Play movie
Digitalt kompetenslyft
 
Den svenska befolkningen har genomgått ett omfattande digitalt kompetenslyft under våren. När vi isolerar oss i våra hem, har olika digitala verktyg gjort det möjligt att ändå träffas och interagera. Det har ofta fungerat bra och människor har lärt sig en massa saker. Samtidigt ser det olika ut mellan grupper, och i detta månadsbrev presenteras ett antal olika infallsvinklar på digitalisering under pandemin. Genom att fördjupa oss i möjligheter och hinder kan vi öka vår kunskap om digitalisering. Pandemin forcerade fram ett digitalt kunskapslyft som kommer att vara oss till nytta även när den har passerat.

Cecilia Bjursell
Centrumledare Encell
 
   
Foto: Morteza Eslahchi
Ali Mohamed vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet intresserar sig för vad som händer när vi umgås och diskuterar på nätet. Han studerar lärande och formandet av kollektiva identiteter i grupper på Facebook.
 
   
Foto: Ersta Sköndal Bräcke högskola
Med den situation som har varit under våren så är det inte bara utbildning och arbete som delvis har fått bedrivas på andra sätt än de vanliga, även forskningen har behövt hitta nya vägar. Ett exempel är ett nystartat forskningsprojekt på Ersta Sköndal Bräcke högskola.

– Vår grundtanke har varit att nu händer det något i samhället som vi ganska snabbt behöver ha span på. Och det är ju inte riktigt läge att ge sig ut och intervjua folk, säger Magnus Karlsson, professor och enhetschef för Centrum för civilsamhällesforskning.
 
   
En av de grupper som har drabbats allra hårdast av övergången till utbildning på distans är de som inte har svenska som modersmål. När vi andra svär över tekniken och kryptiska instruktioner har de dessutom ett språkligt hinder att ta sig över. Ett hinder som lätt blir större när man inte kan träffa sin lärare. Och för lärarnas del har utmaningen visat sig vara enorm.
 
   
Folkbildningen är social till sin natur. I mötet med andra händer det saker som berikar, utvecklar och förändrar. Men hur fungerar det nu när man inte får träffas?

Marie Rydberg är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Västernorrlands län. Folkbildningen har en kraftfull verksamhet här, och når ut i byar och tätorter. När Marie och hennes kollegor i mars fick beskedet att folkbildningen inte fick ske fysiskt blev de först lite ställda. Men när sedan direktiven kom att de skulle ställa om istället för att ställa in så var det bara att kavla upp ärmarna.
 
   
Jessika Rick är utbildad yrkeslärare mot transportsektorn, idrottspsykologisk rådgivare och studerar just no mot en kandidat i psykologi mot ledarskap och förändringsarbete inom arbete och organisation. Inom kursen Retorik – att skriva, vid Linköpings universitet, har hon reflekterat över i vilken mån livet har förändrats när vi ska hålla distans till varandra.
 
   
Lars Almén forskar om skolans digitalisering. resultaten visar att de digitala verktygen både kan hjälpa och stjälpa. ”I framtiden kommer det mest va digitala verktyg. Man kommer inte och sitta med en penna längre.” En röst från 2016, ett citat från en elev som då gick i årskurs åtta.
Läroplanen i matematik 1980 var den första läroplanen i Sverige som inkluderade datorkunskap. Men vad hände sedan?
 
   
 
   
 
   
Play movie
Uppsatstävling om det livslånga lärandet
 
 
   
Tips på konferenser:
 
Folkbildningens forskningsdag, 17 september
Medverkar gör bland annat Samuel Edquist, professor i historia vid Mittuniversitetet, Roberto Scaramuzzino, postdok Socialhögskolan vid Lunds universitet samt högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, 30 september-1 oktober, Västervik
Nya Vägar är ett projekt inom Vinnovas program Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet med övergripande syfte är att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet.

Vuxenutbildning i Samverkan, 23-24 november, Stockholm
Presentationer kommer att varvas med reflektion och möjligheten att tillsammans arbeta fram alternativa förslag på hur regler, villkor och förutsättningar borde se ut. Efter konferensen samlar ViS alla tankar och synpunkter i ett större förslagsdokument som kommer att skickas till regering och riksdag, samt användas i ViS fortsatta påverkansarbete.

Ytterligare konferenser finns här.