|
|
Analys
|
|
|
Det första året varje mandatperiod ska regeringen lägga fram en handlingsplan som visar hur klimatmålen ska nås. Klimatminister Pourmokhtari bjuder in brett under våren för att få förslag, 2030 väntar förstås inte utan har redan försett regeringen med uppdaterade ”Gör Inte Om, Gör Rätt”.
Vår utgångspunkt är att 2030-målet ska nås, men att det kan ske på olika sätt – vill regeringen satsa mindre på ett område, kan det kompenseras genom att göra mer på andra håll. Det som inte går, är att sänka ambitionerna inom bilen, bränslet och beteendet och ändå tro att målet ska nås. Våra indikatorer visar att tempot i omställningen sammantaget måste öka, så att varje åtgärd som leder till ökade utsläpp mer än fullt ut måste kompenseras med andra satsningar. Skulle t.ex. reduktionsplikten skruvas ner kraftigt, behövs en hel arsenal av nya eller förstärkta åtgärder. Vi betonar vikten av att regeringen håller fast vid vad vi lovat nationellt och internationellt och vill denna gång särskilt fästa uppmärksamheten på fem punkter:- Utsatta behöver kompenseras – men inte med mer fossilt. Höga drivmedelspriser slår hårt mot bl.a. de som har långt till jobbet, åkerinäringen, jordbruket och kollektivtrafiken. Det är rimligt att gynna dem, men på smartare sätt än att sänka priset på fossila drivmedel eller höja andelen fossilt i bensin och diesel.
- Omställningen till elfordon kan inte tas för given. Regeringen gör rätt som satsar stort på laddinfrastruktur för elfordon. Men när bonusen togs bort över en natt och stödet till tunga elfordon halveras, behövs ny stimulans på fordonssidan för att inte få en ovälkommen återgång till fossilbilar.
- Befintliga fordon måste ställas om. Bilar, bussar och lastbilar rullar länge och bara de allra äldsta är rimliga att skrota ut. Med en stigande reduktionsplikt, god tillgång på koncentrerade biodrivmedel och den konverteringspremie som riksdagen redan beslutat om, blir befintliga fordon en del av lösningen.
- Smart mobilitet behövs. En smart mobilitetskedja där mikromobilitet, lånecyklar, delbilar och en nytänd, fossilfri kollektivtrafik på land, till sjöss och i luften samverkar är vägen framåt och regeringen behöver bistå regionerna i att detta växer fram.
- Nya, smarta vanor kan grundas nu. Tuffa tider ekonomiskt underlättar en omställning till smartare transportvanor för människor och gods – inklusive icke-resandet genom distansarbete och effektiv e-handel. Regeringen bör stimulera det, med reseavdrag som kompenserar den som behöver bilen utan att gynna bil i alla lägen.
Mattias Goldmann
Medgrundare, 2030-sekretariatet |
|
I fokus
|
|
|
|
2030 har gått igenom 2023 års regleringsbrev för samtliga relevanta myndigheter, med följande som särskilt relevant för 2030-målet:
Trafikverket får ökade medel för underhåll av vägnätet, kortsiktigt på järnvägens bekostnad, medan medel för trimningsåtgärder sänks och stadsmiljöavtal halveras. Samverkan med civilsamhället för att de transportpolitiska målen uppnås, inklusive att främja säker cykling får max 16 milj kr mot 75 milj kr i fjol.
Trafikanalys ska till 15/4 åter följa upp etappmålet om ökad gång- cykel och kollektivtrafik.
Energimyndigheten har sedan tidigare i uppdrag att till månadsskiftet föreslå hur klimatpremierna kan stimulera marknadsintroduktionen av elflygplan. De, Naturvårdsverket och SGU ska i bred samverkan till 1/12 ta fram en plan på samverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja.
Genomförande av elektrifieringsstrategin får 32 milj kr, mot 20 milj i fjol, med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Därtill går 90 milj kr till stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, och 650 milj kr för stöd till produktion och förädling av biogas.
Naturvårdsverket ska föreslå hur klimatstöden kan bli mer samhällsekonomiskt effektiva och 15/4 redogöra för ökad utbyggnad av laddinfrastruktur 2023-2025.
Sjöfartsverket får 45 milj kr för att dess båt- och fartygsflotta ska bli fossilfri.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
2022 blev laddbart det nya normala, med 56% av nybilsmarknaden mot 45% 2021. Rena elbilar står för 33%. Andelen laddbara lätta lastbilar fördubblades till 14,5%, medan knappt 3% av de tunga lastbilarna var eldrivna och andelen eldrivna bussar minskade från 25% till 21%. Gas- och etanoldrift står för under 1% av nybilsmarknaden, men är viktiga för tunga fordons omställning.
2030 varnar för att sänkt stimulans i kombination med sämre tider kan ge en ovälkommen comeback för fossilfordon. Samma varning utfärdas för Norge, där elbilar över 500 000 NOK får 25% moms på överskjutande kostnad och en viktavgift på 12,50 NOK/kg över 500 kg; NAF beräknar att antalet elbilar till 2030 minskar med 270 000 med de nya avgifterna. Deloitte visar att kostnaden nu åter ökar som skäl att avstå från elbil; med dyrare batterier och högre elpris är det fel tillfälle att sänka stimulansen. Samtidigt visar en ny studie från Cornell att elbilar är en effektiv investering för bättre luftkvalitet i städer.
|
|
|
|
Tidöavtalet anger att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå, som enligt statsministern kan vara 13-16% snarare än tidigare angivna 6%. Men sänkningen kan bli dyr med EU:s nya utsläppshandel ETS-BRT som från 2027 sätter ett tak för växthusgaser från transportsektorn. Enligt Naturvårdsverket ökar priserna med över en krona per liter om andelen fossilt i bensin och diesel ökas enligt regeringens intentioner. Energimyndigheten anger också att sänkt reduktionsplikt kan leda till att Sverige inte når EU:s utsläppsmål, och får betala uppemot 20 mdr kronor i böter till år 2030.
|
|
|
|
2030 ställer sig bakom regeringens förslag att förmånsskattebefria laddning av el-fordon på jobbet, bl.a. eftersom denna beskattning i praktiken ändå inte sker. 2030 betonar att gratis laddning med dagens elpriser kan vara en betydande förmån och att kollektivtrafikkort och förmåns- eller tjänstecykel för anställda då också bör befrias från förmånsbeskattning, samt att beskattade löneförmåner bör beskattas i högre utsträckning, såsom fri parkering på jobbet. Läs remissvaret här.
|
|
|
2030 vill att återbetalning av dieselskatt fasas ut för jord-, skogs- och vattenbruket, till förmån för ett jordbruksavdrag baserat på företagens intäkter, och en biopremie för rena biodrivmedel motsvarande merkostnaden. På så vis skulle det inte kosta extra för jordbruket att tanka förnybart. Detta ger en långsiktig ekonomisk trygghet för jordbruket till skillnad från ett tillfälligt stöd beslutat ett halvår i taget, det saknar koppling till bränsleanvändning och gynnar omställningen till förnybart. Det är i linje med den statliga utredning som lantbruket också själva ställt sig bakom. Läs hela 2030s remissvar på regeringens förslag om återbetalning här.
|
|
|
EU-kommissionen har godkänt Sveriges statsstödsansökan om fortsatt skattebefrielse av rena och höginblandade biodrivmedel t.om. 2026. Tribunalen har dömt att statsstödsgodkännandet för biogas för perioden 2021–2030 är ogiltigt, vilket om det vinner laga kraft hotar skattebefrielsen för biogas och i teorin kan betyda återbetalningskrav. Men Kommissionen och Sveriges regering kan överklaga till EU-domstolen, vilket 2030 starkt uppmanar dem att göra.
|
|
|
EU-parlamentet och medlemsländerna i EU:s ministerråd har beslutat att inkludera utsläpp från sjöfarten i EU-ETS. År 2024 ska fartygen betala för 40% av sina utsläpp, år 2025 för 70% och för att 2026 stå för 100% av sina utsläpp. Mindre fartyg omfattas inte, men de på mellan 400–5000 bruttoton kommer inkluderas i ”MRV-förordningen” om övervakning, rapportering och verifiering av CO2-utsläpp från 2025, och deras införande i EU-ETS ses över 2026.
|
|
|
EU-kommissionen har godkänt Tyskland €1,8 mdr i satsning på laddinfrastruktur, med 900 snabbladdare över hela landet. Pristaket för laddning har tagits bort. Minst 8 operatörer upphandlas i totalt 23 omgångar, för att säkra god konkurrens. Kommissionen har också godkänt Frankrikes förbud mot inrikesflyg där det går att ta tåget på under 2,5 timmar, som överklagats av flygplatser.
|
|
|
|
Laddhybrider ger klimatnytta när de körs på el, men ICCT visar att denna andel minskar i takt med att allt fler vanliga bilister kör dem, med dålig tillgång till laddning. Förbrukningen är därmed 42% – 67% högre än angivet. 2030 delar ICCT:s rekommendationer att laddhybrider bör ha minst 80 km körsträcka på el, begränsad storlek på bensintank och kunna snabbladdas.
|
|
|
|
2030 har nyligen från fält visat hur använda matoljor blir hållbara biobränslen för flyget, och har med FlyGreenFund uppmanat regeringen att behålla flygskatten, men koppla den till flygets omställning. Nu ger Trafikanalys sju förslag för ökad elsjöfart, bl.a skattereduktion för landström, en klimatpremie för elfartyg och stöd till land- och laddinfrastruktur i hamnar, CO2-krav på nationella fartyg och enklare konvertering till eldrift, samt miljödifferentierade sjöfartsavgifter och längre fram miljözoner i hamnar. Sverige lanserar inom Green Shipping Challenge gröna korridor Sverige-Belgien och Göteborg-Rotterdam samt ett samarbete som ska göra Göteborgs hamn till Europas första nav för grönt elektrobränsle.
|
|
|
Franska regeringen har lanserat 14 punkter för ökad samåkning, i syfte att spara energi. Den som samåker får €100, fördelade över 10 resor på under 80 km under tre månader, lika mycket till för längre resor. €50 miljoner öronmärks, lika mycket till för lokala myndigheter som ger ekonomiska incitament för samåkning, och åter för matchning av lokala satsningar på samåkningsområden eller särskilda körfält.
Tyskland följer upp succén med 52 miljoner sålda €9-tågbiljetter och en miljard resor per månad under sommaren med €49-biljetter för buss, tunnelbana, spårvagn, lokaltåg och regionaltåg. |
|
|
EU har enats om ny batteriförordning förelfordon och lätta transportmedel, med stigande krav på återvinning, inkl 80% litium 2031. Minst 16% kobolt, 6% litium, 6% nickel och 85% bly ska vara återvunnen inom tre år. Även sociala krav vid tillverkning införs. 2030 är positiva, inte minst som detta motverkar en för elektromobiliteten skadlig diskussion om hur batterier framställs, och uppmanar fordonsindustri och batteritillverkare att gå längre än EU-kraven.
|
|
|
2030 har utsett Sydkorea som fokusland 2023, med ledande elektromobilitet och batteriproduktion, sjöfart, biogas- och vätgasdrift, höghastighetståg och delningsekonomi. Delstudier kommer under året. Energimyndighetens omEV-nyhetsbrev, skrivet av 2030:s Goldmann, handlar helt om Thailands mål: 100% elbilar till 2035 i både försäljning och produktion.
|
|
|
I låg- och medelinkomstländer är elfordonsutvecklingen driven av billig mikromobilitet, bättre tillgång till transporter och minskat beroende av importerade drivmedel, visar Världsbankens analys. Elfordon är ett effektivt sätt att minska hälsoskador av dålig luft, ger bättre handelsbalans och gynnar fordonsunderhåll och verkstadstjänster. Istället för bonus och bidrag bör låginkomstländer ge lånegarantier eller krediter för att underlätta inköp, med fokus på två- och trehjulingar samt elbussar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Stora företag och up-starts, ideella organisationer, kommuner och forskningsinstitut – alla som står bakom 2030-målet och inser att det behövs fler vägar för att nå målet är välkomna som partners till 2030-sekretariatet. Hör av er till kansliet för mer info!
|
|
