Augusti 2020 PBL Nano #22

 

Deltagaren ska få insikt om PBL:s regler om verkställbarhet av beslut om lov och startbesked.

När ett beslut om bygglov, marklov eller rivningslov har tagits ska det expedieras och kungöras. Beslutet vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt. Men när får byggherren verkställa beslutet, alltså genomföra det beslutet säger?

Innan den nya förvaltningslagen (2017:900) trädde ikraft den 1 juli 2018 fanns inga bestämmelser i plan- och bygglagstiftningen som reglerade när beslut om bygglov, marklov och rivningslov fick verkställas. Enligt praxis fick dock lovbeslut verkställas omedelbart, det vill säga innan det fått laga kraft. Den åtgärd som beslutet gällde fick alltså påbörjas även om beslutet inte fått laga kraft eller var överklagat och låg på överinstansens bord. Att påbörja åtgärden innan beslutet fått laga kraft skedde dock på byggherrens egen risk.

I den nya förvaltningslagen infördes nya bestämmelser om att överklagbara beslut får verkställas först när överklagandetiden gått ut, det vill säga fått laga kraft. Detta gäller om det inte anges något annat i en annan lag eller förordning. På grund av detta infördes särskilda bestämmelser i PBL om när beslut om bygglov, marklov och rivningslov får verkställas. Om dessa bestämmelser inte hade införts i PBL hade lovbeslut inte fått verkställas förrän de fått laga kraft. Det hade kunnat innebära att det i så fall hade kunnat dröja länge, kanske flera år, innan en åtgärd hade fått påbörjas, trots att lov beviljats.

Lagändringen som infördes i PBL, och som började gälla den 1 juli 2018, innebär att beslut om bygglov, rivningslov och marklov får verkställas först fyra veckor efter det att beslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Efter dessa fyra veckor får beslutet verkställas även om det inte fått laga kraft (9 kap. 42a § PBL).

Byggnadsnämnden får dock bestämma att beslut om bygglov, rivningslov och marklov får verkställas tidigare, om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver det. Enligt förarbetena till den nya bestämmelsen kan det till exempel göras när det finns en akut fara för människors liv eller hälsa. Det kan även göras för att skydda betydande egendomsvärden till följd av exempelvis en naturkatastrof eller en allvarlig olycka.
 

En åtgärd som har beviljats lov får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Ett startbesked kan ges samtidigt som lovbeslutet eller senare. Om startbesked ges innan det har gått fyra veckor från det att lovbeslutet kungjordes i Post- och Inrikes Tidningar får åtgärden påbörjas först när fyraveckorsfristen har gått ut, trots att nämnden har gett ett startbesked. Åtgärden får påbörjas även om lovbeslutet vid den tidpunkten ännu inte har fått laga kraft.
 

Det finns inga bestämmelser i PBL om när startbesked får verkställas. Eftersom startbesked i de allra flesta fall är gynnande beslut som endast får överklagas av sökanden i ett lovärende eller anmälaren i ett anmälningsärende, enligt 13 kap. 15 § PBL, omfattas de inte av förvaltningslagens bestämmelse om att överklagbara beslut får verkställas först när de har fått laga kraft. Startbesked för anmälningspliktiga åtgärder får därför påbörjas omedelbart. (jfr prop. 2017/18:240 sid. 7 och jfr prop. 2016/17:180 sid. 217-218)

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har dock i flera avgöranden åsidosatt 13 kap. 15 § PBL och slagit fast att startbesked för anmälningspliktiga åtgärder under vissa förutsättningar får överklagas av grannar, och därmed att startbeskedet inte enbart är ett gynnande beslut. I de avgöranden där grannar har fått rätt att överklaga har det handlat om startbesked för s.k. attefallsåtgärder enligt 9 kap. 4 a § PBL. MÖD har med hänvisning till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) gett grannar rätt till domstolsprövning om deras civila rättigheter berörs av beslutet om startbesked. (MÖD 2016-02-23 mål nr P 1948-15, MÖD 2017-12-01 mål nr P 1646-17 och MÖD 2018-03-26 mål nr P 12189–17) I de fall startbesked får överklagas finns det dock ingen tidsgräns för hur länge de får överklagas. Det innebär att inte heller sådana startbesked omfattas av förvaltningslagens bestämmelse om att beslut får verkställas först när de har fått laga kraft. De får därmed också verkställas direkt. (jfr prop. 2016/17:180 sid. 212)

I ett senare avgörande har MÖD slagit fast att grannar däremot inte har rätt att överklaga startbesked för installation av braskamin. MÖD konstaterade att användning av en eldstad och de utsläpp användningen kan medföra inte prövas genom startbeskedet. Om grannen skulle drabbas av olägenheter på grund av användningen av eldstaden, har grannen möjlighet att få sin sak prövad genom tillsyn enligt miljöbalkens regler. Bestämmelsen i 13 kap. 15 § PBL om att ett startbesked endast får överklagas av sökanden eller anmälaren i ärendet stred därmed inte mot EKMR. Grannen fick alltså inte överklaga nämndens beslut om startbesked. (MÖD 2019-08-27 mål nr P 10674-18)

Läs mer på PBL kunskapsbanken om verkställbarhet av beslut om lov, startbesked och slutbesked

Efter lagändringen i PBL har verkställbarhet av beslut om lov, startbesked och slutbesked utretts i den statliga utredningen Översiktsplaneutredningen (SOU 2018:86). I ett delbetänkande ger utredaren flera förslag på lagändringar på hur verkställbarhet av bland annat beslut om lov och startbesked ska regleras. Regering och riksdag har inte fattat något beslut om delbetänkandets förslag ännu.

Här kan du läsa delbetänkandet på regeringens hemsida