Play movie
Distans är det nya normala
 
Det pågår förberedelser för hur livet ska se ut efter pandemin. En stor fråga för oss som har arbetat på distans är i vilken utsträckning vi ska återgå till kontoret. Här verkar en kombination av arbete hemifrån och på kontoret vara ett vanligt önskemål. Det är görbart eftersom vissa arbetsuppgifter fungerar bättre i digitala kanaler, andra fungerar bättre när man ses på samma plats. Informationsmöten fungerar bra online. Utvecklingsmöten fungerar bättre om man ses. Lärande sker både online och på kontoret men vi behöver mer kunskap för att veta vad som passar bäst, för vem, hur, när och varför.


Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Cecilia Bjursell, Joel Hedegaard och Ingela Bergmo Prvulovic har gått igenom tidigare forskning om arbete på distans, för att se om det livslånga lärandet finns med. De adresserar tolv forskningsfrågor som behöver belysas för att det livslånga lärandet ska finnas med i planeringen för ett hållbart arbetsliv på distans.
 
   
 
   
Foto: Yasmina H via Unsplash
  1. Nämn en sak som du har lärt dig av att jobba hemifrån i ett år.
  2. Vad har varit svårast?
  3. När allt återgår till det normala, hur skulle du vilja lägga upp din arbetstid då?
 
   
Foto: Privat
 
   
 
   
Folkhögskolans innovationskraft är en tillgång under coronapandemin, när nya verktyg och metoder testas. Samtidigt har de grupper som behöver folkhögskolans pedagogik med stöd och motivation drabbats allra mest av att distansstudier blev normen.
Författaren och frilansskribenten Thor Rutgersson har precis avslutat en studie om deltagarnas upplevelser under pandemin. I ett blogginlägg delar han med sig av sina tankar och reflektioner.
 
   
 
   
 
   
 
Foto: Glenn Carstens-Peters via Unsplash
 
   
Varför glömmer vi bort individen som ska lära när vi börjar utforma en kurs eller utbildning? Cecilia Bjursell har gästat podden Livslångt, och pratar om att förståelsen för var nånstans varje människa befinner sig är helt avgörande för att lärande ska kunna ske. Ta del av hur mycket forskning det redan finns på vad som skulle krävas för exempelvis organisationer ska bli lärande, men hur få som faktiskt använder den forskningen.
 
   
Nyhetsrapporteringen om pandemin fokuserar på sjukdomsaspekter: antal döda och smittande samt hur det går med vaccineringen. Mindre sägs om de samhälleliga och sociala effekterna av pandemin, men detta lurar under ytan. På senare tid har det framkommit spänningar mellan viljan att återgå till hur det var innan pandemin och att i grunden förändra vissa synsätt och strukturer i samhället. Det här skulle jag vilja påstå är en större fråga än hur många doser vaccin som regionerna får. Anledningen är att här har vi möjlighet att förändra samhället till att bli mer hållbart, inkluderande och meningsfullt.
 
   
Tips på konferenser:
 
Forskning om högre utbildning, 19-20 maj, online
Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet och tidskriften Högre utbildning inbjuder till den andra konferensen på temat Forskning om högre utbildning den 19–20 maj 2021.

International Conference on Adult Education Practice and Lifelong Learning, 17-18 June, Riga
The conference aims to bring together leading academic scientists, researchers and research scholars to exchange and share their experiences and research results on all aspects of Adult Education Practice and Lifelong Learning.

Mimerkonferensen, 9-10 november, Sundsvall
Konferensen arrangeras i samarbete med Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet, Nätverket för kritiska kulturarvs- och museistudier och Arbetarnas bildningsförbund. Konferensens tema är Kulturarv och folkbildning.

Ytterligare konferenser finns här.