|
|
Grundomgången går lördag 12 februari 2022 och riksfinalen söndag 3 april 2022. Anmälan om deltagande och önskemål om arrangörskap ska skickas via mejl till SBF:s tävlingsansvarige leonard.ostlund@brottning.rf.se senast den 8 januari 2022.
|
|
|
För att kunna skapa en bättre utveckling, bättre förutsättningar och en rättvis uttagningsprocess för SBF:s landslag gör vi en ny struktur för landslagen inför 2022.
En ny roll träder i kraft i form av en landslagschef som kommer ha ett huvudansvar över alla seniorlandslag. Rollen som Förbundskapten ersätts med Förbundstränare. Förbundstränarnas huvudfokus kommer ligga på prestationsutveckling för landslagens brottare för att i slutändan nå mästerskapsmedaljer. Förbundstränarna ska arbeta långsiktigt med alla aktiva utan att också fokusera på uttagningsprocessen. Uttagningar till mästerskap och samlingar samt framtagning av uttagningskriterier kommer beslutas av landslagschefen. Zakarias Tallroth kommer kliva in som Landslagschef parallellt med sin nuvarande roll som Sportchef. Sofia Mattsson och Yulia Ratkevich kommer dela på uppdraget som förbundstränare på damsidan. Yulia Ratkevich kommer ha huvudansvaret över SBF:s elitcenter i Malmö. Zigmunds Jansons blir Förbundstränare för herrarna i grekisk-romersk stil. Mehdi Farokhian blir Förbundstränare för herrarna i fristil. Leonard Östlund kommer at ta rollen som utvecklingsansvarig, med fokus på våra U17- och U20-landslag. Utvecklingsansvariges roll kommer att vara övergripande koordinering av landslagsverksamheten och allmänt stöd till förbundstränarna inom till exempel uttagning och planering. Utvecklingsansvarige kommer även fungera som en länk mellan våra junior- och seniorlandslag samt vara tillgänglig som operativ resurs vid vissa internationella mästerskap. Leonard, som tidigare varit förbundskapten för GR20, ser mycket fram emot uppdraget: - Det känns jättespännande att vara med och bygga en ny organisation, och verkligen försöka optimera förutsättningarna för våra ungdomar och juniorer att utvecklas. Jag är supernöjd med den landslagsstab som nu håller på att växa fram och är övertygad om att vi kommer få ett kompetent team som drar åt samma håll och samarbetar för Svensk Brottning. |
|
 | Förslaga till Fyrstadsmedaljen |
Text: Malin Kjebon i samarbete med Åsa Andersson. Det är inte lätt att veta var man ska börja när det gäller att skriva om Åsa Andersson. Tanken är att det ska bli en kort artikel, men det finns historier och material till en hel bok. Här följer utdrag av artikeln om Årets Fyrstadsprofil.Läs hela artikeln här.Åsa började brottas 1986 i BK Trim i Bjärnum, Skåne. Hon spelade fotboll och hade gått på simning och gymnastik. Brottningen har alltid funnits närvarande. – Jag är uppvuxen med att min bror hållit nacksvingskoppling och jag försökte ta mig loss. Så jag har alltid halvt brottats redan innan jag började. Åsas bror Magnus var också en duktig brottare och väldigt betydelsefull för henne i allt. -Han var ett stort stöd och en bra sparringpartner Med grannar, en brottande storebror och en pappa som var engagerad i föreningen, var det självklart att Åsa skulle prova när klubben startade upp tjejbrottning. - Sporten passade mig bra med mixen av att träna hårt och ta ut sig till max, mixat med smidighetsträning. Jag älskade uppvärmningen med alla volter, och gå på händerna var min specialitet. Men det fanns andra saker inom sporten som inte passade henne lika bra. -Jag har alltid tyckt det var jobbigt att ha trikå på mig. Jag gillade inte hur de framhävde min kropp och hur den fick mig att känna mig. Trikåerna och vägningen, båda två saker som skapade problem för en tjej med en negativ självbild. Åsas träningskompisar brydde sig inte om det, men själv tog hon åt sig. -När jag började brottas vägde jag 45 kg. Vi skulle väga oss innan varje träning. Jag var 12 år. Hade man gått upp något kilo kunde det bli gliringar från killarna. Det satte sig hårt. Så jag slutade äta den dagen jag skulle träna. Åsa led av bulimi 1988 - 92. Trots detta gillade Åsa brottningen och hon blev bra på det. Den främsta egenskapen som gjorde att hon lyckades var hennes starka vilja att aldrig ge upp. Att kunna pressa sig till det yttersta. -Men det hade varit intressant att veta hur bra jag lyckats om jag inte hade haft min ätstörning. Utan kunnat ge min kraft till att satsa fullt ut och ge kroppen den näring den behövde för att orka i längden.
|
 | | Torbjörn Kornback, Åsa Andersson f.d Pedersén, Mikael Ljungberg. |
Åsa Andersson, f.d Pedersén tog VM-guld i Luleå 1990 i 47 kg. På den tiden var deltagarantalet inte lika stort som det är idag. I Åsas viktklass var det fyra tävlande. Hon vann mot en japan och en amerikan. - Amerikanskan hade jag förlorat mot året innan, det var extra skönt med revansch. Det kommer ibland kommentarer till henne om att det inte är någon direkt prestation. Att det inte kan ha varit så svårt att vinna när de inte var fler. -Det har påverkat glädjen över att ha vunnit ibland. Men idag ser jag annorlunda på det och är stolt över att vara historisk genom mitt VM-guld. Åsa känner själv en stolthet för att hon var med från början och banade väg för att fler tjejer skulle våga börja brottas. Det fanns inga direkta förebilder för henne utan hon drevs mest av att bevisa att även tjejer kunde brottas. Sverige är nu en stark damnation inom brottningen och det råder ingen brist på förebilder. -Jag är glad att sporten i sig är stor och att det finns gott om förbilder. Så att tjejer slipper att kämpa för att vara brottare. Under 15 år var årets Fyrstadsprofil aktiv inom brottningen och sista matchen gick hon 2001 för Hästveda. -Jag är väldigt glad och tacksam för att ha blivit Fyrstadsprofilen 2021. Det är en stor ära och det betyder att ni tycker att jag gjort något bra för brottningen, i synnerhet dambrottningen. Idag är yoga och meditation viktiga inslag i vardagen och livet är inget Åsa tar för givet. Utan något hon är tacksam för. 2009 var hon med i en allvarlig trafikolycka där hon bröt nacken. -Jag hade turen att inte bli förlamad, men lever med en ständig smärta. Det är oerhört jobbigt, men också intressant, för jag har tvingats lära känna mig själv. Läs hela artikeln här. |
|
|
SBF:s nya center slår upp sina dörrar i januari och just nu är HGB Backstrand i Malmö och lägger mattan i SBF:s egna lokal som ligger i den södra tillbyggnaden på klassiska Malmö Stadion. Lokalen hittar man på andra våningen med en fin utsikt ut mot Malmö FF:s hemmaborg Elida Stadion. Här får förbundet en träningslokal av högsta klass.
Yulia Ratkevich som nästa år går in i förbundets landslagsstab som förbundstränare kommer vara huvudansvarig för centret där förbundet kommer erbjuda alla landslagsaktiva en träningsmiljö i världsklass. I anslutning till träningslokalen finns redan toppmoderna styrkelokaler, testlabb, läkarteam och fysioklinik.
Första aktiviteten i Malmö blir 6-9 januari då Sofia Mattsson tillsammans med Lotta Andersson kommer hålla i ett landslagsläger för WW-Senior.
|
|
 | |
För med information klicka på bilden
|
|
|
Mellan den 10-12 december tog svenska Brottningsförbundet ett krafttag för Svensk Brottnings återstart efter två tunga år av pandemi och restriktioner.
Som en del i Svensk Brottnings återstart bjöds alla deltagare från senior-SM i Västerås in till ett tre dagar långt läger på Bosön, Lidingö.
Stora delar av landslagsstaben var på plats där man genomförde tre brottningspass samt ett styrkepass i RF:s nybyggda och toppmoderna faciliteter.
-Att få till en sån här samling tror jag har varit väldigt givande för alla deltagarna. Vissa gör sin första lägersamling och får här känna lite på hur ett läger på hög nivå kan vara. Jag tror det gav många brottare ny energi efter ett tuff tid och att man fick härlig inspiration att ta med sig in till 2022, säger SBF:s Sportchef Zakarias Tallroth.
Leonard Östlund, som är förbundets nya utvecklingsansvarige, hoppas att man ska få effekt 4-6 februari när man erbjuder USM- och JSM-deltagarna från i höstas samma möjlighet.
-Då kommer vi bli tvungna att dela upp deltagarna på tre olika platser för att få plats, men jag är övertygad att det kommer bli tre bra läger som kommer ge brottarna massvis med erfarenhet och glädje i deras idrottande.
|
|
 | Foto: Joachim Nywall |
Text: Rune Pettersson
Den 7 september 2021 fyllde Trollhättans AK etthundra år! Den 27 november firades detta på ett fantastiskt sätt med en alltigenom lyckad bankett! Min hustru Sandra och jag hade förmånen att få vara med på festen som för oss, och säkert för alla andra som var där, blir ett oförglömligt minne!
Med på festen fanns flertalet SM medaljörer, VM medaljörer, en och annan OS-medaljör samt TAKs framtid. Kvällens konferencier, Daniel Rydell, höll i underhållningen. Två hedersmedlemmar utsågs, Sten-Olof Karlsson och Joel Nordblom och Trollhättans tränarstab fick var sitt silverpin för det fina arbetet i klubben. Under kvällen visades flera bildspel och videohälsningar från hela brottarsverige, bla från Björn Hellberg och Martin Lidberg. Klubben blev även uppvaktad av Trollhättan stad. TAK är en klubb med ett stort hjärta! Jag har haft den känslan i många år, faktiskt från det att A-Fyrstads avgjordes i Trollhättan 1967 då jag var med i Klippans lag, och nu framgick det med stor tydlighet under festligheterna att den egenskapen finns kvar i klubben! Stort grattis, TAK!
|
 | SBF:s ordförande Jan Åström tackar av VBK:s Christer Persson för hans tjänsteår på förbundet. |
Text: Christer Persson
Jubileumet firades på flera olika sätt, men allt sammanstrålade med att vi arrangerade SM för seniorer 19-20/11.
Vi bjöd in äldre medlemmar som VIP på SM, vilket gjorde att det var många gamla VBK-kämpar i arenan. VBK:s två bästa brottare genom tiderna, (sett till SM och internationella medaljer); Jan Kårström och Niklas Hentunen. Gamla stjärnbrottare som Leif ”Minken ” Norström, Rolf Blom, Björn Persson, Ante Hentunen, Ante Bengs, Sven-Allan Olsson (VM 6:a), Magnus ”Taggen” Andersson, Aalar Allandi, Pelle Enlund, Stefan och Kenth Öhrn, Hasse Höglund, Janne Stennek, Jerry Bergkvist, Sonny Davidsson (VM 4:a), Björn Persson, Leo Myllläri, Pyrre Nyberg, Lasse Gustafsson och Vicenzo Macri. Vi såg även gamla ledargestaler; Inga-Britt Nore från föräldraföreningen och dessutom Aina Spjut, Arne Stoor, Georg Bengtsson, Kicki Holmberg och Gittan Persson. Den mest långväge gästen var Tom Helge Birkestrand som brottades i VBK som pojk men numera snart är pensionär och boende i Nordnorge, nära ryska gränsen och Murmansk.
80 olika utmärkelser delades ut till trogna VBK-hjärtan. Allt från VBK:s eget 5-års Diplom till RF:s guldnål.
VBK fick även motta flera 100-års-presenter, bl.a från Västerås Stad, Västmanlands IF/SISU, Västerås Idrottsallians, Svenska Brottningsförbundet, Västmanlands Brottningsförbund samt från många klubbar bl.a Arboga AK, Hallstahammars BK, Norbergs BK, Kolsva IF, Lidköpings AS.
100-årsmiddagen intogs efter sista finalpasset och nära 150 personer hade en trevlig kväll med god mat och bra underhållning. Under kvällen visades även del video-grattis-hälsningar som vi kommer att lägga upp på Facebook under de närmaste veckorna, så fler får se och höra de nationella och internationella grattishälsningarna.
|
|
|
