Play movie
När drabbas vi av kunskapspandemin?
 
Öppenhet är ett nyckelord i forskning idag. Det gäller öppenhet kring det material forskare använder sig av men också öppenhet kring de resultat som kommer ut av forskning. Det här är i grunden bra, men tyvärr verkar drivkraften vara regleringar som en reaktion på enskilda galningars gärningar, snarare än ett genuint kunskapsintresse.
Encell har sedan starten arbetat med kunskapsspridning, och det är vårt viktigaste uppdrag. Det finns så mycket kunskap och vetande i världen, och det borde delas med fler. Så om du smittas av kunskapspandemin, så hoppas vi att detta månadsbrev kan ge lindring.
 
Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Forskargruppen Embla har genom ett samarbete med en videoproducent gjort en film av sina forskningsresultat.
– Som forskare så är det ju jättekul att göra något som är lite annorlunda, säger Helene Ahl, professor i företagsekonomi vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
 
   
­
 
 
   
Otto Hedenmo studerar kommunikationsprocesser. Som doktorand i forskningsmiljön Hållbar kommunikation ska han följa ett samverkansprojekt under flera år för att se hur kommunikationen påverkar arbetet, vilka former av kommunikation som gör vad och hur de används. Han tar del av in mailkonversationer, följer möten och noterar vad som skrivs i chattar.
– Kommunikationen är väldigt komplex och det gäller att definiera vilka olika roller de här formerna spelar i processen, säger han.
 
   
Photo by Hugo Jehanne on Unsplash 
Det forskas för lite om hur forskning kommuniceras. Forskning om forskningskommunikation är ett ungt fält och det är inte klassat som eget forskningsämne hos SCB och UKÄ. En kartläggning som Vetenskap & Allmänhet har gjort på uppdrag av Vetenskapsrådet visar att det bara är 28 unika svenska forskare som de senaste tio åren har publicerat i de tre tyngsta tidskrifterna på området (JCOM – Journal of Science Communication, Public Understanding of Science och Science Communication).
Det kan tyckas paradoxalt med så få svenska studier inom ett område som är avgörande för att alla de medel som läggs på forskning, och alla de upptäckter och kunskapsbidrag som de resulterar i, ska komma samhället till del fullt ut.
 
   
Vertikals.se är en plattform som ska göra forskning och kunskap från Jönköping University mer synlig för en bredare publik. Målet är att skapa en mötesplats som river barriärerna mellan akademi och samhälle och ger möjlighet till en mer direkt dialog.
 
   
"ForskarFredag skapar mötesplatser och dialog mellan forskare och allmänhet, visar vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara. Vi vill utmana stereotypa föreställningar om forskare och berätta om hur det egentligen är att jobba som forskare. "
 
   
Halvdagskonferensen Teori och praktik i samverkan, den 10 november, är en mötesplats för praktiker och forskare. Ambitionen är att tillsammans stanna upp, reflektera och utbyta erfarenheter kring lärande och undervisning baserat på såväl vetenskaplig grund som beprövade erfarenheter. Andreas Ruschkowski föreslår i en ny rapport satsningar på att stärka lärares och rektorers forskningslitteracitet i folkhögskolan, samt satsningar på praktiknära folkhögskoleforskning.
 
   
Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund. ”Varför lyssnar de inte? Våra resultat visar ju tydligt att lagen behöver ändras!” Mer än en forskare har brottats med hur man gör sig hörd i maktens korridorer.
Statsvetaren Åsa Knaggård menar att det är viktigt att förstå det politiska spelet och anpassa sin kommunikation efter det.
 
   
Ett outvecklat modersmål, stora skillnader mellan modersmål och svenskan, samt en överdriven användning av modersmål kan försvåra inlärning.  
 
   
Boktips: 
 
 
   
Det är mycket tryck från företag och offentlig sektor på att forskare vid våra svenska lärosäten ska sprida kunskap om sin forskning. Detta ses som en viktig del i samverkansuppgiften. Som forskare är kunskapsspridning självklart och viktigt men i praktiken uppstår ofta frustration över att budskapet inte verkar gå fram. Anledningen är att den kunskap som finns inte används för att förändra hur verksamheter arbetar. Därför är det nu dags att ta nästa steg och se hur dessa kunskaper faktiskt kan hitta sin väg in i verksamheters rutiner.
 
   
Tips på konferenser:
 
Presentationer kommer att varvas med reflektion och möjligheten att tillsammans arbeta fram alternativa förslag på hur regler, villkor och förutsättningar borde se ut. Efter konferensen samlar ViS alla tankar och synpunkter i ett större förslagsdokument som kommer att skickas till regering och riksdag, samt användas i ViS fortsatta påverkansarbete.

En för alla, alla för en, 1 december, Stockholm
UHR:s årliga konferens för organisationer inom vuxnas lärande. Årets tema är "inkludering och social hållbarhet ur ett internationellt perspektiv".

Ytterligare konferenser finns här.