Vilka frågor fokuserar ni främst på i höst i er sjukvårdsregion?
– Att fortsätta det arbete som pågår med att stärka kopplingarna mellan kunskapsstyrningen och linjestyrningen. Vi är övertygade om att det är vägen för att nå målet och resultaten.

Hur har arbetet med kunskapsstyrning gjort skillnad redan nu på er hemmaplan?
– Vi har en lång tradition av att samverka i kunskapsstyrning, vilket förbättrat vården i många delar. Det vi ser nu är att vi genom att koppla ihop oss nationellt får ytterligare kraft i den samverkan vi har.

Vad hoppas du att arbetet med kunskapsstyrning ska leda till?
– Jag hoppas och tror att vi genom att arbeta tillsammans kan ytterligare förbättra vården för invånare och patienter i hela Sverige. Att vi kan leverera god och jämlik vård i absolut världsklass.

Vad tror du blir viktigt för att nå dit?
– Tillit, engagemang och samverkan mellan alla inblandade intressenter som patienter, medarbetare, professionsföreningar, huvudmän (både regioner och kommuner) och statliga myndigheter.

Vilka är lärdomarna än så länge och vilka utmaningar ser ni är viktiga att hantera?
– Vikten av att inte skapa parallella system. Linjen måste äga kvalitetsansvaret och kunskapsstyrningssamarbetet ska stödja. Kunskapsstyrning är i sig inget nytt, så det är en utmaning att justera strukturen och formerna utan att tappa kraft. Det är ett stort kommunikationsarbete för att alla ska kunna bidra på bästa sätt.

Vilka frågor fokuserar ni främst på i höst i er sjukvårdsregion?
– Att skapa fungerande sjukvårdsregionala programområden tillsammans med fungerande koppling till linjestrukturen, samt stöd till de nationella programområden vi har värdskap för och de standardiserade vårdförlopp som är aktuella inom dessa.

Hur har arbetet med kunskapsstyrning gjort skillnad redan nu på er hemmaplan?
– Att mäta skillnader är svårt, men vi har etablerat ett samarbete med kommunerna och noterar ett ökat intresse och förståelse bland politiker, ledningar och medarbetare för vad kunskapsstyrning kan innebära.

Vad hoppas du att arbetet med kunskapsstyrning ska leda till?
– Att alla vårdens medarbetare inklusive kommunernas får modern kunskap som stöd i ett personcentrerat arbetssätt med mera delaktiga patienter.

Vad tror du blir viktigt för att nå dit?
– Att det finns lokala (regionala) strukturer samt alla ledningars stöd.

Vilka är lärdomarna än så länge och vilka utmaningar ser ni är viktiga att hantera?
– Detta är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och eftertänksamhet. Det är viktigt att det uppfattas som en värdefull förändring i vardagsarbetet. Samtidigt viktigt att betänka att många centrala beståndsdelar inte låter sig mätas, och att kunskapsstyrningen inte löser alla frågor.

Vilka frågor fokuserar ni främst på i höst i er sjukvårdsregion?
– På att fortsätta arbetet med att få helheten på plats; nationella programområden – sjukvårdsregionala programområden (RPO) – regionala programområden. Ett par av våra regioner är i ett omstöpningsskede och arbetar nu för att anpassa sin lokala organisation för kunskapsstyrning till den nationella. Ett mål är att starta upp alla RPO:n så att den nationella strukturen speglas fullt ut, samt arbetet med att ta fram och för förbereda för införande av standardiserade vårdförlopp.

Hur har arbetet med kunskapsstyrning gjort skillnad redan nu på er hemmaplan?
– Det har bidragit till samtal mellan olika grupper och sjukdomsområden. Nätverk utanför den egna regionen bildas eller förstärks. Diskussionerna i RPO:erna bidrar till att sprida kunskap, tips och goda råd – samtidigt som RPO identifierar behov av utveckling.

Vad hoppas du att arbetet med kunskapsstyrning ska leda till?
– Att alla huvudmän känner att de är med i ett större sammanhang, att de inte arbetar isolerat utan tillhör en nationell struktur för god, jämlik och likvärdig vård med patienten i centrum. Det ser jag som en viktig sak av flera.

Vad tror du blir viktigt för att nå dit?
– Uthållighet och långsiktighet är oerhört viktigt. Att det finns tid, resurser och pengar på alla nivåer för att genomföra alla förändringar och få systemet att fungera.

Vilka är lärdomarna än så länge och vilka utmaningar ser ni är viktiga att hantera?
– Nationell samverkan gör att vi effektivt kan arbeta med kunskapsstyrning i hela Sverige. Nu när nationella mål och riktning finns handlar det om att ta små steg i taget, utifrån förutsättningarna i varje region, så vi får systemet att fungera.

Innan sommaren beslutade kommunerna gemensamt om att bidra med kommunrepresentanter till flera nationella programområden (NPO) (se vilka här). Nu är kommunrepresentanterna på plats och vid Nationellt primärvårdsråds möte i september var det premiär för dem att delta.

– Det känns viktigt och spännande att vara med i gruppen! Som medicinskt ansvarig sjuksköterska i en kommun så möter jag många svårt sjuka personer som skulle kunna få en bättre vård och omsorg om regioner och kommuner samarbetade bättre. Jag hoppas bidra till det, säger Solweig Hedman, representant från Arjeplog kommun.

Kommunrepresentanterna har i uppdrag att representera det kommunala perspektivet och sin yrkesroll i NPO:ernas arbete. De har dock inte ett sjukvårdsregionalt representationsuppdrag att förankra och stödja införande av insatser på sina hemmaplaner, så som ledamöter från regionerna har.

Det beror på att kommunerna inte har formaliserat sin samverkan i kunskapsstyrningsfrågor på samma sätt som regionerna. Det finns därmed inte regionala strukturer att geografiskt representera på ett motsvarande sätt.

– Däremot har det varit ett krav att de kommunala representanterna ska ha koppling till ett nätverk för deras yrkesgrupp, så att de har personer hemmavid att bolla frågor med. Sedan är de så klart välkomna att vända sig till de nationella grupperna som arbetar med kunskapsstyrning inom socialtjänst, säger Magnus Wallinder, ordförande i Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning inom socialtjänst (NSK-S).

Han menar också att det är ett stort och viktigt steg att ha personer som representerar det kommunala perspektivet i flera NPO.

– Vi tar nya steg varje dag för att skapa flera mötesplatser där personer från regioner och kommuner arbetar tillsammans med kunskapsstyrning. På så sätt förbättrar vi förutsättningarna att sätta brukare och patienter i fokus på riktigt, säger Magnus Wallinder.

I detta öppet forum får du veta mer om det nationella primärvårdsrådets insatser, stöd till primärvårdsrepresentanter i nationella programområden och hur kopplingen till nära vård ser ut. Fokus ligger också på hur socialtjänsten arbetar med kunskapsstyrning och kopplingar till hälso- och sjukvård. Gäster i studion är Emma Spak, ordförande i Nationellt primärvårdsråd och Anna Lilja Qvarlander som arbetar vid SKL med stöd för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter.

Tidigare och kommande öppet forum finns på webben:

Öppet forum

Hur kan vi gå tillväga för att identifiera områden för förbättringsarbete, planera och genomföra insatser samt följa upp effekten av dem? Det är temat för öppet forum den 23 oktober klockan 14.00.

Med oss i studion har vi bland andra Susanna Lagersten, chef Utvecklingsavdelningen vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm.

Som vanligt är ni med oss på chatten och ställer era frågor och delar era reflektioner!

Webbsändning och livechatt

Tips inför: kolla igenom "Från papper till patient" som är ett förenklat stöd i hur en kan driva förbättringsarbete, och som först presenterades vid lärträffen i maj 2019.

Från papper till patient på projektplatsen

Har du börjat ett uppdrag i ett nationellt programområde (NPO), en nationell samverkansgrupp (NSG) eller en nationell arbetsgrupp (NAG) sedan april i år? Då är du varmt välkommen att delta i denna introduktion med fokus på uppdrag och uppgifterna för NPO, NSG och NAG!

Datum och tid: 22 oktober 2019, klockan 14.30-16.00.

Anmäl dig via länken nedan.

Till anmälan

Syftet med introduktionen är att du som är ny i en grupp ska få tillfälle att ställa frågor och lyfta dina reflektioner från att arbeta med kunskapsstyrning. Syftet är också att ge bakgrund om hur arbetet är uppbyggt på nationell nivå.

Inbjudan med mer information och instruktioner om förberedelser finns på projektplatsen:

Inbjudan och förberedelser 

Arbetet med att ta fram tio standardiserade vårdförlopp (SVF) för en jämlik och effektiv vård med god kvalitet har påbörjats.

Minst fem SVF ska vara klara till nästa år och implementeras med start i början av 2020. Senare i höst beslutar styrgruppen i kunskapsstyrningssystemet (SKS) om vilka ytterligare SVF som ska tas fram under 2020. För arbetet med SVF tillsätts nationella arbetsgrupper under nationella programområden med övergripande ansvar för vårdförlopp som tas fram inom olika diagnosområden.
 
Läs mer om vilka de är här

Tidplanen är tajt, hur ska grupperna hinna med? Christina Holmström, processledare för SVF-arbetet vid nationell stödfunktion, håller med om att det är en tajt tidplan och har samtidigt stor tilltro till arbetet och grupperna.

– Inom många programområden har de redan i dag kommit långt med olika underlag, till exempel inom hjärtsvikt, schizofreni och kritisk ischemi. Engagemanget är också stort både regionalt och nationellt. De vårdförlopp vi inte hinner med i år kommer vi fortsätta med nästa år. Det är också en lärandeprocess där uppföljning och förbättringsarbete är en viktig del så att vi kan lära inför uppstart av flera SVF, säger Christina Holmström.

Vad är målet med SVF-arbetet?
– Att vi tar fram och använder SVF som gör verklig skillnad till det bättre för invånare i hela landet och bidrar till en än mer kunskapsbaserad, effektiv och jämlik vård.

Vad blir viktigt för att nå dit?
– Patientperspektivet måste vara tydligt och vi kommer att ha patientföreträdare med i framtagandet. Viktigt är också att ett SVF blir enkelt att förstå och använda. Implementeringen i regioner och kommuner är avgörande, att få det att hända och bli verklighet.

Nu kommer arbetsgrupperna för SVF att börja jobba med sina sjukdomsområden utifrån den gemensamma processen för SVF som tas fram under ledning av stödfunktionen. Mallar och annat stödmaterial tas också fram för att underlätta arbetet.
 

Arbetet har under sensommaren föregåtts av att samla in kunskap om liknande arbeten, analysera, och genomföra workshopar och intervjuer. Erfarenheter har hämtats från Danmark och Norge som har infört standardiserade vårdförlopp.

Tidigare har SVF också tagits fram inom cancerområdet med fokus på att korta väntetiderna mellan välgrundad misstanke om sjukdom till att börja behandla. De sjukdomsområden som nu är aktuella för nya SVF är ofta kroniska sjukdomar.

– Därför ska de nya SVF:en bland annat kunna omfatta ett helt hälso- och sjukvårdförlopp. Arbetet följs upp med utgångspunkt i alla områden för god vård och de så kallade patientkontrakten är en central del, säger Christina Holmström.

En del i det förberedande arbetet har också varit att ta fram en gemensam beskrivning av vad ett SVF är. Enkelt uttryckt skulle det kunna beskrivas ”Ett sammanhållet hälso- och sjukvårdsförlopp för en bestämd grupp som innehåller definierade åtgärder som individen får oavsett vårdgivare”.
 

Ett nationellt programområde (NPO) för perioperativ vård, intensivvård och transplantation och en ny nationell samverkansgrupp (NSG) för utveckling ska starta.

Beslutet togs av styrgruppen i kunskapsstyrningssystemet (SKS) vid mötet i september. Fokus för den nya NSG:en blir att stödja arbetssätt och strukturer för processledning, implementering, verksamhetsutveckling och innovation. I gruppens uppgifter ingår till exempel att ta fram stöd för programområden på olika nivåer i systemet.

– Gruppen ska bidra till utvecklings- och förbättringskraft i kunskapsstyrningsarbetet som helhet och till hållbarhet över tid. Vi behöver vara både strategiska och uthålliga i arbetet, säger Mats Bojestig, ordförande i SKS.

Uppdraget för det nya NPO:t är specialitetsövergripande och kräver en nära samverkan med andra programområden och samverkansgrupper, berättar Bojestig. Även donationer kommer att ingå i gruppens uppdrag.

Diskussioner har pågått om var de ingående områdena för det nya NPO:t bäst hör hemma i kunskapsstyrningssystemet. Efter att beredningsgruppen förankrat frågan sjukvårdsregionalt så bedöms ett nytt NPO vara den bästa lösningen.

Härnäst ska personer nomineras till grupperna och ett sjukvårdsregionalt värdskap utses för det nya NPO:t. För NSG:er har SKL värdskap.

Läs mer om alla NPO och NSG på webben

Webbplatsen ska underlätta kommunikationen på nationell nivå samt vara en plattform för personer med uppdrag i systemet. Nationella programområden, nationella samverkansgrupper och nationella arbetsgrupper kommer att kunna berätta om sitt arbete där.

– Det är fortfarande främst genom regionernas egna och sedan tidigare etablerade kanaler som vi bidrar till att skapa kraft i kunskapsstyrning eftersom arbetet är en integrerad del av våra ordinarie verksamheter, säger Christina Jörhall, kommunikationsdirektör i Region Jönköpings län och adjungerad till styrgruppen i kunskapsstyrningssystemet (SKS).

Arbetet har hög prioritet och förhoppningen är att snart kunna leverera en webbplats som möter de behov som finns just nu, men som sedan kan utvecklas över tid.

Har du frågor? Kontakta nationell stödfunktion, kunskapsstyrning-vard@skl.se. 

Detta utskick riktar sig till dig som har ett uppdrag i Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, samt till dig som arbetar med närliggande frågor. Syftet med sammanhållen kunskapsstyrning är att skapa en god, jämlik och kunskapsbaserad vård där bästa tillgängliga kunskap användas i varje möte mellan hälso- och sjukvårdens personal och invånare. Bakom kunskapsstyrningsystemet står Sveriges regioner i samverkan.

Prenumerera på utskicket och arkiv
Om du inte får utskicket direkt till din e-postadress idag men skulle vilja få det, 
registrera dig här! Via sidan hittar du även arkivet med tidigare utskick.

Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa — tillsammans gör vi varandra framgångsrika!
Läs mer om kunskapsstyrning på webben