|
|
2022 startar med intensiv aktivitet på klimatområdet.År 2030 ska den svenska transportsekorn minska sina utsläpp med 70% jämfört med 2010. 2030-sekretariatet är den nationella plattformen för samverkan mellan samhällets aktörer för att säkerställa att 2030-målet nås. I slutet av varje månad samlar 2030-sekretariatet nyheter kring transportomställningen i Sverige. Tipsa oss gärna om nyheter!
|
|
Krönika
|
|
|
|
Det händer mycket på klimatområdet nu. Nya remissförslag från EU har en helt ny ton, det verkar finnas en medvetenhet av att transportsektorn är en verklig utmaning där vi behöver samverka.
Samtidigt kommer EU-kommissionen med förslag att naturgas och kärnkraft skall kallas gröna teknologier. Det är så bakvänt att det är svårt att kommentera seriöst. Taxonomins expertgrupp protesterar, men nu styr franska kärnkraftintressen och östeuropas gaskonsumenter.
Det gör det ännu viktigare att hålla siktet på målet. Sverige har det tuffaste målet för transportsektorn så vi får en nyckelroll. Klarar vi att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn med 70 procent till 2030 inspirerar vi många.
"Sikte på målet" betyder att vi bygger vidare på dagens framgångar. Det går inte att som regeringen föreslår låta de rena biodrivmedlen beskattas fullt - då blir kostnaden för hög för åkerier, kollektivtrafiken och kommuner. Förlorar vi de pionjärer som legat i framkanten av klimatarbetet når vi inte hela vägen fram.
Regeringen bör i stället lyfta fram alla de åtgärder som gett resultat, och förstärka där det saknas incitament. Ett viktigt sådant område är beteendeområdet.
Jakob Lagercrantz
Vd, 2030-sekretariatet
|
|
I fokus
|
|
|
|
Regeringen tror inte att Sverige får fortsatt skatteundantag på rena och höginblandade biodrivmedel. Så istället föreslår man i en promemoria att rena och höginblandade biodrivmedel lägga in i reduktionsplikten. Konsekvensen blir skatt på de rena biodrivmedlen, vilket ökar priset så mycket att de i praktiken försvinner. 31 svenska företag skrev till EU kommissionen för att belysa problematiken och fråga om det verkligen inte går med fortsatta skatteundantag för rena biodrivmedel. Kommissionens svar var tydligt: Absolut, kommissionen vill ha en dialog med Sverige, och vill hitta en lösning. Regeringen bör skyndsamt ta upp denna invit, och säkra villkoren så att Sverige klarar miljömålen. Remissen finns här. |
|
Månadens utvalda nyheter
|
|
|
Tyskland nya koalitionsregering skriver om den tyska klimatstrategin med fokus på CO2 avgifter, satsning på el- och vätgas, men även en ökad import av biodrivmedel. Tyskland är EUs största fordonsmarkad, och allt de gör påverkar oss. Under 2020 minskade utsläppen 10 procent, men utsläppen behöver halveras till 2030 för att de skall klara de egna målen.
Det går snabbt i Tyskland nu. Nya lagförslag på transportområdet kommer i april, och skall beslutas innan sommaren. Även om Tyskland missar de interna klimatmålen för 2022 så ser man början på en förändring som kommer att inspirera både EU och andra länder.
|
|
|
Först beviljade Klimatklivet 255 miljoner till företaget REH2 för att bygga 24 vätgastankstationer i Sverige, sedan gick den regionala organisationen STRING in med en ansökan för 14 stationer mellan Hamburg och Oslo, varav fem i Sverige.
Det rör på sig kring vätgasen. Fokus i båda ansökningar är tyngre fordon, och här kan vätgasen spela en roll. De stora producenterna meddelar dock att serie produktion kommer från 2026. Kanske utvecklingen pressar fram en snabbare utveckling?Läs mer här och här
|
|
|
För tre år sedan kom EU med ett försiktigt förslag på hur många laddplatser som skulle krävas per garage. Svenska Boverket var ännu försiktigare, och lade sig på EUs miniminivå, trots att dåvarande energiminister Anders Ygeman försökte driva på. I EUs nya förslag, reviderat på grund av den nya klimatlagen, stiger ett nytt EU fram. Tuffa krav på förberedelser för laddning på alla platser, och 20 procent av alla platser skall ha smarta laddare. Det är underbart att se att EU har råg i ryggen att redan efter ett par år justera sitt första veka förslag. Nu ökar kraven på fastighetsägarna, och det råder ingen tvivel om inrktningen. Det är billigare att bygga rätt från början, och just laddning i våra garage är en nyckel i elfordonsutvecklingen. Läs mer här |
|
|
|
Svenska regeringen remissar nu EUs förslag för Grön Mobilitet. Förslaget omfattar flera delar, där Intelligenta transportsystem (ITS) och mobilitet i städer är två viktiga delar. Under många år har grön mobilitet varit eftersatt i EU, dessutom fördelat på olika direktorat. Med detta förslag samlas satsningarna. EU lanserar bra tankegångar. Alla data från fordon skall göras tillgängliga för delade fordonstjänster och mobilitetssatsningare - ett både radikalt och konstrultivt förlag. EU talar sig varma för så kallade hållbara mobilitetsplaner och vill satsa på last-mile leverenser med låga utsläpp och cykling/gång. Goda tankar, vi följer detta, men vill se mer handling än planer. Mycket av det EU diskuterar genomförs i Sverige idag.Läs mer här |
|
|
Frankrike pressar på för kärnkraft, länder i Östeuropa krävar mer naturgas. Tyskland accepterar naturgas, men inte kärnkraft. Grupperingar av medlemsländer allierar sig åt än det ena eller det andra hållet. EU kommissionen letar förgäves efter en kompromiss. Detta är en märklig debatt. Taxonomins expertgrupp föreslog tidigt att bara inkludera naturgasanläggningar med utsläpp på max 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme (kWh) producerad elektricitet. Det är ett relativt tufft krav, en tredjedel av genomsnittet i EU idag, men fortfarande dubbelt mot de utsläpp den nordiska elen genererar. EU kommissionens förslag idag är hela 270 gram kodioxidekvivalenter per kWh.Läs mer här |
|
|
Ytterligare en undersökning, denna gång från AFRY, visar att många unga väljer att äga och köra egen bil i vardagen. Enligt studien säger nästan var tredje ung vuxen i åldern 18-35 år att de väljer bilen. Friheten,flexibilitet och möjlighet att styra över sin egen tid är en generell trend som också påverkar våra val att resa i vardagen och här blir för många bilen lösningen.
Våra beteenden och resvanor behöver bli mer hållbara. För att utveckla de lösningar och tjänster som möter våra behov och utmanar den privata bilen behöver vi bli bättre på att på djupet tar reda på varför människor beter sig som de gör istället för att fråga utifrån en hypotes som man vill försöka bevisa. Vi behöver gå bortom traditionella enkätförfaranden för att förstå människors val och beslutskriterier.
Om vi kan förstå hur vi ska möta människors behov och förväntningar kan nya hållbara mobilitetstjänster utvecklas.
Läs mer här (nedladdad fil)
|
|
|
|
I vår kommer Viking Lines nya fartyg, Viking Glory. Genom att kombiera en lång rad olika klimatsmarta lösningar minskas utsläppen med 10 procent mot systerfartyget Viking Grace medan kapaciteten ökar betydligt. Helt rätt väg att gå. Många smarta lösningar kombineras, och driften på flytande naturgas öppnar för allt mer biogasinblandning. Då får vi verklig klimatnytta. Hellre kombinera existerande smarta lösningar än vänta på en teknologi som kommer senare.
|
|
|
Debatten om EUs lagförslag för minskade utsläpp från flygbränsle pågår för fullt. En tongivande parlamentariker, Nicolás González Casares från inflytelserika S/D (Socialdemokrater) och som sitter i det tunga industriutskottet kräver en tuffare utvecklingsplan. Casares föreslår att andelen hållbara bioflygbränslen skall vara 100 procent 2050, inte 63 procent som tidigare föreslagits. Detta är en kraftig skärpning från samma partigrupp som Frans Timmermans, arkitekten bakom Green Deal, och ett tungt ställningstagande från Industriutskottet. Faktum kvarstår att produktionen av hållbara flygbränslen är mycket liten idag, men tuffa mål hjälper industrin att prioritera.
Läs mer här |
|
|
|
EUs återställningsplan ger 12 miljarder kronor till svenskt klimatarbete. Sverige var sena att skicka in, och tillhör nu de sista fem länder som väntar på godkännande. Med den nya borgerliga budgeten finns en stor risk att Sverige måste göra om helt och hållet. Pinsamt.
EU handlar om att ge och få, och för att kunna ställa krav måste Sverige delta i arbetet med de andra medlemsländerna. Då är det viktigt att få igenom planer på ett område som Sverige hävdar vi är ledande i.Tillsammans med Polen, Ungerna, Bulgarien och Nederländerna står vi utanför en av de viktigaste klimatsatningarnan i EU. 460 miljarder kronor har redan delats ut till de länder som fått ansökan godkänd.
Läs mer här
|
