När det är 50 dagar kvar till påsk är det tid att festa i tre dagar. Det är under dessa dagar som exempelvis karnevalen i Rio firas.

Men även i Europa är det karneval på många platser, bland annat i Tyskland. Här hemma nöjer vi oss med att äta semlor. Men egentligen handlar det om samma sak, de dagar som kallas fastlagen.
Fastlagen är tre festdagar före den långa fastan på våren. Fastlagen inleds av Fastlagssöndagen som infaller på den 50:e dagen före påskdagen. Sedan följer blåmåndag och fettisdag.

Kalasdagar
Detta är kalasdagarna före den långa fastan. Då gällde det att förbereda sig inför fastan genom att roa sig och äta ordentligt med god mat.
I sydligare länder firas dessa dagar karneval. Ordet kommer av det latinska uttrycket carne vale som betyder "farväl kött".
Egentligen ska karnevalen bara ske under fastlagsdagarna. Men på en hel del platser på kontinenten startar man numera redan torsdagen före fastlagssöndagen.
Det här är sedan gammalt den rätta tiden för fettisdagsbullar eller semlor. Numera, då många traditioner har förlorat sin ursprungliga betydelse, har bruket att äta semlor spritts ut över hela våren.

Brytningstid
Vårt ord fastlag kommer via danskan och det plattyska ordet "Fastel-avent" (Fasten-abend) och betyder ordagrant aftonen före fastan.
Ursprunget till den därpå följande blå måndagen är oklart. Dagen kan ha fått sitt namn av att hantverksgesällernas lediga måndagar kallades blåmåndagar.
Namnet kan också bero på att kyrkorummet denna dag kläddes i blått som är fastefärgen. Detta skedde som förberedelse inför askonsdagens fasta.
Fettisdagen betraktades på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.