Nyhetsbrev om LSS från Riksförbundet FUB
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ 
Nytt om LSS!
 
December 2019
 

I månadens Nytt om LSS: 
 

fub.se/nyhetsbrev samlar vi alla våra nyhetsbrev. Under respektive sida för de olika nyhetsbreven finner du en PDF-fil av detta nyhetsbrev som går bra att skriva ut (klicka på "Bilagor").
 
Ny rapport: Rätten till teckenspråk

Personer med medfödd eller tidig hörselskada i kombination med andra funktionsnedsättningar t.ex. intellektuell funktionsnedsättning är berättigade till svenskt teckenspråk, men ges inte alltid denna rätt i praktiken. Barbro Lewin, Med dr funktionshinderforskare har genomfört en enkätundersökning på uppdrag av DHB ( Flex. Resultatet av undersökningen redovisas i rapporten ”Rätten till teckenspråk finns inte i praktiken för personer med dövhet, hörselskada, språkstörning samt ytterligare funktionsnedsättningar” (2019), som går att läsa här.
 
FUB kommenterar: Försäkringskassan är för snabba att ta bort ersättning
 
Fler förlorar sin aktivitetsersättning, berättar SVT Nyheter. Elisabeth Ingvarsson, rättsombud för Riksförbundet FUB, säger i ett inslag från 13 november:

Försäkringskassan är alldeles för snabba med att dra bort ersättningen och hänvisa till Arbetsförmedlingen.

Se hela inslaget med Elisabeth här.
 
FUB kommenterar: Regeringen ser bara pengar när de ser personer med funktionsnedsättning.

Från och med den 1 december 2019 införs en höjning av det statliga bostadstillägget för personer som är 65 år och äldre. Taket i pensionärernas bostadstillägg höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad. Detta innebär att ersättningen ökar med nästan 1 000 kronor för de pensionärer som får mest, från 5 560 kronor i månaden till 6 540 kronor. Regeringen motiverar ändringen med att man vill stärka ekonomin för äldre personer med låga inkomster. Den högsta inkomstnivå vid vilken det är möjligt att få bostadstillägg blir cirka 21 000 kronor i månaden.

 
– Riksförbundet FUB missunnar inte pensionärer med låg pension att få det bättre ekonomiskt. Men vi kan återigen konstatera att personer som på grund av sin funktionsnedsättning är hänvisade till aktivitets- eller sjukersättning under hela sitt vuxna liv missgynnas å det grövsta, säger Harald Strand, Riksförbundet FUB:s ordförande. 

Hela hela uttalandet här.
 
Inspektionen för vård och omsorg – en tillsynsverksamhet med förhinder (RiR 2019:33)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skapades för att tillsynen skulle bli effektiv och strategisk. Riksrevisionens granskning visar att IVO ännu inte helt har levt upp till dessa förväntningar, och att det delvis beror på att regeringen inte gett myndigheten stabila och långsiktiga förutsättningar.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades den 1 juni 2013. Myndigheten skulle komma tillrätta med en rad problem som fanns när Socialstyrelsen hade ansvar för tillsynen. IVO ska bedriva tillsyn över hela sjukvården och den sociala omsorgen, som omfattar ungefär 50 000 verksamheter och 225 000 legitimerade personer. Myndigheten har cirka 375 inspektörer som ska bedriva denna tillsyn. En viktig del av uppdraget är därför att kunna välja ut de områden och verksamheter som är viktigast att granska. Men IVO har endast i liten omfattning genomfört riskanalyser. 

Grundläggande för en tillsynsmyndighet är att besluten fattas på ett enhetligt sätt över landet. IVO har valt att inte ha ett samlat och lättåtkomligt bedömningsstöd till inspektörerna. För att kunna arbeta effektivt och strategiskt behövs ett välfungerande IT-stöd. Det har saknats. Det har därför varit svårt att söka fram tillsynsinformation och datakvaliteten har haft brister. Slutsatsen är att IVO inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Regeringen har å sin sida inte gett IVO stabila och långsiktiga förutsättningar för sitt uppdrag.Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge IVO stabila ekonomiska ramar. Riksrevisionen rekommenderar IVO att:
  • utveckla de nationella och regionala riskanalyserna så att tillsynen kan styras till de områden och verksamheter där den gör mest nytta
  • göra bedömningsstöden lättåtkomliga för att öka enhetligheten i tillsyns besluten
  • systematiskt följa upp resultatet av tillsynen.
Läs hela dokumentet här.
 
Individuell plan - ett proaktivt verktyg för att förebygga missförhållanden

Inte sällan uppstår missförstånd och missförhållanden i LSS-verksamheter som skulle ha kunnat undvikas om den enskilde hade haft en Individuell plan enligt LSS.
 
Trots att regleringen kring individuell plan stramades upp 2011 i syfte att alla individer tillhörande personkrets 1 i LSS som beviljats en LSS-insats skulle få en individuell plan upprättad för sig så blev det ändå inte så. Insatsen är fortfarande idag ganska okänd bland både enskilda, LSS-handläggare och ställföreträdare och i majoriteten av fallen där man känner till planen så förstår man inte sällan vikten av att upprätta en sådan för att undvika missförhållanden eller i övrigt tillgodose den enskildes behov i en LSS-verksamhet. I den individuella planen kan man ta upp alla behov, önskemål och drömmar som finns i en individs liv samt hur personal ska arbeta för att tillgodose detta.
 
På vilket sätt kan ett skrivet dokument undvika missförhållanden då frågar sig många och svaret på den frågan blir att man kan se planen, som är påskriven av både individen eller dess ställföreträdare samt alla andra som närvarat vid upprättandet av planen, främst chefer på LSS-verksamheter, som ett avtal. Avtal har juridiskt bindande effekt och bryter man mot en individuell plan enligt LSS så begår man avtalsbrott. Kommunerna är alltså skyldiga att följa det de skrivit på helt enkelt.
 
Genomförandeplan och SIP är inte en Individuell plan enligt LSS vilket är viktigt att komma ihåg för inte sällan hänvisar verksamheter till t.ex. genomförandeplan när man frågar efter en individuell plan. En genomförandeplan är verksamhetens plan för individen, dvs. hur personalen ska arbeta för att tillgodose den enskildes behov. Genomförandeplan i sin tur ska baseras på vad som står i den individuella planen om en sådan finns. SIP (samordnad individuell plan) är inte heller en Individuell plan enligt LSS utan stadgar en samordning mellan SoL (socialtjänstlagen) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Både SIP och genomförandeplan är planer för verksamheterna och beslutade av dessa.
 
Mer information kring Individuell plan hittar du i Riksförbundet FUB:s nya broschyr:
Individuell plan (2019).
 
Information om förbundskansliets arbetsgrupp om LSS
Eva Borgström, samordnare
Tel: 08 - 508 866 31
E-post: eva.borgstrom@fub.se