Nu finns en vägledning som beskriver de vanligaste typerna av kunskapsstöd som Socialstyrelsen och Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård publicerar.

– Vägledningen förtydligar förhoppningsvis för programområden och deras arbetsgrupper vilken typ av kunskapsstöd de ska ta fram, och hjälper oss att åstadkomma mer enhetliga och användbara kunskapsstöd, säger Johan Thor, ordförande i Nationell samverkansgrupp metoder för kunskapsstöd.

Vägledning om kunskapsstöd

Målet med det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom är att upptäcka njursjukdom i ett tidigt stadium, och att arbeta förebyggande med rätt behandling vid varje vårdnivå.

– Det totala omhändertagandet som görs inom primärvården kan i dagsläget se olika ut beroende på var patienten söker vård. Avsikten med vårdprogrammet är att det ska mynna ut i ett gemensamt behandlingsunderlag för att vården ska bli så jämlik och bra som möjligt för patienten, säger Ola Samuelsson, ordförande i Nationell arbetsgrupp kronisk njursjukdom.

Vårdprogrammet fokuserar på insatser inom primärvård

Sepsis och septisk chock är tillstånd som kan vara livshotande och som kräver omedelbart omhändertagande. Det är därför mycket välkommet att sepsis nu blivit godkänt som ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp och kan börja införas i vården.

– Omhändertagandet kan se olika ut i vården idag. Det viktiga i det här vårdförloppet är att sätta in rätt åtgärder snabbt, säger Kristoffer Strålin, ordförande i Nationell arbetsgrupp för sepsis.

Vårdförloppet inkluderar sepsislarm

Nästa år återkommer den internationella konferensen International Forum on Quality and Safety in Healthcare till Sverige och Göteborg, den 30 mars till 1 april. Från 22 juni är det möjligt för personer och verksamheter i Sverige och utomlands att skicka in förslag till presentationer och föreläsningar.

Konferensen väntas locka omkring 3000 besökare från ett 70-tal länder