|
|
Analys
|
|
|
Valrörelsen har gjort mig klokare och mer förhoppningsfull om framtiden. Jag skämtar inte. Men det satt hårt inne. Partiledardebatter, utspel och spinn har inte imponerat överhövan. Men på 2030 gräver vi djupare, läser rapporter, underlag, skrivelser, lokala debattartiklar från Ystads Allehanda till Norrbotten Kuriren, och i podden Klimat for Dummies har jag pratat klimat en hel skoltimma med varje klimatpolitisk talesperson, en efter en. Och det ger en viss tillförsikt inför framtiden.
2030-målet står starkt. När parti efter parti vill sänka priset på bensin och öka andelen fossilt i drivmedlen, skulle de kunna säga att pandemi + krig = målen måste skjutas upp. Men inte en enda har backat. När SD markerat att de inte står för de svenska klimatmålen, skulle de kunna dra med sig andra partier, men enigheten om Sveriges roll som föregångsland består.
Samsynen är bred. När vi får resonera djupare, liksom vi gjort alltsedan 2030-sekretariatet startade i den partipolitiska referensgruppen med alla partier som står bakom målet, ser vi en enighet. Inte kring allt, och inte med alla, men vi vågar utlova att Sverige kan gå snabbare fram med elektrifiering av allt från bilar till flyg, att tågen ska förbättras i människors vardag, att processerna ska gå snabbare för alltifrån laddstolpar till batterifabriker och att Sverige ska vara mindre beroende av importerade drivmedel.
Det räcker inte. Redan fattade beslut når inte hela vägen, särskilt som flera av dem går i fel riktning, och det vi ser enighet kring är inte heller nog. Efter den 11 september behövs nya överenskommelser, ny stimulans och kanske nya förbud. I Gör Inte Om, Gör Rätt och med det pågående 2030-pusslet som hade arbetsmöten inför öppen ridå på Almedalen, pekar vi på vad mer som ska göras.
2030-målet är inte ett mål bland så många andra. Det är Sveriges skarpaste klimatmål, det som mest imponerar på omvärlden, det som tydligast lägger grunden för de gröna jobben, de sköna exportmiljarderna och vår chans till relevans som litet land – att vara förebilden andra ser upp till, tar efter och försöker slå. Det är, kort sagt, ett mål det lönar sig att uppnå. Låt oss göra det – tillsammans.
Mattias Goldmann
vd, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
I ett antal frågor kring 2030-målet kan vi utläsa tydliga partiståndpunkter, sammanställda av Gröna Mobilister.- Laddinfrastruktur: Alla vill bygga ut. V ensamma om att vilja förstatliga.
- Förbud mot personbilar utrustade med förbränningsmotor i EU: C, Mp, S och V ja, Mp undantag biogas, S undantag laddhybrid, M stoppdatum fossila bränslen 2030, KD och SD nej.
- Trafikverket får uppdrag skapa transporteffektivt samhälle: C, Mp och V ja, M och SD nej, övriga inte tagit ställning.
- Reduktionsplikt: alla vill behålla systemet, Mp öka kraven, SD minska mest, övriga däremellan – se särskild text nedan.
|
|
Utvalda nyheter
|
|
|
|
|
|
|
|
Att 2030-målet kan nås beror mycket på reduktionsplikten som stegvis minskar klimatpåverkan från bensin och diesel. Men M, KD och SD vill sänka nivåerna till EU:s lägsta gemensamma, vilket kraftigt skulle öka den fossila andelen och därmed klimatpåverkan. V:s partiledare anger till Ekot att ”vi har aldrig varit för den” (plikten), en omskrivning av historien eftersom den tidigare stöttats av alla utom SD. Däremot vill S, C, L och Mp öka iblandningen av biodrivmedel, i linje med opinionsundersökningen från Kantar som visar att 50% av befolkningen är positiva och 17% negativa till reduktionsplikten. 2030 påminner samtliga parter om att plikten har en kontrollstation 15 september, 4 dagar efter valet, och att de som i övrigt lyfter fram vikten av långsiktiga spelregler bör ta till sig denna innan de fattar drastiska beslut. Läs Sveriges Radios sammanställning och 2030:s analys här. |
|
|
Efter två tredjedelar av året, är det fördel laddbart i nybilsregistreringen, med kraftig ökning även bland nyttofordonen. Därtill har elbilarna gått om laddhybriderna, men i augusti backar de vilket visar att omställningen inte kan tas för given. En viss uppgång för gas- och etanolbilar sker också, men på låga nivåer. Nybilsregistreringen är fortsatt låg, delvis pga komponentbrister som ger långa väntetider, men också oro för sämre tider och kanske ett minskat intresse av egen bil när distansarbete underlättas och reseavdraget ändras. Läs 2030:s analys här. |
|
|
|
Idag är Sverige beroende av importerade fossila bränslen, med hög klimatpåverkan och ansenlig säkerhetspolitisk risk. Med grön elektrifiering, hållbara biobränslen och förnybara elektrobränslen där vi tar hand om koldioxiden som annars går ut i atmosfären, får vi högre självförsörjning, minskad klimatpåverkan och stigande exportintäkter. Den omställningen bör sätta full fart efter valet. Det skriver 2030-sekretariatet och 2030-partnern Liquid Wind på DN Debatt.
|
|
|
|
49 % av svenskarna anser att omställningen till ett hållbart resande går för långsamt, men få är villiga att ändra sitt beteende. Det visar 2030-partnern Västtrafiks årliga attitydundersökning med 4 000 svarande. Endast 4 % överväger att nyttja bilpool eller samåka i framtiden medan en tredjedel tror att både bilpooler och samåkning kommer att bli vanligare. Bara 4 % kan tänka sig att minska på bilåkningen av miljö- och klimatskäl. Bland övriga svar finns:- Arbetsgivare bör subventionera periodbiljett till kollektivtrafiken för sina anställda: 40% instämmer helt och 25% delvis.
- Ett område med god kollektivtrafik ökar viljan att etablera sig och bo där: 44% instämmer helt och 32% delvis.
- Jag tycker att samhället skall investera mer i kollektivtrafik: 44% instämmer helt och 28% delvis.
- Elektrifierade bussar gör kollektivtrafiken mer attraktiv: 23% instämmer helt och 34% delvis.
- Det är viktigt att det blir mindre biltrafik i centrala delar av staden: 24% instämmer helt och 27% delvis.
- Förbjud försäljningen av nya bensin- och dieselfordon helt från 2030: 14% instämmer helt och 15% delvis.
- Det behövs nya lagar och regler som styr mot hållbart resande: 20% instämmer helt och 29% delvis.
- Vilka anser du vara de viktigaste åtgärderna kopplat till resor som du som individ kan göra för att sänka koldioxidutsläppen? 17% Åk mer kollektivt, 10% Åk mindre bil, 10% El/elbil/elektrifiering, 9% Cykla mer, 8% Planera resor/inga onödiga resor.
Läs hela sammanställningen här
|
|
|
Från 1 september får elsparkcyklar bara parkeras i cykelställ eller vid anvisade uppställningsplatser. RISE sammanställning visar att 8 av 15 kommuner inte vidtagit några åtgärder eller skapar få p-platser, och att många kommuner söker bättre stöd och mer samverkan. 2030 är positiva till kommuner som konstruktivt arbetar för att elsparkcyklar ska bli en del av hållbar mobilitet, som Borås som anvisat och märkt ut uppställningsplatser i centrum med 75 m mellanrum och infört generellt undantag utanför centrum. Malmö planerar kapacitet för 2500 fordon mot dagens 6000, Göteborg och Västerås fortsätter tillåta parkering på gångbanor till april 2023. Läs mer här |
|
|
|
Mer utrymme för kollektivtrafik, gående och cyklister, mindre för bilar. Det önskar sig sju av tio boende i snabbväxande Norrköping, Linköping, Örebro och Eskilstuna. Det visar EU-finansierade samverkansprojektet ”Fossilfritt 2030 – Rena resan”.
|
|
|
|
Närmare varannan privatanställd tjänsteman har en arbetsgivare som infört nya riktlinjer för distansarbete, för 65 % har det ökat möjligheten, 67% uppger är nöjda med riktlinjerna. 78% av tillfrågade tjänstemän i chefsposition tror att ökat distansarbete gör företaget mer attraktivt, enligt Kantar Sifo. 2030 bedömer att ökat distansarbete kan bli en viktig del i effektivare resande, särskilt som arbetsresorna ofta sker i rusningstid med hög tidsåtgång och höga utsläpp.
|
|
|
|
Du har tågluffat till Spanien i sommar, tagit tåget till konferensen i Bryssel, planerar att utnyttja det nya direkttåget till Berlin… Snart kommer frågorna om det faktiskt gör någon skillnad för klimatet, och påståendena om att tågen ändå går på kolkraft. Här: tågens utsläpp i 11 europeiska länder.
|
|
|
|
Världens första järnvägslinje helt på vätgas har invigts, på sträckan Cuxhaven- Buxtehude i tyska Niedersachsen. Två vätgaståg från Alstom har testats sen 2018, nu blir alla 14 tåg vätgasdrivna, med bränsleceller i taket. Närmare hälften av Europas regionala tåg är dieseldrivna och ofta svåra att elektrifiera, men enbart i Tyskland kan upp till 3 000 ersättas med vätgaståg
|
|
|
Frankrikes ”Le Plan Vélo” ska tredubbla cykelresorna till år 2024. Bl.a. får den som skrotar sin fossilbil och skaffar elcykel bidrag, €4 000 för låginkomsttagare i storstad, lägre för andra. Alla får dessutom €400 i elcykelpremie, €2 000 för lådcyklar och i Paris upp till €500 för den som ersätter bil med el- eller vikcykel. Den som skaffar en vanlig cykel får €150. Den som byter till elbil får upp till €3 000, även för begagnade.
Paris har också infört 168 skolgator där biltrafik förbjuds för att stimulera gång och cykling till och från skolan. Dessutom har gatumiljön till skolan gjorts trivsammare, med trädplantering och nya grönområden.
Läs också 2030:s rapport om Grenoble, Europas miljöhuvudstad 2022 med bl.a. Frankrikes största lågutsläppszon, mobilitetscenter och pågående medborgaromröstning.
Frankrike blir första land i världen att förbjuda reklam för fossila bränslen, med böter på upp till 100 000 euro. Förbudet gäller inte vätgas som minst 50% är förnybar eller fordonsgas med minst 50% biogas. Städer som Sydney väntas fatta samma beslut, vilket däremot inte drivs i svensk politik.
|
|
|
|
Från år 2035 får inte nya bensin- och dieselbilar säljas alls i Kalifornien, med delmål på 35% 2026 och 68% 2030. Laddhybrider med räckvidd på minst 80 km räknas in, men får stå för max 20%, el- och vätgasbilar ska ha en räckvidd på minst 240 km och ska efter 10 år ha kvar minst 80% av ursprungliga körsträckan. Samtidigt satsar Kalifornien USD 10 mdr på omställningen till elbilar, med fokus på hushåll med låga inkomster, utöver de stöd som redan finns i USA:s nya klimatplan. 17 andra delstater inklusive New York och Washington har tidigare följt Kaliforniens Zero Emission Vehicles-upplägg och bedöms göra så igen, totalt motsvarande 40% av USA:s bilförsäljning. Förbudet stödjs av större biltillverkare som GM och Toyota. Läs CARBs beslut här.
Läs 2030s sammanställning av USA:s klimatpakt här.
|
|
