Play movie
Utanför komfortzonen
 
Det sägs att vi måste våga oss utanför komfortzonen om vi ska lära oss något. Att flytta till ett annat land och bo i en ny kultur är ett sätt att göra det. Du lär dig om seder och bruk i ditt nya hemland. Kanske lär du dig också något om dig själv under denna förflyttning? Under pandemin får vi ju inte resa, så utmaningen med att befinna sig i en annan kultur saknas. Och det är bra om vi inte reser så mycket som innan pandemin, men att bo i en annan kultur borde alla få prova på.

Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Foto: Privat
När Amanda Herzog bestämde sig för att åka utomlands för att studera hade hon aldrig varit utanför USA. Hon hamnade i Jönköping, och efter avslutad examen och med några år på arbetsmarknaden berättar hon att hon äntligen har börjat förstå sig på den svenska mentaliteten när det kommer till arbete och professionella relationer.

Men vägen dit var inte rak, hon har lagt ner mycket tid för att hitta svaren på varför hon trots många jobbintervjuer och ett bra cv inte fick de tjänster hon intervjuades för.
– Det gick inte längre än till intervjun och jag tänkte: jag vet att jag har bra bakgrund, jag vet att jag är kvalificerad. Jag började intervjua HR-personer bara för att se vad svenska arbetsgivare letade efter, säger hon
 
   
Foto: Uppsala universitet
Kaveh Amouzgar är lektor vid Uppsala universitet. Han är även affilierad till Högskolan i Skövde, där han bedrev sina forskarstudier, och som student läste han en master på Tekniska högskolan i Jönköping. Efter ett drygt decennium i Sverige har han sett flera skillnader mellan arbetslivet här och hur det såg ut när han arbetade som ingenjör i Iran.
 
   
Foto: Svenska institutet
Varje år åker ett tiotal svenska lärare ut i världen för att undervisa i svenska språket vid något av de 225 universitet som har kurser i svenska, genom så kallade utlandslektorat. Svenska institutet hjälper till med rekryteringen, och Viktor Hennius berättar vad de söker utöver utbildning och arbetslivserfarenhet.
– Man blir Sverigerepresentant, man blir en slags ambassadör. Det är inte bara undervisa man får göra utan man ÄR Sverige. Man är den som alltid får sista ordet; Hur är det i Sverige? Hur säger man egentligen? Säger folk så nuförtiden? 
 
   
Foto: K8 via Unsplash
Amerikanska Megan Penhoet har spenderat en hel del tid i Sverige. Hennes man har släkt här och de båda döttrarna har läst i Sverige och Danmark. När hon och hennes nätverk började diskutera den ledarskapskris de tyckte sig se i USA, som de menar ställdes på sin spets 2016, så var steget därför inte långt till att hämta inspiration från den nordiska ledarskapsmodellen. Resultatet, som visserligen har behövt pausas tillfälligt under pandemin, är den icke-vinstdrivande organisationen Nordic Scholars, vars mål är att erbjuda toppstudenter inom ledarskap möjlighet att åka tvärs över Atlanten för att förkovra sig.
 
   
 
   
Folkhögskolan hamnar ofta vid sidan om i diskussioner och debatter, så en satsning på lärarna inom den skolformen har varit efterfrågat länge. Samtidigt har forskningen om folkhögskolan varit minst sagt sparsam. Nu kombineras de två frågorna i en forskarskola speciellt riktad till folkhögskollärare. Linköpings universitet håller i arbetet, som är ett samarbete med Göteborgs universitet och Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Välkommen att söka senast 29 april!
 
   
Funderar du på hur det fungerar rent praktiskt, att vara lärare och forskare samtidigt? Här berättar Lars Almén, lärare på komvux och gymnasiet i Gnosjö och samtidigt forskarstuderande i Jönköping, hur han och hans arbetsgivare har tagit sig an uppgiften.
 
   
Foto: Traveloscopy via Foter.com
 
   
 
Foto: Glenn Carstens-Peters via Unsplash
 
   
Jag har i min roll som forskare och projektledare startat ett projekt som rör organisationers beredskap för AI-transformation, inom ramen för vår nystartade profil AFAIR, vid tekniska högskolan i Jönköping. Den första utmaningen vi stötte på i projektet rör definitioner av artificiell intelligens (AI). Vad är det egentligen och hur ska vi ta oss an något som vi vet så lite eller rättare sagt så olika mycket om? I den här texten tänker jag inte ge mig på att resonera kring olika sätt att definiera AI. I stället ska jag ge mina reflektioner kring hur en del beskrivningar av AI kan sättas i relation till att vara människa.
 
   
Tips på konferenser:
 
                                                                              
ESRAD Conference 2021, 23-25 April, online
European Society for Reasearch in Adult Development håller sin årliga konferens 2021 helt digitalt, med Encell och Jönköping University som medarrangör. Konferensens tre fokusområden är vuxenutveckling i relation till utbildning och vuxnas lärande, vuxenutveckling i organisationer samt aktionsforskning och intervention.

Högskola och samhälle i samverkan, 6 maj, online
Konferensen HSS – Högskola och samhälle i samverkan – erbjuder inspirerande föreläsningar konkreta samverkansverktyg, goda exempel och ett utbyte av erfarenheter mellan olika sektorer – med målsättningen att bygga broar och skapa förutsättningar för att ta oss an samtidens samhällsutmaningar tillsammans.

Forskning om högre utbildning, 19-20 maj, online
Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet och tidskriften Högre utbildning inbjuder till den andra konferensen på temat Forskning om högre utbildning den 19–20 maj 2021.

Ytterligare konferenser finns här.