknar regeringen fortfarande konkret klimatpolitik. De får svidande kritik av Klimatpolitiska rådet för ökande utsläpp. Klimatministern understryker att 2030-målet står fast, men skjuter lösningarna på framtiden med hänvisning till den klimatpolitiska handlingsplanen som presenteras senare i höst. Tiden för inspel har aldrig varit tydligare.
Tillsammans med de aktörer som driver transportsektorns omställning bjuder vi därför in dig till 2030-arenan! En scen för debatt, resultat och samtal i utvalda knäckfrågor för 2030-målet och regeringens kommande politik. En trädgård med plats för samtal, nya samarbeten och kunskapsutbyte. Ett hus för privata möten. På 2030-arenan skärper vi förslagen, diskuterar lösningarna och samverkar mellan branscher och sektorer. Tillsammans driver vi omställningen framåt och ger konkreta inspel till regeringens klimathandlingsplan.
Läs mer om programmet här!
Välkommen att anmäla ditt intresse till 2030-sekretariatets Almedalsmingel här!
|
|
|
|
Smarta transporter, mikromobilitet, kollektivtrafik, beteendeskiftet, last mile-logistik, mobilitetsleverantörer, smarta infrastrukturer och digitalisering. 3–4 maj höjer vi blicken mot morgondagens transportlösningar och hur vi vill att den moderna staden ska forma sin mobilitet. Den 3 maj riktar vi ett extra varmt välkommen till dig som tillsammans med oss och företag som Voi, Chargepoint, Eljun, iBoxen, Hyre, Tier, Trainbrain m.fl. vill samtala kring: - Hur beteendeskiftet, med resenären som utgångspunkt, ger smartare mobilitet med fokus på städernas omställning.
- Hur vi får ett sammanhängande biljettsystem där resan från A till B kombinerar transportslag med kunden centrum.
- Hur elsparkcyklar, lådcyklar, drönare och andra mikro-färdsätt vi inte ens kan namnet på än kan ge smartare – och bättre – mobilitet.
- 55 förslag på hur regeringen kan främja ett beteendeskifte i närtid, minska utsläppen och effektivisera transportsektorn.
Läs mer om Nordic Mobility här och möt oss på plats 3–4 maj! |
|
