Encells månadsbrev - lärandet och platsen

Plats för lärande

Vad betyder platsen i våra liv? En hel del visar det sig om vi börjar fundera lite mer på det. Under pandemin har vi bekantat oss med den digitala platsen, och kanske bytt från kontorsmiljön till en utomhusmiljö. När vi kommer i kontakt med platser som har historisk betydelse i våra liv, kan detta påverka oss oväntat mycket. Individens samspel med en plats väcker känslor och bidrar till att forma identiteten. Genom att se platsen som ett sammanhang för lärande, kan vi öka insikten om vad det egentligen är som händer med oss i olika miljöer.

Cecilia Bjursell

Centrumledare Encell

De lär om sig själva genom sina rötter – på bästa sändningstid

En åkerplätt och en sten. Kanske ett gammalt torp som knappt står upp. Kan det vara värt att korsa Atlanten för? Ja, men bara om dina förfäder har trampat just där.

Karen Ann Blom är doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Som en del i sin forskning har hon intervjuat personer som har varit med i det populära tv-programmet Allt för Sverige.

Vem förvaltar ett minne? Och hur? Och varför?

Innan Salomon August Andrée 1897 styrde sin ballong mot Nordpolen genomförde han ett antal provflygningar. När en luftballong landade på västgötaslätten, eller för den delen i den finländska skärgården eller de småländska skogarna, väckte det såklart uppståndelse. I den finländska släktanekdoten berättas om en svensk röst från den mörka oktoberhimlen, och en fiskare som morgonen därpå seglade ut till en liten holme där han hittade den nedkylda Andrée.

Berättelser som den här går i arv, antingen i släkten eller i lokalsamhället. Men varför? Vad är det egentligen som gör något så intressant att händelsen förmedlas från generation till generation, trots att det inträffade avlägset i tid? Carl-Johan Svensson har skrivit en bok om det.

Foto: Peter Bjerg

Ska vi testa en walk and talk och sen reflektera över hur det funkar?

Forskningen visar att det finns saker att vinna på att ta med kontoret ut lite då och då. Personer som regelbundet förlägger en del av sin kontorstid utomhus berättar att det hjälper dem att stressa ner och främjar kreativitet och inspiration. Charlotte Petersson Troije har erfarenhet från flera projekt på området, och berättar om både möjligheter och hinder.

Vems kunskap räknas?

Tänk om vi våren 2020 bara hade kunnat sätta oss ner och ta del av kunskap om hur det är att vara isolerad i hemmet, sköta arbete och sociala kontakter därifrån och drastiskt lägga om sin livsttil. Fråga, lyssna, lära. Det hade väl underlättat något enormt?

Claudia Gillberg är affilierad forskare vid Encell som sedan många år är bosatt i Storbritannien. Hon lever med kronisk sjukdom och berättar om frustrationen över att vara en del av en resurs som helt enkelt glöms bort. Något som har blivit extra tydligt under pandemin.

Communication of the Oppressed

I september skulle filosofen och pedagogen Paulo Freire ha fyllt 100 år. Hans tankar lever i allra högsta grad, forskaren Paola Sartoretto använder dem för att analysera kommunikation. Här kan du se hennes docentföreläsning, med titeln 'Communication of the Oppressed - conditions and possibilities for resistant appropriations of media technologies'.

”Lång process att kunna acceptera att min värld har krympt”

Vi reflekterar över vad pandemins påtvingade hemarbete har betytt, för oss och för dem som besvarat våra tre frågor på sociala medier:

1. Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
2. Vad har varit svårast?
3. När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?

Forskarkrönika: Har vi blivit platslösa?

"Jag läste någonstans att vi går en platslös tid till mötes, att den fysiska platsen inte längre behövs. E-mötestjänster som Zoom, Teams och Google Meet är begrepp som vi alla blivit tvungna att förhålla oss till det senaste året. Vi behöver inte i samma utsträckning vara på en viss plats vid en viss tid, vi är så att säga oberoende av platsen", skriver Susanne Holm, doktorand vid Högskolan Väst.

Först med anpassad digitalisering för funkis-studenter

Forskaren Alecia Samuels vid University of Pretoria är först i Sydafrika med att via programvaran Blackboard Ally kunna specialanpassa digital undervisning för studenter med hörsel- eller synnedsättning. Hon har också utvecklat en lathund i programmet för föreläsares lektionsplanering, allt för att fler ska kunna vara inkluderade i undervisningen.

Grattis till uppsatsvinnarna!

Nu har vi utsett årets vinnare i vår uppsatstävling. Först och främst ett stort tack för de välskrivna och kunskapsutvecklande bidrag som har skickats in. Det har varit lärorikt att ta del av innehållet i uppsatserna och alla alster höll en god kvalitetsnivå.

De två vinnande uppsatserna som vardera får ett stipendium på 10 000 kr är:

“Värdeskapande kompetensutveckling för en lärande organisation. En kvalitativ fallstudie inom ett statligt ägt företag?” av Erika Lindmark

“Lärande i mötet med John Holland. En intervjustudie om intresseinventering som kompetensutveckling” av Thor Pleijel

Läs mer om uppsatserna, och kommentarer från författarna, via respektive länk.

Digitalt eller papper – spelar det någon roll för din inlärning?

Kortfattat kan man säga att vi lär oss bättre genom att läsa på papper. Det ökar koncentrationen och ger en rumslig kontakt med texten. Att vi lär oss sämre när vi läser digitala texter kan förklaras med den så kallade ytlighetshypotesen (the shallowing hypothesis). Hypotesen utgår från att social media främjar hastiga och flyktiga tankar som kan resultera i ytlig inlärning.

Tips på konferenser:

Contemporary challenges of intergenerational education in lifelong learning societies, 21-22 October, online
11th Conference of the ESREA Research Network on Education and Learning of Older Adults (ELOA).

Mimerkonferensen, 9-10 november, Sundsvall
Konferensen arrangeras i samarbete med Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet, Nätverket för kritiska kulturarvs- och museistudier och Arbetarnas bildningsförbund. Konferensens tema är Kulturarv och folkbildning.

Att praktiskt arbeta med validering, 23-24 mars, Göteborg
Syftet med konferensen är att få inspiration och möjlighet till erfarenhetsutbyte om det operativa genomförandet av validering, inom både utbildning och arbetsliv.

Ytterligare konferenser finns här.