|
|
Analys
|
|
|
Sämst av allt är osäkerheten. Vet vi inte vad som gäller, så kan vi inte satsa och ställa om. Därför är 2030-målet i grunden så väldigt bra; sju partier enades redan 2016 om transportsektorns mål för fyra mandatperioder framåt. De viktigaste styrmedlen är också långsiktiga, som reduktionsplikten för drivmedlen och bonus-malus för bilarna. Då kan marknaden ta fart, därför blev Sverige Europabäst och världstrea på andel elbilar och världsledande i att fasa ut fossil diesel. Energieffektivteten hos nya bilar ökar och körsträckan per capita minskar, som 2030-målet kräver.
Men på sistone har tydligheten och långsiktigheten ersatts av klåfingrighet och panikliknande agerande. Istället för att avvakta reduktionspliktens kommande kontrollstation, fryses plikten i en närmast bisarr reaktion på Rysslands krig mot Ukraina – just när vi fick ännu ett argument att minska andelen fossilt, så ökar den jämfört med planen. Och bonus-malus ska ändras tre gånger inom tolv månader, så att ingen bilhandlare eller konsument längre vet vad som gäller och vilka belopp man faktiskt får eller blir skyldig beror på bilens leveranstid. Dessutom så dåligt avstämt med EU att förändringar som bara är några veckor bort kanske inte blir som de aviserats.
Osäkerheten sprider sig förstås till andra delar av omställningen. Kan vi ens lita på riksdagsbeslutet att reseavdraget från årsskiftet blir transportslagsneutralt? Finns det några pengar för den som har en genial ansökan på gång till Klimatklivet, Industriklivet eller Stadsmiljöavtalen? Och kommer politiken att ens gå vidare med alla de kloka förslag som kommit i utredningar som regeringen beställt?
Samtidigt ligger grunden fast. I dessa turbulenta tider är samtliga sju partier som stod bakom transportsektorns klimatmål fortsatt eniga. Även om enigheten just nu inte syns i konkreta politiska förslag – snarast tvärtom – så betyder det mycket. I valrörelsen och i processen att få till en regering efter valet ska 2030-målen konkretiseras. Här har alla vi goda krafter en viktig roll. Inte som kravmaskiner – målet finns ju redan – utan som löftesleverantörer. Tillsammans ska vi visa hur 2030-målet kan, ska och kommer att uppnås. Det är viktigt långt bortom Sveriges gränser, för det är så vi blir förebilden omvärlden kan vända sig till. Och det är viktigt långt bortom klimat-, energi- och transportsektorerna, för när vi hjälper politiken att leverera vad den lovat, är det själva demokratin vi värnar.
Mattias Goldmann
2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
På Almedalens tisdag-onsdag utformar 2030-Arenan styrmedlen för kommande mandatperiod och inspirerar till de beslut som behöver tas för att nå transportsektorns klimatmål. Över dussinet hållpunkter inklusive keynote av geniale Amory Lovins som också inleder 2030-minglet, som du måste anmäla dig till. Se alla evenemang HÄR och anmäl dig till minglet nedan. |
|
|
Månadens utvalda nyheter
|
|
|
Den 8 juli sänks klimatbonusen för laddhybrider, gränsen för bonus sänks från 60 g/km till 50 g/km och fordon som kostar över 700 000 kronor får ingen bonus. Det är ca 25 % av årets registrerade klimatbonusbilar, och en stor del av de lätta lastbilarna, vilket fått bl.a. 2030 och Mobility Sweden att begära ett högre tak. 1 januari 2023 sänks bonusen för elbilar till 50 000 kronor, och bonusen för laddhybrider sänks ytterligare, med gränsvärde 30 gCO2/km. Detta kräver dock godkännande av EU, inte är givet och skapar osäkerhet in i det sista. |
|
|
|
|
FN-konferensen Stockholm+50 mynnade ut i en tiopunktsdeklaration som bland annat slår fast att subventioner till fossilt ska bort. Men samma dag som konferensen invigdes, lade regeringen fram nya skattelättnader till fossil diesel, denna gång för jord- och skogsbruket. Läs debattartikeln här.
|
|
|
881 miljarder kronor till järnväg, vägunderhåll, sjöfart, ny infrastruktur, cykelsatsningar och trafiksäkerhet för 2022-2033, föreslår regeringen i nationella planen. 2030 saknar bl.a. klimatberäkningar av förslagen, starkare genomslag för fyrstegsprincipen, ökat järnvägsunderhåll och en nollvision som inkluderar också de som dör av trafiken. Läs sammanställning och tiopunktsförslaget här. |
|
|
|
Den tidigare elcykelpremien gick till ungefär 65% till personer som annars inte skulle skaffat elcykel. Andelen som dagligen bilpendlade minskade från 34 till 4% bland de som utnyttjade elcykelpremien, vilket gör att varje subventionerad elcykel minskar utsläppen av koldioxidutsläpp med cirka 1,3 ton., visar en ny studie. 6 800 kronor per ton koldioxid är mycket högt, men premien har också gett bättre hälsa, minskade trafikstockningar och möjligen fått igång elcykelmarknaden, vilket inte kostnadsberäknats. |
|
|
|
2030 uppmanar Göteborg Energis att ta fram GoBiGas-anläggningen för förgasning av skogsrester ur malpåsen, och höga gaspriser gör att det nu finns flera intressenter. Statliga Klimatklivets nästa ansökningsperiod till 8 september fokuserar till stor del på ökad produktion av förnybart; biogas (produktion, tankstationer, fordon och konvertering), elektrifiering (även sjöfart och flyg), vätgas (synergin mellan industrin och transportsektorn), hållbara biodrivmedel och elektrobränslen (produktion) Fossilfritt Sverige, Mobility Sweden och Drivkraft Sverige vill särskilt att försvaret ska upphandla biodrivmedel från svenska råvaror för att säkerställa totalförsvarsförmågan och få igång en inhemsk produktion.
|
|
|
|
Inför regeringens kommande klimatpolitiska handlingsplan, tar Trafikanalys fram analyser och förslag till styrmedel för transportsektorns klimatomställning, och har sammanställt pågående och nyligen avslutade statliga initiativ. 2030 välkomnar kartläggningen som visar att väldigt mycket nu är utrett – till beslut!
|
|
|
Inget slår förbud när det gäller tydlighet mot marknaden. Därför är 2030 i grunden positiva till EU-parlamentets beslut om krav på nollutsläpp 2035 för nya personbilar och lätta lastbilar. Men 2030 har fem förbättringsförslag för den slutliga förhandlingen med ministerrådet, bla att elen ska vara grön och att e-bränslen och hållbara biodrivmedel med certifikat också bör godkännas. Från 2027 kan utsläppsvärdena CO2/km för laddhybrider fördubblas från 2027, med EU6e-reglerna ändrade körcykel. Därmed måste biltillverkare öka andelen elbilar och öka körsträckan på el i laddhybriderna, med 30-40kWh, inför EU7-kraven på 42g/km för nya bilar 2030. Sverige kan införa en märkning av bilars energieffektivitet och klimatpåverkan ur livscykelperspektiv, framtagen av Energimyndigheten för ev användning i marknadsföring. Bilar som kan köras på flera bränslen, t.ex. diesel och HVO100, får två värden som visar skillnaden. |
|
|
