|
|
Analys
|
|
|
Det viktigaste i er regeringsförklaring och ert Tidöavtal var det som inte hände. Klimatmålen ändrades inte, ambitionerna sänktes inte. Det lägger en solid grund för samarbetet kring 2030-målet, som ju ligger närmast i tid. Tyvärr går de första förslagen från regeringen i motsatt riktning:- Kraftfullt sänkt reduktionsplikt. Här bör ni besinna er – reduktionsplikten är mycket kostnadseffektiv eftersom den använder befintlig infrastruktur och befintliga fordon för att nå målet, dessutom får varje drivmedelsbolag själv välja hur de vill uppfylla målet. En bra lösning för både näringslivet, ekonomin och klimatet. Som bland annat Klimatpolitiska Rådet anger, kan en kraftigt sänkt reduktionsplikt också leda till att Sverige måste köpa utsläppsrätter från andra länder, till betydligt högre pris och utan att ett enda grönt jobb skapas i Sverige. Därtill höjer EU sin miniminivå, så snarare än 6 % handlar det om 13–16 %. De negativa klimateffekterna för 2030-målet förstärks av sänkt energiskatt på 80 öre litern för bensin och diesel. Med de kraftiga prissvängningar som råder är skattesänkningen så liten att den knappast märks för kunden, men innebär ändå en kostnad för statskassan på 6,7 mdr på årsbasis. Låt detta vara kortvarigt och fokusera stimulansen på det förnybara!
- Reseavdrag enligt gamla modellen, som ensidigt gynnar bilen – men förstärkt med ytterligare höjd ersättning enbart för bensin- och dieselbilar. Återställaren är dyr för statskassan och kommunerna, försämrar skattemoralen eftersom andelen fusk är så hög, slår mot jämställdheten, ökar klimatpåverkan och försämrar miljön. M, KD och L gjorde rätt som i juni var för det nya, färdslagsneutrala systemet – håll fast vid det, också för att skapa en förutsägbarhet i politiken. Läs gärna vårt remissvar i frågan här!
- Minskade anslag. Regeringsförklaringen anger att satsningar ska vara kostnadseffektiva, vilket är klokt – varje krona ska ge största möjliga klimatnytta! Men i detta bör räknas in hur dyrt det blir för Sverige att inte nå upp till EU:s krav på att minst 37 % av återstarten efter covid ska ha klimatprägel; uppnår vi inte detta, får vi inte de dryg 30 miljarder som EU avser stötta oss med. Det är ur detta perspektiv som bland annat satsningen på Klimatklivet ska ses – investerar Sverige några miljarder på hemmaplan, får vi mångfalt tillbaka.
2030-klimatmålet nås genom åtgärder för de tre B:na – Bilen (alla fordon), Bränslet (alla drivmedel) och Beteendet. Vi följer omställningen med över 40 indikatorer på hur utvecklingen egentligen går. Men vi insisterar inte på någon exakt fördelning mellan de olika åtgärderna; det går att göra mindre på karusellerna och mer på gungorna. Det som inte går, är att dra ner på åtgärderna inom flera centrala områden och ändå nå målet. Skulle regeringen välja att gå vidare med de förslag som hittills lagts, måste det alltså kompenseras med mycket omfattande utsläppsminskningar inom andra delar av transportsektorn, där en snabb elektrifiering till stor del redan är intecknad – den är glädjande, men kan inte tas som intäkt för att 2030-målet nås. Vi, med våra sextiotalet partners, ser fram emot att på bästa sätt bistå i att nå 2030-målet!
Mattias Goldmann
Medgrundare, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
I Klimatpolitiska rådets senaste rapport framkom att svenska myndigheter saknar tillräcklig samordning för att nå Sveriges klimatmål. Färdplaner finns för respektive bransch och målen är tydliga, men helikopterperspektivet saknas och möjliga synergier förbises. Fredag 2 december samlas företrädare för transport- och energibranschen för att möta klimatomställningens stora utmaningar. Tillsammans ska de leverera konkreta förslag till berörda politiker. Köp din biljett och läs mer här!
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
|
|
|
De båda huvuddokumenten för mandatperioden slår fast att klimatmålen ska nås, men 2030-sekretariatets sammanställning visar att transportfrågor får litet utrymme. Tydligast är en ökad satsning på laddinfrastruktur i bl.a. glesbygd och med enklare regler, samt ett ändrat fokus från höghastighetståg till gods- och pendlingssträckor. Villkor för elfordon, biodrivmedel, kollektivtrafik, cykling, flyg, distansarbete etc. nämns inte. Reduktionsplikten finns bara med i regeringsförklaringen (se nedan) och reseavdraget finns inte med alls. Mer kostnadseffektiva stödsystem utlovas, men det sägs inget om behovet av att uppfylla EU:s krav på lägsta tillåtna andel klimatfinansiering för att förbli berättigad de 30 mdr i klimatstöd som utbetalas retroaktivt efter uppfyllda mål, och som Sverige skulle missa om t.ex. Klimatklivet stryks.
|
|
|
|
|
|
|
Omställningstakten behöver öka om Sverige ska nå klimatmålen, och elektrifieringen av fordonsflottan blir än viktigare med Sveriges nya regering. Det ärofyllda priset Laddguldet korar Sveriges mest framträdande kommun och fastighetsägare som tagit konkreta initiativ och skapat förutsättningar för omställningen till en fossilfri fordonsflotta. 2030-sekretariatet och juryn är stolta att presentera de nominerade för Laddguldet 2022. Vinnaren koras den 2 december på eCarExpo i Göteborg med prisutdelare Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige.
|
|
|
Energimyndigheten betalade i oktober ut den första Klimatklivetpremien för arbetsmaskiner. Dröjsmålet beror på långa leveranstider och sena inregistreringar i fordonsregistret. 2030 ser arbetsfordon som viktiga för omställningen och uppmanar regeringen att behålla detta riktade stöd.
|
|
|
|
En lång rad förslag har nyligen remissbehandlats, med stor betydelse för 2030-målet och viktiga synpunkter från 2030. Det gäller beskattning av godstransporter på väg, förslagen på klimatmål för svensk konsumtion och export, implementering av EU:s övervakning av fordons verkliga utsläpp, samt förslag på förlängd och breddad ekobonus. Klimaträttsutredningens förslag och de underlag som tagits fram inför regeringens nya klimatpolitiska färdplan kommer snart på 2030:s webb!
|
|
|
|
Första halvåret 2022 har godsvolymerna på järnväg ökat 10,5 %, där t.ex. nya godspendlar från Göteborgs hamn visar möjligheten att redan på kort tid utöka utbudet. Även på Europanivå har kombitrafiken ökat med samma andel, delvis pga. högre bränslepriser för lastbilstrafiken. Läs mer här.
|
|
|
|
Cykelförsäljningen minskar, visar 2030:s indikatorer. Efter en coronarelaterad uppgång år 2020, har pandemirelaterade problem att importera cyklar och cykelkomponenter från Asien lett till högre priser och långa leveranstider. Elcykelandelen är stabil sedan 2019, då elcykelpremien avskaffades.
|
|
|
|
|
En efter en faller pusselbitarna för EU:s 2030-klimatmål på plats. Nu har Rådet och Europaparlamentet enats om 55 % minskning av CO2-utsläpp för nya bilar och 50 % för nya skåpbilar till 2030 jämfört med 2021 och nollutsläpp 2035. 2035 måste alltså alla bilar gå på el, eller – bedömer vi – helt hållbara elektro- och biobränslen. Europaparlamentet önskar laddplatser för elbilar var 60:e kilometer och tankstationer för vätgas var 100:e, längs EU:s huvudvägar TEN-T, till 2028. Därtill ska sjöfartens utsläpp av växthusgaser minska med 2 % till 2025, 20 % till 2035 och 80 % till 2050 jämfört med 2020 års siffror. Allt detta är skärpningar jämfört med Kommissionens förslag och ska nu slutförhandlas i trialog. Därefter ska EU-länderna presentera hur målen nås i nationella handlingsprogram, med föreslagna straffavgifter för de som inte når målen.
|
|
|
|
Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SGU presenterar hur Europa ska få en hållbar och konkurrenskraftig värdekedja för batterier, med en central roll för Sverige. Läs förslagen här. 2030 önskar att arbetet prioriteras upp; ett starkt beroende av importerade jordartsmetaller, kobolt och litium innebär betydande risker och är miljömässigt tveksamt. Det är också slutsatsen i Trafa:s granskning av säkerhetsaspekterna av ökad elektrifiering och mer biodrivmedel i transportsektorn; det är positivt ur totalförsvarssynpunkt men beroendet av utomeuropeiska strategiska råvaror måste minskas. Därför är 2030 också positiva till CIRC-BAT samarbetet för ökad batteriåtervinning i Sverige och målet för ny fransk litium för elbilar. 34 000 ton litiumhydroxid ska utvinnas per år från 2028 och minst 25 år framåt, motsvarande behoven för batterierna till 700 000 elbilar per år. Med modern teknik bedöms klimatpåverkan bli 8kg C02 per ton litium, knappt hälften mot litium från Australien eller Kina. 2030 delar EU:s bedömning att centrala beståndsdelar av omställningen bör kunna framställas i Europa, och att det först när volymen ökat kraftigt kan bli en cirkulär industri. Läs mer här.
|
|
|
|
Frankrike har sedan 2020 en särskild premie för den som konverterar sin bensin- eller dieselbil till el- eller vätgasdrift. Nu förstärks stimulansen med räntefria lån, rapporterar Capital. 2030 påminner politiken om att en svensk konverteringspremie sedan länge är beslutad, men inte genomförd – 2030 har nyligen medverkat på planeringsmöten kring detta men vill se premien i verkligheten.
|
|
|
|
2030 ska 50 % av alla fordon som säljs och produceras i Thailand vara eldrivna, 2035 är målet 100 %. Till skillnad från i Sverige, är statliga stimulansen riktad till fordonstillverkarna, vars bonus per såld elbil motsvaras av krav på att stegvis tillverka fler elfordon i landet. Billigare el för fordonsladdning ska också påskynda omställningen. Läs Goldmanns artikel i Illuminem här.
|
|
|
|
6 november inleds FN:s klimatmöte COP27 i Egypten. Vad är ingångsvärdena, vad står på spel, vad kan vi förvänta oss? Läs den utförliga genomgången här
|
|
