Det är sällan jag sätter mig ner och vet exakt vad jag ska skriva. Istället är det tomt på idéer och då gäller det att inte ge upp, utan slappna av och vänta in. Då börjar texten träda fram, det bildas meningar. Och så kommer jag på att det saknas något som läggs till, eller så blev det för mycket av något och så suddas det bort. När det är som bäst skriver fingrarna medan ögonen betraktar orden som bildas. Skrivprocessen utmynnar i något nytt – både inom oss och utanför. Därför kan man säga att skriva, är att lära. Cecilia Bjursell Centrumledare Encell |