Stadsbiblioteket - ett mästerverk av Gunnar Asplund

Vid invigningen av Stockholms Stadsbibliotek den 31 mars 1928 väckte exteriören blandade känslor, medan interiören och den centrala rotundan ansågs imponerande. Det var särskilt den exklusiva framtoningen som kritikerna tyckte överskuggade arkitektens uppgift att skapa ett funktionellt folkbibliotek.

Men Stadsbiblioteket som institution blev omedelbart en succé, och prognoserna för besök och boklån överskreds snabbt. Tack vare Stadsbibliotekets tillkomst hade Stockholm gått från att vara den enda huvudstaden i Europa utan ett kommunalt bibliotek till att bli en ledande internationell aktör. I detta nyhetsbrev får du gå på tur i detta mästerverk bland biblioteksbyggnader.

Vill du se alla detaljer, klicka på bilderna så öppnas dom i ett större format.

Mycket nöje!
 

Första biblioteket i Sverige med självbetjäning

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek. En stadsbibliotekskommitté hade tillsatts där arkitekten Gunnar Asplund tidigt deltog. Inledningsvis sysslade kommittén med att kartlägga de befintliga folkbiblioteken i Stockholm.

Hösten 1920 reste bibliotekarien Fredrik Hjelmqvist och Gunnar Asplund till USA för att studera hur moderna bibliotek fungerade. På andra sidan Atlanten var man nämligen först i världen med att införa självbetjäning vid boklån, något som tidigare varit otänkbart.

 

Önskemålet var ett monument

Bland Gunnar Asplunds egna fotografier från USA-resan framträder Capitolium i Washington som en av de byggnader han särskilt uppskattade. Här, liksom på andra håll, noterade han betydelsen av att placera offentliga byggnader i parker. Genom att utnyttja parkmiljön kunde även mindre byggnader framstå som monumentala, vilket också var kommitténs önskemål för att höja bibliotekets status.

 

Välkommnad av Adam och Eva

Ingångarna omges av portaler som påminner om fornegyptisk arkitektur. De är höga och avsmalnande för att ge känslan av att de är ännu högre än de verkligen är. Trappan är utförd som en åsnestig med långa avsatser och en lätt lutning. Den raka axel som börjar från Sveavägen och går hela vägen in till Rotundan känns igen från Lister härads tingshus i Sölvesborg, som Gunnar Asplund färdigställt några år tidigare.

Huvudentrén hade ursprungligen tunna glaspartier och slagdörrar som vid ingången mot Observatorielunden. När de ersattes med en karuselldörr flyttades Nils Sjögrens originalhandtag (nedan), föreställande Adam och Eva, till en glasmonter vid sidoentrén mot Odengatan.

 

Beprövade lösningar med dolda trappor

Väggarna innanför huvudentrén pryds av en svart, tunn stuckrelief av Ivar Johnsson. Motiven är ur Homeros ”Iliaden”, västerlandets äldsta nedtecknade litterära verk. De passar utmärkt som idébärande utsmyckning i entrén till ett folkbibliotek i tjugotalsklassicism.

Såväl projekteringen som bygget skedde under stor under tidspress. Det blev därför naturligt att Gunnar Asplund valde beprövade lösningar som han var väl förtrogen med. Dessa hämtades framför allt från projekt som biografen Skandia i Stockholm och i Karl Johansskolan i Göteborg. I Lister härads tingshus i Sölvesborg hade han i mindre skala testat att förlägga alla trappor i ett dolt utrymme kring den centrala tundran, vilket nu praktiserades i full skala.

 

Trapporna leder till himlen

Även inomhus förstärker Gunnar Asplund illusionen av höjd genom att låta trappan smalna av uppåt. Trappan är mörk för att besökarna ska känna att man har kommit till ljusets och kunskapens tempel när man stiger in i rotundan.

Rotundan är 24 m hög med en diameter på 26 m. Den är bibliotekets centrala bokhall och rymmer ca 40 000 böcker. Biblioteksbyggnaden består av en fyrkant och en cirkel och dessa två geometriska former återspeglas i golvets mönster, inspirerat av marmorgolvet i Pantheon i Rom. Stuckaturen ovanför bokhyllorna associerar till moln som tillsammans med det generösa insläppet av naturligt ljus bildar en himmel.

 

Gallerior som en amfiteater

Rotundans två gallerier har byggts som en amfiteater i en trappliknande struktur och deras placering i förhållande till varandra gör att ljuset från fönstren når ända ner till golvet.

Trapporna till Galleri 1 har ritats av Hans Asplund, son till Gunnar Asplund. Galleriet öppnades för besökare 1974, innan dess var det bara bibliotekarier som kunde hämta böcker här uppe. Galleri 2 rymmer skönlitteratur och öppnades 1997, det nås via svängda trappor bakom bokhyllan i Galleri 1.

Strindberg vakar över rotundan

En byst av August Strindberg pryder den andra gallerian mot huvudentrén. Den skänktes 1997 till Stadsbiblioteket av den iranske konstnären Rebin Haydari.

Bibliotekets administration håller till på det översta planet. Kartoteket med förteckningar över bibliotekets böcker är original och var en gång själva navet i den stora rotundan.

 

Sal 2 - ett läsrum med falska fönster

Rummet är skapat som ett modernt amerikanskt reading-room från 1920-talet, med slösande rymd, spatiöst mellan de i nischer infällda hyllorna och mörka färger i inredningen.

Väggmålningen ”Inga liten vallpiga” av Hilding Linnqvist hämtar sin inspiration från en medeltida ballad. Från början var den tänkt att täcka hela väggen men när budgeten stramades åt delades den istället upp i fyra fält med mellanliggande fönster. De består av spegelglas som skapar en perfekt illusion av att ett intilliggande rum.

Dricksfontänens antika krigare i mässing har skapats av Nils Sjögren, som även ligger bakom dörrhandtagen som föreställer Adam och Eva.

 

Sal 3 - med Funktionalism
 

Banbrytande med egen avdelning för barn och unga

Vid invigningen var öppna bokhyllor och en särskild avdelning för barn och unga en radikal idé för ett bibliotek. I taket syns symboler för zodiaken och planeterna. De omger en takmålning av Alf Munthe som visar stjärnhimlen klockan 20 den 22 september, Gunnar Asplunds födelsedag.

Sagorummet pryds av freskmålningen ”John Blund” av Nils Dardel. Den sovande pojken för tankarna till konstnärens mästerverk ”Den döende dandyn” från 1918. Figurerna är hämtade ur olika sagor men en del ska ha inspirerats av personer i stockholmssocieteten på 1920-talet.

 

Stadsbibliotikariens rum är original

På administrationsvåningen högst upp har Stadsbibliotekariens rum bevarats i originalskick. Chefens arbetsbord kompletteras med ett mötesbord för tio personer, ett mindre mötesbord med arbetsplats för sekreteraren, en soffa och en schäslong att vila på – allt i samma rum! Även den handmålade tapeten är fortfarande i gott skick. Rummet går att besöka under en guidad visning av Stadsbiblioteket.

 

Stadsbibliokariens bro till verksamheten

När du stigit in i huvudentren och gått upp för första trappan ska du stanna, och se uppåt. Då ser du, med vibbar till sagan om ringen, den lilla bro som går från korridoren mitt emot Stadsbibliokariens rum. Här kunde han kika ut genom fönstret och se hur den dagliga verksamhen pågick i Tundran.

 

Kanske ett nytt bibliotek?

Sommaren 2006 utlystes en arkitekttävling om en tillbyggnad av biblioteket. Över tusen förslag kom in, varav sex nominerades till en finalomgång. Den tyska arkitekten Heike Hanada segrade med sitt förslag Delphinium, en jättelik rektangulär byggnadskropp i glas och stål som trängde in i Observatoriekullen.

Många ansåg dock att den nya tillbyggnaden skulle göra alltför grova ingrepp i Observatorielunden och skymma Gunnar Asplunds bibliotek. Dessutom visade det sig att bygget skulle bli minst dubbelt så dyrt som planerat. Så 2009 beslutades att tillbyggnaden skulle läggas på is och att man i stället skulle utreda möjligheten att bygga ett helt nytt stadsbibliotek på annan plats.

Sedan dess har biblioteksytan krympts avsevärt då Annexet, som rymde det internationella biblioteket och Stadsbibliotekets 140 löpande dagstidningar och 1400 tidskrifter, stängdes under 2020.

 

Erik Gunnar Asplund (1885-1940)

Under sitt korta liv lyckades Gunnar Asplund, likt ingen annan, sätta Sverige på arkitekturkartan. Hans stil var nordisk klassicism, ibland även kallad tjugotalsklassicism. Internationellt beskrivs Gunnar Asplund ofta som en humanist som aldrig gjorde arkitektur till ett självändamål. Men klart är att han arbetade utifrån ett starkt intresse för hur människor skulle använda och förnimma hans arkitektur.

Utöver Stadsbiblioteket hör tillbyggnaden av Göteborgs rådhus, biografen Skandia i Stockholm, Lister härads tingshus i Sölvesborg samt utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930 till några av hans mest betydande verk.

Från 1915 och fram till sin död 1940 arbetade Gunnar Asplund tillsammans med kollegan Sigurd Lewerentz med att skapa Skogskyrkogården i Stockholm. Anläggningen hör till de viktigaste inom modern arkitektur och finns sedan 1994 med på Unescos världsarvslista.

Lasse Olsson Photo fotograferar och filmar arkitektur, inredning, och belysning. Mitt nyhetsbrev kommer ut 6-8 gånger per år och presenterar fotograferade projekt.

Klicka här om du vill läsa mina tidigare nyhetsbreven på min hemsida.