Markuskyrkan - en byggnad som lämnar få oberörda

Under rekordåren på 1950- och 1960-talen byggde statskyrkan hundratals kyrkor då Sverige urbaniserades i snabb takt och nya för­orter krävde nya kyrkor.

Arkitekterna arbetade med nya formspråk, material och nya idéer om hur kyrkorummet skulle utformas. I denna anda skapade arkitekten Sigurd Lewerentz på kort tid två kyrkor som stack ut över det vanliga. Markuskyrkan i Björkhagen uppfördes 1956–1963 följd av S:t Petrikyrkan i Klippan 1962–1966. De båda kyrkorna krönte Lewerentz karriär och räknas idag som höjdpunkter i 1900-talets brutalistiska arkitektur.

För tre år sedan inleddes den största renoveringen av Markuskyrkan som någonsin genomförts. Arbetsmiljön bedömdes undermålig och nya tider kräver ny ventilation och uppdaterad elektronik. Tre år kan tyckas vara en lång period men att renovera en K-märkt byggnad i högsta klassningen med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde tar sin tid. Den 1 september 2019 kunde verksamheten återupptas i de renoverade lokalerna. I detta nyhetsbrev får du gå på en tur i den återinvigda Markuskyrkan i Björkhagen.

Vill du se alla detaljer, klicka på bilderna så öppnas de i ett större format.

Mycket nöje!

Varför skall allting vara rakt?

Det brunvioletta hårdbrända teglet kommer från Helsingborgs Ångtegelbruk. Då Lewerentz enbart tillät att hela tegelstenar fick användas har de vertikala fogarna olika bredd. Bruket är relativt grovt och har delvis strukits över teglet för att skapa associationer till björkstammarnas näver.

Bygget av kyrkan utformades som äldre tiders byggnadshytta där arkitekten, likt en medeltida hyttmästare, styr över hantverkarnas dagliga arbete. Det ledde till att flera anekdoter uppstod. En plattsättare ansåg att om han skulle göra så som Lewerentz ville, så ”fick han det inte rakt”, varpå Lewerentz svarade: ”Rakt och rakt, varför skall allting vara rakt? Det skall vara vackert, även om det är krokigt.”

En spegeldamm med loutsblomma

Utrymmet mellan pastorsexpeditionen och samlingslokalerna bildar en gård med en stor rektangulär spegeldamm med tegelklädd botten och en bronsfontän.

Konstnärsparet Robert och Barbro Nilsson står för den sparsamma utsmyckningen av kyrkobyggnaderna, som de två vävnaderna bakom altaret och krucifixet däremellan. Robert Nilsson har även skapat Lotusblomman samt kyrksilver, ljusstakar och bronsplattan i träporten liksom klinkerreliefen med Markuslejonet i fasaden ovanför porten.

 

Gå på fredagsmys och yoga

Utöver den traditionella kyrkliga verksamheten bjuder Markuskyrkan på möjligheter till möte, lek och gemenskap i församlingslokalerna. Här finns en öppen förskola, utrymmen för ungdomar samt barn- och ungdomskörer, teater, yoga och fredagsmys. Behöver du en paus efter din lunch kan du varje onsdag lyssna på en 20 minuter lång konsert i kyrkan.

 

Kyrkklockorna rings fortfarnade för hand

Markuskyrkan är den enda kyrkan inom Stockholms stift där klockringningen vid helgsmål och gudstjänst efter mer än 50 år fortfarande sköts manuellt. Ringarna är indelade i ringarlag som har uppkallats efter de fyra klockorna Matteus, Markus, Lukas och Johannes.

Från början skedde ringningen manuellt varje helg året runt, men så småningom ersattes den sommartid av en elektriskt manövrerad femte klocka utanför ingången till kyrkan. Vid temperaturer under minus 15 grader sker ingen manuell ringning av hänsyn till såväl ringare som klockor.

Kyrkan med en fulländad assymetrin

Karaktäristiskt för kyrkans exteriör är de slutna murarna med sina varierade former och de flacka taken. De relativt få fönsteröppningarna ger ett mycket begränsat ljus åt kyrkorummet. Det tar ett tag att vänja ögat vid mörkret, vilket var arkitektens mening, då han vill att besökarna ska stanna upp och komma in i en andlig sinnesstämning.

I Markuskyrkan har Lewerentz har låtit det oregelbundna och krokiga ta plats fullt ut. Den stora kyrksalen är förskjuten och altartavlan är inte centrerad. Samtliga fönster har olika form och placering och orgeln som normalt har en framskjuten position i kyrkan står här längst in i ett mörkt hörn.

 

Nytt modernt ljus anpassat till verksamheten

Då kyrkorummets belysning upplevdes som otillräcklig uppdaterades den förtjänstfullt av AIX Arkitekter 2012. Spotlights i oxiderad mässing och obehandlat stål monterades på konsoler för att tydligt avteckna sig som ett eget historiskt lager. I det lägre sidoskeppet monterades LED-lister längs med stålbalkarna i taket.

Även de pendlade mässingsarmaturerna som Lewerentz ritade uppdaterades med nytt LED-ljus. Slutligen fick kyrksalen ett nytt scenbaserat styrsystem som inkluderar att alla armaturer även kan regleras individuellt.

 

Markuskyrkan vann det första Kaspar Salin-priset

Lewerentz har även formgivit inredningen som bänkarna och flertalet belysningsarmaturer. Han står även bakom den brutala designen av kyrkorgeln med sina sidostycken av plywood. Orgelverket med 27 stämmor tillverkades 1963 av A Mårtensons Orgelfabrik i Lund.

Redan under byggtiden väckte kyrkan stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt, och 1962 tilldelades Markuskyrkan det första Kasper Salinpriset.

 

Lasse Olsson Photo fotograferar och filmar arkitektur, inredning, och belysning. Mitt nyhetsbrev kommer ut 6-8 gånger per år och presenterar fotograferade projekt samt rapporter från möbelmässorna i Stockholm och Milano.

Klicka här om du vill läsa mina tidigare nyhetsbreven på min hemsida.