Nyhetsbrev från 2030-sekretariatet
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Ser brevet konstigt ut? Klicka här
God jul önskar 2030-sekretariatet - nu tar vi det lugnt ett par veckor
 - men slutar aldrig bevaka klimatutvecklingen


År 2030 ska den svenska transportsekorn minska sina utsläpp med 70% jämfört med 2010. 2030-sekretariatet är den nationella plattformen för samverkan mellan samhällets aktörer för att säkerställa att 2030-målet nås. I slutet av varje månad samlar 2030-sekretariatet nyheter kring transportomställningen i Sverige. Tipsa oss gärna om nyheter!
Krönika
Tomten lämnar julklappar varje år, planerar inte för 2045
 
Det är bråda dagar inför jul. Vi lämnar ett år som både påverkats av pandemin, men allt mer
av 2030-sekretariatets verksamhet inriktas på att möta otåliga krav från kommuner, organisationer och företag på handling nu. Vad är rätt att göra i den fordonsupphandling vi gör nästa månad? Hur skall vi accelerera vårt miljöarbete? Om vi vill gå snabbare fram än vårt huvudkontor, vad skall vi göra då?

Det är härligt att känna denna handlingvilja. Internationellt har vi domstolar som underkänner länders (Tyskland och Nederländerna) och företags (exempelvis Shell) klimatplaner och tvingar därigenom fram skärpningar. Stora organisationer som Internationella Energiorganet (IEA) lägger fram steg för stegplaner för att nå klimatneutralitet. För 2021 var det kravet att all ny gas och oljeprospektering måste upphöra.

Det är viktigt att vi sätter globala klimatmål för nettonoll. Men det är minst lika viktigt att vi fokuserar på vad vi gör i morgon, i nästa upphandling, vid nästa investering. 

Det är här 2030-sekretariatet arbetar. Vi vill visa vad som kan, och bör, göras nu. En bil som byter till biodrivmedel minskar direkt koldioxidutsläppen med omkring 80 procent. Om tio procent av alla möten blir digitala sparar vi direkt stora mängder utsläpp. Två dagars hemarbete per månad sparar 10% av pendlingen för de som kan. Genom att låta våra e-handelsföretag få tid på sig att leverera kan de optimera transporterna.

Andra åtgärder tar längre tid, och kräver stora investeringar. Den så kallade Sternrapporten beskrev 2006 att det skulle räcka med investeringer på en procent av BNP för att klara klimatmålen. Vi har dessvärre låtit utsläppen öka sedan dess, så säg att det idag skulle kosta två procent av BNP. För Sverige 99 miljarder årligen i klimatinvesteringar. Då skulle det bli åka av!

Jakob Lagercrantz
Vd, 2030-sekretariatet
I fokus
Laddguldet till Göteborg och Örebrobostäder
 
Vi gratulerar Göteborg och Örebrobostäder till det viktiga laddguldet, 2030-sekretariatets pris till de kommuner och fastighets/bostadsbolag som visat att de drivit utvecklingen av laddinfrastruktur och elfordon.

Laddguldet delades ut för femte året. I år belönades de kommuner och fastighetsägare som tagit konkreta initiativ och som väger in alla de aspekter som spelar in för en lyckad omställning och som andra kan lära och ta efter. Bästa kommun blev Göteborgs stad och bästa fastighetsägare Örebrobostäder. Inspirerande silvermedaljörer blev Uppsala kommun & Castellum och på fin bronsplats föredömena Strömstads kommun & Väsbyhem

Bland alla nominerade och intervjuade kommuner och fastighetsägare kan vi konstatera att många är på gång och har backat hem för att utarbeta sina strategier och handlingsplaner för att möta det behov av ökad laddinfrastruktur nu exploderar. Vi ser med stor förväntan fram på vad som kommer hända under 2022.

Vi har en extern jury som beslutar om vinnare. Mer information har ni här.
2030-pusslet visar hur det går med 2030 målet
 
Energiforsk, 2030-sekretariatet och PROFU driver ett projekt där vi med modellering visar om dagens politiska beslut  rcker för hur vi skall klara 2030 målet för transportsektorn. Projektet har stöd från Energimyndigheten.

Men vi tar modelleringen ett steg vidare. Vi testar vad som sker med resultatet om exempelvis elektrifieringen går långsammare än vi tänkt, och reduktionsplikten på grund av andra länders biodrivmedelsbehov kanske inte kan genomföras fullt ut. Men även åt andra hållet - hur påverkas målet om vi lyckas bryta det allt större beroendet av personbil.

På ett seminarium den 14e december presenterade vi ett första resultat. Vi visar att om reduktionsplikten på grund av externa faktorer inte kan genomföras fullt ut från 2025 gör att vi missar vi 2030 målet med sju procent. Illavarslande, och det kräver andra åtgärder.

Ni kan följa seminariet i efterhand här.
Månadens utvalda nyheter
Tysklands trafikljusregering storsatsar på klimat
 

Tyskland nya koalitionsregerig storsatsar på klimatet. I koalitionens programförklaring d på 173 sidor, handlar en knapp tredjedel om klimatmålen. Den tyska klimatstrategin skrivs om och förstärks, med fokus på CO2 avgifter, satsning på el- och vätgas, men även en ökad import av biodrivmedel.

Äntligen stiger Tyskland fram som lokomotiv i klimatomställningen. Men denna stora marknad, Europas största fordonsmarknad, kommer att öka konkurrensen kring grön energi.
 
Nedladdning för er som kan tyska, annars en klok analys här
En ny power trio i EU stiger fram
 
Frankrike är ordförande för EU nästa halvår, sedan är det Tjeckiens tur, och om ett år tar Sverige denna roll. Som ordförande har man framför allt makten i att sätta dagordningen. Nyligen presenterade de tre länderna en gemensam strategi för de 1,5 åren. Ett stort stycke om digitalisering - viktigt eftersom EU ligger efter på detta område.

Bra - Frankrike, Tjeckien och Sverige är en spännande allians, som kan kan hjälpa Sverige få en starkare roll i EU. Samtidigt en utmaning, Frankrike driver kärkraftsfrågan hårt, Tjeckien är en röst för fortsatt naturgasanvändning. Men i den programförklaring trion gjort klarar man balansen bra!

Läs om triumvirates planer här.
Stor osämja i EU fördröjer förslag
 
Kärnkraft, naturgas och kommande utsläppskrav på fordon är några av de frågor som paralyserar nya förslag rån EU kommissionen. De höga energipriserna i Europa gör vissa medlemsländer rädda för att införa nya miljökrav. Flera förslag som skulle kommit innan årsskiftet skjuts nu på framtiden. Kommissionens förslag om huruvida kärkraft och naturgas kan klassas som en acceptabel övergångslösning skulle kommit innan årsskiftet.  EU har nu beslutat skjuta på förslaget efter öppna motsättningar mellan medlemsländernas ministrar.

Detta bådar inte gott för förhandlingarna om det stora klimatpaketet - Fit for 55. Rädslan för social oro är stor i Europa, och inte minst pandemiprotesterna visar på att det finns ett missnöje. Men klimatarbetet kan inte vänta.

Läs mer på denna länk och denna länk.
Nu diskuteras äntligen "Grön Mobilitet" i EU
 
Digitalisering och grön mobilitet har ingen hemvisst i Bryssel. Inget av parlamentets utskott har just denna fråga, och det finns inget direktorat (depertement) som håller i arbetet. Nu har Eu presenterat ett förslag hur man skall hantera den gröna mobiliteten. Bra med stöd till järnväg, och i förslagets stadsplaner finns riktlinjer för det vi kallar grön mobilitet. Kommissionen berör även hållbar e-handel.

EU styr ju inte över stadsplanering, men det är viktigt att det kommer riktlinjer så vi ser en snabbare utveckling. Men det viktigaste är nog att grön mobilitet blir ett begrepp i Bryssel - något att bygga vidare på!

Läs mer här
PMVs (personal mobility vehicles) är här för att stanna!
 
Det är inte bara användningen och antalet av kommersiella elsparkcyklar som ökar i städerna och med det behovet av uppställning och parkering. Även användningen av privata elsparkcyklar och elcyklar ökar och med detta behovet av parkering och laddning nära målpunkterna.
Idag bär 89% sina privata elsparkcyklar och cykelbatterier när de uträttar sina ärenden och här finns ett behov för trygga parkerings- och laddplatser.

Nya sätt att resa skapar behov av ny infrastruktur. För att fullt ut frigöra potentialen som de nya färdmedelssätten har för att göra den kombinerade resan mer konkurrenskraftig behöver man se över hela kundresan och även infrastrukturen vid målpunkterna. Nya aktörer dyker upp med lösningar.

Läs mer här (nedladdad fil)
 
Unga väljer bilen framför miljön och äldre vill äga sin bil
 
Både NTF och KVD har nyligen gjort undersökningar våra resvanor och tankar kring resandet i framtiden. Att äga och ha en egen är fortfarande det dominerande valet men det varierar där högst intresse att dela finns hos yngre personer och de som bor i större städer men majoriteten uppger att de tänker fortsätta att äga sin egen bil även i framtiden.

Enligt undersökninginen föredrar ungdomar bilen framför cykel och kollektivtrafik och de vill att transporterna sker ”on demand”. Nästan 70% åker bil dagligen/flera gånger i veckan och endast 40% av uppger att de åker kollektivt.

Bara teknik löser inte klimatutmaningen – våra beteenden och vanor behöver bli mer hållbara. Båda dessa utredningar visar att det vi behöver  ta orsakernatill att vi gör de färdmedelsval på allvar. Om vi kan förstå hur vi ska möta dessa behov och förväntningar kan nya hållbara mobilitetstjänster utvecklas. 

Läs mer här (nedladdad fil)

 
Gotlandsfärja med utsläpp av vatten
 
2030 kan man resa med utsläpp av bara vatten till Gotland. Då planerar Gotlandsbolaget köra med en färja som drivs av vätgas. Målet är att använda grön vätgas, men initialt kan tillgången vara ett problem.


Spännande satsning. Det är svårt att ställa om fartygstrafiken, och vätgas är ett alternativ för lite längre sträckor. Rätt producerad, exempelvis genom elektrolys där det finns ett överskott av el,  har vätgasen mycket låga utsläpp.

Läs mer på här.
På väg mot 2,7 grader
 
FN organet UNEP larmar om att vi måste halvera utsläppen de kommande åtta åren om vi skall ha en chans att komma nära det mål som sattes på COP21 i Paris 2015. Sedan dess har utsläppen, med undantag för pandemiåret, ökat.  Samma sak kommer inflytelserika Climate Action Tracker (CAT) fram till. CAT följer de klimatplaner de olika länderna presenterar.

Sedan EUs andra klimatrapport 1996 har koldioxidutsläppen ökat med 60 procent, och trots den eniga politiska fronten i Paris  vid COP21 har de fortsatt att öka. Det är tydligt att det inte räcker med politisk enighet.

Läs FN:s Emission Gap Report 2021 eller på Climate Action Tracker

 
Sveriges gröna återställningsplan fortfarande inte godkänd av EU
 
EUs återställningsplan ger 12 miljarder kronor till svenskt klimatarbete. Sverige var sena att skicka in, och tillhör nu de sista sex länder som väntar på godkännande. Med den nya borgerliga budgeten finns en stor risk att Sverige måste göra om helt och hållet. Pinsamt.

EU handlar om att ge och få, och för att kunna ställa krav måste Sverige delta i arbetet med de andra medlemsländerna. Då är det viktigt att få igenom planer på ett område som Sverige hävdar vi är ledande i.
 
Läs mer här