Play movie
Civilsamhällets styrka och svaghet
 
Det civila samhället är arenor där människor tillsammans gör saker utifrån gemensamma intressen. Denna vanligtvis ideella verksamhet fungerar som ett komplement till offentlig sektor och näringslivet. En styrka är den variation av initiativ och det stora engagemang som finns i civilsamhället, men det kan också uppstå svårigheter om man inte passar in i mallen som de stora institutionerna har. Eftersom civilsamhället kan bidra till innovation bör man fundera på hur stora system kan bli mer flexibla i relation till unika initiativ istället för att stöpa allt i samma form.

Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Under brinnande flyktingkris 2015 drogs en lång rad insatser och projekt igång i det svenska civilsamhället, för att välkomna och integrera de som tvingades fly hit. McMaster University i Kanada har sedan flera år drivit ett stort projekt för att analysera civilsamhällets roll i mottagningssystemet, där en del i det är att jämföra hur det ser ut i Sverige respektive Kanada.

Den svenska delen av projektet har nu resulterat i en första rapport.
 
   
I Sverige finns det en kvarts miljon ideella organisationer. Verksamheterna skapar en meningsfull fritid, arbetstillfällen, främjar hälsa, förmedlar kunskap och når många olika grupper i samhället. Det civila samhället, med sina 200 000 anställda och fyra miljoner frivilliga, glöms ofta bort, både av forskare och i den allmänna debatten om vilka som kan bidra till samhället.
I ett pågående forskningsprojekt kartläggs nu organisationers insatser för att inkludera människor i arbetslivet. Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, berättar mer.
 
   
Foto: Sömnadskollektivet
I ett av centrala Luleås äldsta hus, strax intill kyrkan, hittar man Sömnadskollektivet. Här möter skräddarens traditionella hantverk den heta återbrukstrenden. Här hittar några personer tillbaka till arbetslivet samtidigt som några andra finner sin plats i ett nytt land. Ut genom dörren kommer lagade vinterjackor, sirliga grönsakspåsar och framtidshopp.
 
   
Foto:Imani via Unsplash
Ann-Kristin Boström, affilierad forskare vid Encell, skriver om stickning och välbefinnande.

"Stickning har varit ett arbete för designers och konsthantverkare och samtidigt en hobby för många. Från att ha varit något man tog med sig vid kafferep har stickningen under senare tid även tagit plats både som organiserad företeelse i form av studiecirklar och som mer flexibelt ordnade stickkaféer."
 
   
Niklas Hill har gått in på näst sista året på sin forskarutbildning vid Stockholms universitet. Han tog med sig sitt engagemang för civilsamhället och föreningsutveckling in i sin forskning, som han ägnar åt föreningshandböckerna. Både vad som faktiskt står i dem och vad man kan läsa mellan raderna.
 
   
I år firar Föreningen för folkbildningsforskning 30 år. En av grundarna var nyligen bortgångne Gösta Vestlund, som i kommande årsbok berättar att tanken bakom att starta föreningen var att stimulera kontakter mellan forskare och folkbildare, att uppmärksamma finansiärerna på behovet av forskning om folkbildning, att informera om forskningsresultat och litteratur, verka för arkivfrågor och främja internationellt samarbete.
 
   
 
   
 
   
I texten presenteras ett antal strategier för hur ideella organisationer kan vetenskapliggöra existerande ideologier och praktiker. Texten bygger på boken Forskning i ideologins tjänst (Segnestam Larsson, 2016) och en workshopserie, som genomfördes under 2019 och 2020.
 
   
 
Foto: Glenn Carstens-Peters via Unsplash
 
   
 
   
Tips på konferenser:
 
                                                                              
ESRAD Conference 2021, 23-25 April, online
European Society for Reasearch in Adult Development håller sin årliga konferens 2021 helt digitalt, med Encell och Jönköping University som medarrangör. Konferensens tre fokusområden är vuxenutveckling i relation till utbildning och vuxnas lärande, vuxenutveckling i organisationer samt aktionsforskning och intervention.

Forskning om högre utbildning, 19-20 maj, online
Högskolepedagogiskt centrum vid Örebro universitet och tidskriften Högre utbildning inbjuder till den andra konferensen på temat Forskning om högre utbildning den 19–20 maj 2021.

Remediation of learning, 25-26 May, online
The focus of the theme is on current changes – not the least in relation to Covid-19 – in designs of information and knowledge representations, as well as on its consequences for how we understand and evaluate learning and communication.

Ytterligare konferenser finns här.