|
7 oktober
Ett fall framåt eller ett hån mot eleverna? Processen kring betygsutredningen fortgår, i början av december rinner remisstiden ut. Olika åsikter om utredningen har luftats under hösten och mycket talar för förändringar, inte minst på gymnasiet där förslaget om ämnesbetyg överlag fått positivt mottagande.
I vardagen närmar det sig skarpt läge för landets lärare när höstterminens betyg ska sättas. Under en pågående pandemi är det mer komplicerat än någonsin. I det här brevet har vi samlat de senaste nyheterna, debatterna, forskningsrönen men också lärarstöd om betyg och bedömning.
God läsning!
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens utredare Jörgen Tholin: inför ämnesbetyg i gymnasiet, kompensatorisk betygssättning och ytterligare ett underkänt betyg.
Dagens Nyheter
|
Ämnesbetyg ersätter kursbetyg på gymnasiet och ytterligare ett betygssteg införs för underkänt. Det är ett par av betygsutredningens förslag.
Läraren
|
I detta betänkande redovisar Betygsutredningen 2018 uppdraget att utreda och föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. (pdf)
Utbildningsdepartementet
|
|
|
Hör samtal om betygsutredningen med Ebba Kock, Sveriges Elevkårer, Olle Linton, gymnasielärare, Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet och Christian Lundahl, professor i pedagogik.
Sveriges Radio
|
”Känns som ett hån mot eleverna”. ”Där har man lyssnat på lärarna”. ”Förslaget kan slå tillbaka”. Så här reagerar sju skolprofiler på stora utredningen om ett nytt betygssystem.
Läraren
|
Betygsutredningen menar att det ska bli en bättre överensstämmelse mellan vad eleverna kan och betygen. Det är inte lätt att se hur det ska gå till, skriver Åsa Morberg, docent i didaktik.
Altinget
|
Sammanfattningsvis kan man säga att utredningen stödjer en professionell bedömning framför den avbockningskultur som etablerats i svensk skola det senaste decenniet, skriver skolexperten Per Kornhall.
Skolvärlden
|
Lärarnas Riksförbund välkomnar flera förslag i betygsutredningen men ifrågasätter andra.
Skolvärlden
|
|
|
Passa på! Just nu 20% rabatt på webbkonferenser som arrangeras inom kort! Gäller nybokningar på: Franska, Tyska, Spanska, Matematik, Vuxenutbildning, Engelska för låg- och mellanstadiet samt Sva för vuxna. Vid anmälan ange kod SISTAMINUTEN Läs mer och boka här! |
|
|
|
Kan coronasituationen leda till att lärare blir ”för snälla i betygssättningen”? Betygsexperten Per Måhl om betyg- och bedömnings. (webb-tv)
Skolvärlden
|
Här hittar du stöd i bedömning när eleverna får undervisning på distans med anledning av spridningen av coronaviruset.
Skolverket
|
Här hittar du information inför betygssättning när eleverna får undervisning på distans med anledning av spridningen av coronaviruset och covid-19.
Skolverket
|
Schools are wrestling with how to handle grading in a remote learning environment when not all students have reliable access to teachers, online resources, and parents who can help them.
Education Week
|
|
|
Kaos, stress och ökade skillnader mellan skolor. Lärarfack, myndigheter och organisationer är kritiska till betyg från årskurs 4.
Aftonbladet
|
Betyg i tidigare åldrar har negativ effekt på elevernas lärande och motivation, säger Alli Klapp, docent i pedagogik.
SVT Nyheter Småland
|
Det vore bra att öka möjligheten för betyg från årskurs fyra, enligt SKR:s ordförande Anders Knape (M). Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson är av motsatt åsikt.
Altinget
|
|
|
|
En antiplugg-kultur på skolan kan vara en av anledningarna till att pojkar får sämre skolresultat än flickor. Könsskillnaderna i betyg samspelar också med elevernas klassbakgrund, påpekar forskarna. Skolporten |
|
Flickor har bättre betyg än pojkar. Enligt forskaren Peter Wall är förklaringarna många – men det finns en röd tråd.
Aftonbladet
|
Idag går mer än var femte pojke ut grundskolan utan betyg. Fredrik Zimmerman, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar att det bland annat beror på skillnaden i hur man pratar med pojkar och flickor.
P4 Sjuhärad
|
|
|
Många skolor saknar underlag till klassernas totala kunskapsresultat. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.
Skolvärlden
|
Skolinspektionen har i en granskning tittat på hur rektorer analyserar skillnader i kunskapsresultaten mellan klasser i samma skola.
Skolinspektionen
|
En ny rapport från Skolverket visar att skillnaderna i betygssättningen fortsatt är stor.
Aftonbladet
|
I denna rapport analyserar vi hur kursbetyg i matematik, svenska och engelska i gymnasieskolan sätts i relation till de nationella kursproven. (pdf)
Skolverket
|
|
|
Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt i yrkesämnen samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen. Konferensen sänds digitalt samt arrangeras fysiskt om det är möjligt. Läs mer och boka plats! |
|
|
|
Både högpresterande elever i engelsktalande skolor och nyanlända elever bedöms och betygsätts på orättvisa grunder. Det visar en omfattande studie av lärares syn på hur de gör när de bedömer sina elever.
Forskning.se
|
|
|
Diskussionen om bedömningens dubbla funktion – att främja både lärande och likvärdighet – har blivit allt vanligare under de senaste åren. Det menar forskaren Gudrun Erickson.
Skolvärlden
|
För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden.
Skolvärlden
|
|
|
Att sambedöma med kollegor skapar trygghet för lärare i svåra bedömningsfrågor.
Skolvärlden
|
Nedan finner ni en introduktion av de fem nyckelstrategierna kring bedömning.
Pedagogiskt Centrum
|
Här samlar vi resurser för det prioriterade området bedömning för lärande – BFL.
Uppsala kommun
|
Marije Lesterhuis har forskat på komparativ bedömning och studerat metoder för att bedöma kompetenser. (webb-tv)
Utbildningsradion
|
Denise Pope, a professor at Stanford University, shares her strategies for infusing assessments with student voice, choice, revision, and redemption.
ASCD
|
|
|
För dig som undervisar i modersmål arrangerar vi en konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Ta del av föreläsningar om hur undervisning i modersmål påverkar elevers studieframgång, praktiska pedagogiska råd kring digitala verktyg samt hur studiehandledning på modersmålet bör organiseras för goda resultat. Konferensen sänds online samt arrangeras i fysiskt om möjlighet finns. Läs mer och boka plats! |
|
|
|
Skolresultaten fortsätter att öka i både gymnasieskolan och grundskolan vilket tyder på att pandemin inte har påverkat resultaten.
SVT Nyheter Stockholm
|
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat med 1,3 procentenheter sedan förra året.
Skolverket
|
I den här promemorian redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2020. (pdf)
Skolverket
|
|
|
|
Att i ett tidigt skede bryta elevers missuppfattningar kring matematik har positiv effekt. Det visar Helena Vennbergs forskning om undervisning i matematik i förskoleklass. Nu har hennes avhandlingen valts till favorit av Skolportens lärarpanel. Skolporten |
|
Med digitala lärplattformar blandas formativ bedömning med betygsdokumentation och resulterar i en mer summativ återkoppling till eleverna. Det visar Agneta Grönlunds avhandling om återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet.
Skolporten
|
|
|
Anna Öhmans forskning visar att återkoppling mellan lärare och elev sker växelvis och lika ofta på initiativ av eleven.
Skolporten
|
|
|
Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.
Skolporten
|
|
|
Lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov, visar Lisa Borges forskning.
Skolporten
|
|
|
|
|
Här hittar du Skolportens temabrev om betyg och bedömning från våren 2019. Skolporten |
|
