Efter beslut i november 2019 använder regeringen Belarus som officiell namnform i mellanstatliga sammanhang. Belarus-bruket kommer alltså med stor sannolikhet att öka och vår publik kommer att bli mer bekant med namnet. Vi har just nu en situation i Sverige där de två namnformerna används parallellt, vilket kan bli rörigt för tittare och lyssnare, exempelvis i intervjuer med utrikesministern eller andra politiska företrädare. Av praktiska skäl underlättar det alltså om även vi i medierna kan använda Belarus.

I nästa upplaga av UD:s publikation Utrikes namnbok (publiceras förmodligen till hösten) kommer Belarus att stå som enda form, och namnet är redan infört som svensk benämning i EU:s termdatabas IATE. 

Namnet Vitryssland har inte uppstått ur rysk imperialism, men vi ser att det ändå ofta förknippas med icke-önskvärda historiska kopplingar till Ryssland. Genom att använda benämningen Belarus på svenska, minskar risken för sammanblandning med Ryssland, och namnet uttrycker tydligare den självständighet gentemot Ryssland (språkligt, kulturellt och historiskt) som många belarusier vill lyfta. Självständigheten är lite av kärnan i hela Belarusfrågan, oavsett vilka argument som används.

Mer information om de olika argumenten finns bl.a. i den här artikeln i Språktidningen.

 

Belarus används i första hand.
Vitryssland är en accepterad alternativform, i synnerhet i övergångsfasen.
 

Uttal: /bellaru:s/, försvenskat uttal med u-ljud som i ljus (källa NE)
Adjektiv: belarusisk

Invånarbeteckning: en belarusier, flera belarusier
Språk: belarusiska 

I samband med rapporteringen om George Floyd och den enorma uppslutningen bakom Black lives matter-rörelsen, märker vi att det engelska uttrycket people of colour kan ställa till det lite i våra översättningar.

Det svenska ordet färgad har fallit ur bruk eftersom de flesta uppfattar benämningen som förlegad och nedsättande (precis som coloured på engelska). Det är ändå lätt hänt att hamna i just den översättningsfällan, när man på engelska utan problem pratar om people of colour, men vi avråder fortsatt från färgad i alla sammanhang.

Det är alltså stor skillnad på coloured people och people of colour på engelska, när det gäller ordens laddning, och den skillnaden är svårfångad för oss eftersom vi inte har en självklar direktöversättning för det sistnämnda. I en amerikansk kontext, när man syftar på African Americans, är svart en enkel och bra benämning på svenska. Afroamerikan eller afrikanmerikan/afrikanskamerikan fungerar också, men de benämningarna tappar något i användbarhet eftersom det råder olika meningar om vilket förled och vilken grammatisk form som passar bäst i ett svenskt sammanhang.

Och Black lives matter-rörelsen skriver vi för övrigt med fördel just så: med inledande versalt B, liten bokstav på resten och bindestreck i sammansättningar.

Språkbrevet är tillbaka med ett nytt nummer till hösten. Alla som vill är förstås välkomna att höra av sig med idéer på ämnen till dess! 

Lena och Lotta