I slutet av varje månad samlar 2030-sekretariatet nyheter kring transportomställningen i Sverige. Tipsa oss gärna om nyheter!

Prenumerera på nyhetsbrevt här. Skicka gärna vidare till dem du tror kan vara intresserade.

Regeringen la i april fram den stora infrastrukturpropositionen, Sveriges plan för infrastrukturinvesteringar under perioden 2022–2033. Ministrarna Bolund och Eneroth var rörande överens om att satsa på järnvägen, inklusive separata stambanor, men kritiker saknar de finansiella resurserna som behövs.

Kritikerna har rätt. Om det inte finns i budgeten är det osäkert om löftet kan hållas. Samtidigt, ministrarna från s och mp var tydliga. I övrigt innehöll propositionen inga större förändringar, fortfarande saknas diskussionen kring den nya grönare mobiliteten, och hur detta kan förändra samhället under de kommande tio åren.

Fem år sedan Parisavtalet slöts skenar fortfarande den globala uppvärmningen. 2021 är på många sätt ett klimatår där globala beslut fattas som är direkt avgörande för det internationella klimatarbetet. EU antar en klimatlag, USA tar steget tillbaka in på klimatarenan, finanssektorns klimatpåverkan regleras i nytt taxonomiförslag. Inför COP26 i november bjuder Altitude Meetings in Sveriges främsta klimataktörer 27-29 april för att diskutera Sveriges bidrag till COP26. Bland gästerna finns Sveriges främsta inom politik, näringsliv, forskning och civilsamhället.

Läs mer om programmet och registrera dig kostanadsfritt här

Stockholms stad har tagit fram en tjänst som hjälper bilförare att ställa om till fossilfritt. Genom bilens registreringsnummer får föraren svar på om bilen kan köras förnybart, och på vilka drivmedel. Tjänsten fungerar för alla svenskregistrerade personbilar samt lätta transportfordon upp till 3,5 ton. Tjänsten innehåller också fakta om olika drivmedel och guidar till tank- och laddplatser.

Bra, gör det lätt att göra rätt. Trots den snabba elektrifieringen kommer majoriteten av alla fordon på vägarna att ha förbränningsmotor fram till omkring 2035, och då har biobränslen en avgörande roll för att minska klimatpåverkan. 

Prova själv på www.bytbränsle.se

Pandemin visar att snabb förändring av invanda, självklara beteenden är fullt möjlig när vi måste och när det finns teknik som stödjer. I Göteborg tar man chansen att underlätta för boende att resa smidigt och mer hållbart när stadsdelen Masthuggskajen byggs med mobilitetstjänst Resvana. Resvana-tjänsten använder nudging som verktyg för att förändra beteenden och skapa mer hållbara resvanor.

2030-sekretariatet vill se mer sådant. Vi behöver testa nya vägar, och utnyttja extraordinära situationer – som när en stadsdels byggs – att sätta nya vanor.

Läs mer här

Efter flera års utredning har EU-kommissionen presenterat förslag för ett regelverk för hållbara investeringar, den så kallade Taxonomin. Nu återstår flera månader av intern debatt i EU-parlamentet, och till hösten förväntas den avslutande förhandlingen.

2030-sekretariatet är i grunden positiva till klimatkrav på finanssektorn, men anser att Taxonomin dels bryter mot redan antagna politiska beslut, och att den alltför mycket siktar på framtidens teknologier och glömmer det viktiga klimatarbetet idag och imorgon.

Läs mer här

Läs mer här
 

Allt fler länder storsatsar på klimatet under 2020-talet. USA skärper klimatmålen, och satsar flera tusen miljarder dollar på klimatet. Engelska regeringen lägger en rekordsatsning på grön utveckling. Risken är att Sverige halkar efter i utvecklingen.

Det handlar om att se möjligheterna i en tid där allt fler tunga aktörer storsatsar. Det handlar både om att tänka långsiktigt, som exempelvis prestigeprojekt som Hybrit, men även att se till det som ger positiva effekter idag och imorgon.

Läs 2030-sekretariatets debattartikel här

Ett twittermeddelande från infrastrukturminister Tomas Eneroth gav hopp om en gemensam satsning på snabbtåg mellan Oslo och Stockholm. Norska regeringen är villiga att utreda, bara Sverige säger ja.

Detta är ett konkret bevis på den järnvägssatsning som Tomas Eneroth aviserade när regeringen la fram sin Infrastrukturproposition. Nu återstår att se om löftena leder till handling, och att de nordiska länderna kommer överens.

Läs mer här

Sverige är långt ifrån först, men sällar sig nu till en lång rad länder som inför bensin med tio procent etanolinblandning, E10. Hela 94 procent av alla bilar i Sverige är godkända för den nya bensinen, ett krav på alla bilar från 2011. För övriga finns den gamla bensinen kvar på utvalda mackar.

Det var på tiden att vi fick E10, och vi har reduktionsplikten att tacka. En fördubbling av inblandningen av förnybara drivmedel är en vinst för klimatet. BilSweden har en lista på det fåtal äldre bilar som inte klarar den nya bensinen.

Läs vilka bilar som kan tanka E10 här. Läs om andra länder me E10 här.

I april togs det historiska beslutet om en klimatlag för EU. Det blev en kompromiss mellan EU parlamentets tuffare krav och medlemsländernas motbud. Resultatet är en liten skärpning från det förslag som kommissionen presenterade, med vissa vaga löften om att kunna skärpa kraven med ett par procent. Den oberoende organisationen Climate tracker menar att förslaget inte räcker för att klara Parisavtealets 1,5 graders mål.

Det viktiga är att vi äntligen får en klimatlag. Den kommer att påverka EU:s arbete i grunden, och leder nu till att alla klimatrelaterade direktiv måste skrivas om. Det kommer i sin tur att påverka Sverige i form av skärpta miljökrav. Sverige ligger dock långt före EU:s miljöambitioner, och nu behöver vi se till att de tuffare kraven verkligen syns i lagtext.

Läs mer här

EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) har varit kritiserat. Alltför många utsläppsrätter har lett till låga priser för koldioxid, och systemet var länge tandlöst. Nu vill EU successivt utvidga systemet att omfatta transporter och byggnader. EU:s ansvarige energikommissionär Kadri Simson driver denna linje, medan EU:s vice ordförande Frans Timmermans håller emot.

Transportsektorn kan behöva speciella krav eftersom det är dyrare att minska koldioxidutsläpp från denna mångfacetterade sektor. EU diskuterar nu speciella ETS krav för transporter, vilket krävs för att få effekt på transporternas utsläpp. Parallellt med detta ställer EU allt tuffare krav på genomsnittliga utsläpp från nysålda fordon.

Läs mer här
 

Vinnova söker lösningar som förenklar för människor att göra klimatsmarta och hälsosamma val när de ska resa. Det kan vara genom nya affärsmodeller, nya regelverk eller attitydförändrande aktiviteter och tjänster. Fram till den 17 juni finns möjlighet att ansöka om upp till en halv miljon kronor för att undersöka och utveckla en idé i tidigt stadie, och upp till tre miljoner kronor för att vidareutveckla och testa en lösning.

Läs mer om Erbjudandet Förändrade resvanor – hållbar mobilitet
Samt Informationsmöte om erbjudandet Förändrade resvanor – hållbar mobilitet den 28 april