Nyhetsbrev om LSS från Riksförbundet FUB
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Nytt om LSS!
 
Januari 2020
 

I månadens Nytt om LSS: 
  • Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet
  • Filmer om vikten av kommunikativt- och kognitivt stöd
  • Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning
  • Att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder genom det systematiska kvalitetsarbetet
  • Debattartikel: Regeringen, ta ansvar för rätten till hjälpmedel!
  • Nka webbinarium om vikten av gemensam planeringsprocess vid flerfunktionsnedsättning
  • De dåliga ursäkter från kommunerna fortsätter.
fub.se/nyhetsbrev samlar vi alla våra nyhetsbrev. Under respektive sida för de olika nyhetsbreven finner du en PDF-fil av detta nyhetsbrev som går bra att skriva ut (klicka på "Bilagor").
 
Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet
Antalet anmälningar från privatpersoner till inspektionen för vård och omsorg, IVO, om allvarliga missförhållanden i bostad enligt LSS har ökat kraftigt under de senaste åren. Även verksamheternas lex Zarah anmälningar har ökat. Vanligast är brister i bemötandet. Kunskapsguiden på Socialstyrelsens webbsida innehåller mycket matnyttigt om hur utmanande beteende, dvs. utåtagerande eller självdestruktivt beteende, kan förebyggas eller minskas. Kunskapsstödet innehåller rekommendationer om arbetssätt för att förebygga och minska utmanande beteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. 
 
Filmer om vikten av kommunikativt- och kognitivt stöd
Socialstyrelsen har tagit fram två filmer utifrån rekommendationer i kunskapsstödet Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet (se ovan). Filmerna är tänkta att användas som diskussionsunderlag och inspiration i en arbetsgrupp som möter personer med intellektuell funktionsnedsättning. Huvudtemat i den ena filmen är vikten av kommunikativt stöd. Huvudtemat i den andra filmen är vikten av kognitivt stöd.
 
 
Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning – Mot mindre tvång och begränsningar

En intellektuell funktionsnedsättning kan innebära att en person har svårt att tolka vad hen känner och förmedla det till andra. I detta lärande exempel beskrivs hur personalen på en gruppbostad med hjälp av kommunikationsstöd, dokumentation och en personlig checklista kan bli bättre på att uppmärksamma personens individuella tecken på smärta.
Att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder genom det systematiska kvalitetsarbetet


I denna publikation beskrivs hur ett systematiskt kvalitetsarbete kan skapa förutsättningar för en lärande organisation där kvaliteten utvecklas. Det innebär att man både kan förebygga och minimera tvångs- och begränsningsåtgärder på verksamhetsnivå.



 
 
Debatt: Regeringen, ta ansvar för rätten till hjälpmedel
 
Webbinarium om vikten av gemensam planeringsprocess vid flerfunktionsnedsättning

Den 29 januari, klockan 15.00 - 16.15 anordnar Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, ett kostnadsfritt webbinarium med rubriken: ”Varför är en gemensam planeringsprocess viktig för personer med flerfunktionsnedsättning?”.
 
De dåliga ursäkterna fortsätter att rulla in från kommunerna
Som vi har skrivit om i flera tidigare nyhetsbrev har många kommuner runt om i Sverige kommit med den ena dåliga ursäkt efter den andra, för att förklara varför de inte betalar ut det extra statliga stödet som ska gå till personer med habiliteringsersättning.
 
Nu är det Eskilstunas tur att stå i skamvrån. Där har vård-och omsorgsnämnden bestämt att nästan fyra miljoner kronor ska inte betalas ut till kommunmedborgare som har daglig verksamhet som en LSS insats, trots att staten står för kostnaden. Som förklaring hänvisar ordförande för nämnden till kommunens princip – ”lika lön för lika arbete”. Och eftersom de som har en sysselsättningsinsats enligt socialtjänstlagen (SoL) inte omfattas av det extra statliga stödet, vägrar nämnden att betala ut stödet till gruppen som har rätt till det, d.v.s. de som har en sysselsättningsinsats enligt LSS.
 
Men vad är en princip värd när den leder till att ingen får det bättre och väldigt många får det sämre?
Att hänvisa till ”rättvisa” är inget annat än ett hån mot en grupp som redan har en mycket tuff ekonomisk situation.

 
Inre Ringen Sveriges styrelse har skrivit nyligen till Socialminister Lena Hallengren och ställt följande frågor:
  • Hur mycket får kommunerna nästa år i statsbidrag för habiliteringsersättning?
  • Hur ska du arbeta för att kommunerna faktiskt betalar ut pengarna?
  • Kan man hitta en annan lösning för utbetalning av liknande bidrag i framtiden så att den går direkt till personerna som ska ha pengarna? Som det är nu är det väldigt orättvist att vilken kommun man råkar bo i ska avgöra om man får pengarna som staten har sagt man ska få.
Det ska bli mycket intressant att ta del av hennes svar!
 
Information om förbundskansliets arbetsgrupp om LSS
Eva Borgström, samordnare
Tel: 08 - 508 866 31
E-post: eva.borgstrom@fub.se