|
Maj 2021
|
 | |
Blandad bebyggelse i Ystad. Foto: Kentaroo Tryman/Scandinav
|
|
Detaljplanering är förhållandevis regelstyrd i plan- och bygglagen, såväl processuellt som materiellt. Även om lagen inte alls använder begreppet gestaltning så innebär flera av de allmänna intressena i lagen att kommunen behöver arbeta medvetet med gestaltning vid detaljplanering.
Den nya vägledningen har en övergripande karaktär och till hösten planeras olika fördjupningsdelar inom området. När det gäller gestaltning och bygglovsprövning har Boverket utvecklat befintliga texter om hur det allmänna intresset, av hänsyn och god helhetsverkan, prövas i bygglov utanför områden med detaljplan samt inom områdesbestämmelser. Boverket publicerar även några exempel på olika förhållningssätt vid byggande i befintlig bebyggelse.
Ta del av vägledningen om gestaltning i PBL kunskapsbanken
|
|
 | | Foto: Astrakan/Scandinav |
|
|
|
Som underlag för arbetet med att ta fram en detaljplan ska det normalt finnas en grundkarta som innehåller den information om topografi och fastighetsförhållanden som behövs i varje särskilt fall. |
|
 | Foto: Franz Feldmanis |
|
Om du förstår hur fukt inverkar på en byggnad så kan du bättre förstå vilka åtgärder som kan ha god effekt för att minska risken för fuktskador. Boverket har publicerat en utbildning som vänder sig till dig som på olika sätt är med och påverkar en byggnad. Oavsett om du är byggherre, projektör, byggprojektledare, handläggare på kommunen, kontrollansvarig eller förvaltare är det viktigt att ha grundläggande kunskaper om fukt - för att kunna förstå reglerna kring fukt och för att kunna bedöma risker under alla skeden av en byggnads liv. Ta del av webbutbildningen om fukt i PBL kunskapsbanken |
|
|
|
På Boverkets webbplats kan du hålla dig uppdaterad om vilka webbseminarier vi sänder, eller se ett webbseminarium i efterhand.Vi planerar att sända ett webbseminarium om aktuella frågor från Boverket under sommaren, så håll utkik!
|
|
|
|
|
Den 3 mars 2021 avgjorde mark- och miljööverdomstolen, MÖD, ett mål som handlade om det krav på tydlighet som finns i plan- och bygglagen och som alltid är aktuellt när detaljplaner ska tas fram. Det aktuella målet gällde ett planområde på ca 10 000 m 2 där byggrätten, inklusive befintlig bebyggelse, var cirka 3 100 m 2. Kommunen hade i planbeskrivningen med en illustration redovisat befintlig bebyggelse tillsammans med föreslagna byggnader men inte uppgett hur stor den totala byggnadsarean på illustrationen var. Kommunen hade uppgett till domstolen att arean i illustrationen uppgick till 2 472 m 2 vilket betydde att en kvarvarande byggrätt om 628 m 2 inte hade redovisats. I planbeskrivningen fanns även en skuggstudie i från kommunen och i denna fanns heller inte den maximala byggrätten redovisad. När det gällde placering av byggnaderna hade kommunen även uppgett att det genom punkt- och korsprickad mark reglerats att byggnad med 18 meter byggnadshöjd inte fick uppföras närmare fastighetsgräns än 6 meter. Domstolen bedömde dock att plankartan i stället endast reglerade ett minsta avstånd på 4,5 meter för sådan byggnad. Sammanfattningsvis kom MÖD fram till att det enligt detaljplanen var möjligt att bygga både mer och på annat sätt än vad som framkom i illustrationerna i planbeskrivningen. I och med detta så var det inte möjligt för klagandena att fullt ut bedöma planens konsekvenser och detaljplanen kunde inte anses tillräckligt tydlig och beslutet om att anta detaljplanen upphävdes därför. Ta del av domen MÖD 2021-03-03 mål nr P 12989-19 på Mark- och miljödomstolens webbplats
|
|
Nyhetsbrevet PBL kompetens ger dig information om Boverkets vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen genom PBL kunskapsbanken, webbseminarier och webbutbildningar.
Prenumerera på nyhetsbrevet
|
Facebook
