Play movie
Trygga miljöer för lärande
 
Vad är det som gör att jag upplever folkhögskolan som en god miljö för lärande? Där finns förstås kunniga och engagerade lärare, men det gäller skolan överlag. På folkhögskolan finns däremot möjlighet att på lokal nivå styra undervisningens upplägg i grupper som inte är alltför stora. Det här är viktigt för att anpassa innehåll till deltagarna. Dessutom har många folkhögskolor internat på platser som ligger naturskönt. Platsen erbjuder lugn och ro för tänkande och lärande. Tyvärr verkar trenden vara att antalet internat minskar. Det är synd i ett samhälle där behovet av trygga miljöer för lärande ökar.

Cecilia Bjursell 
Centrumledare Encell
 
   
Foto: Sveries folkhögskolor
Hur mår folkhögskolan egentligen?
 
Vi fick en pratstund med Gerhard Holmgren, generalsekreterare för RIO, om nuet och framtiden, om opinionen och vilka mörka moln han ser på folkhögskolornas himmel.
– Å ena sidan så mår man bra i det att det är en ganska omfattande verksamhet och stor verksamhet. Så här stor har inte svensk folkhögskola varit någonsin under sin historia, säger han.

Läs mer...
Folkhögskolan i siffror
 
Folkbildningens nytta och värde är svårt att mäta. Det ligger i sakens natur och bör kanske så förbli för att inte riskera att den närmar sig det övriga utbildningsväsendet och därmed förlorar sin särart, så väl som den förmåga den har att fånga upp den som inte hittat sin plats i någon annan utbildningsform. Men visst finns det trots allt parametrar som går att kvantifiera.

Läs mer...
 
   
Svenskan får skjuts ut i världen från Skaraslätten
 
Varje år sedan 60-talet har universitetsstudenter från hela världen kommit till Sverige för att under några sommarveckor ge en ny dimension åt sina studier i svenska språket. De har nominerats av sina lärare på respektive universitet och får sedan stipendium för sommarkursen från Svenska institutet.

Läs mer...
 
   
Forskarintervju: ”Folkbildning är allt och ingenting – väldigt angeläget men oerhört svårgreppbart”
 
Att forskare i högre utsträckning borde intressera sig för folkhögskolan är något som ofta tas upp. Forskare vid Linköpings universitet har gjort en kartläggning över folkhögskoleforskningen i Norden, för att se i vilket omfattning det sker forskning inom området. Annika Pastuhov berättar lite om vad de har hittat.
 
 
   
Forskningsprojekt om vetenskap och beprövad erfarenhet inom folkhögskolan
 
Andreas Ruschkowski ska i ett forskningsprojekt ta reda på om – och i så fall hur – lärare inom folkhögskolan utformar sin undervisning baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Projektet finansieras av Förbundet Folkhögskollärarna och ska redovisas i juni.
– Jag tycker att vetenskaplig kunskapsbas är en demokratifråga, säger Andreas Ruschkowski, som arbetar som lärare på Hagabergs folkhögskola.

Läs mer...
 
   
Här finns ytterligare läsning om folkhögskolor och folkbildning:
 
 
   
Ny antologi om vuxnas lärande
 
I den nyutkomna antologin Mapping out the Research Field of Adult Education and Learning tar en namnkunnig grupp forskare inom fältet vuxenutbildning och vuxnas lärande ett större grepp om forskningsläget.
– Boken består av en samling texter som beskriver vuxnas lärande som forskningsfält runt om i västvärlden, säger Erik Nylander.

Läs mer...
 
   
Roland S Persson om den nya teknologins möjligheter och omöjligheter:
 
Nyheter, dokumentärer och vardagssamtal fylls numera ofta av tekniska termer. Fokus är vad som ofta hävdas vara fantastiska landvinningar.
Men hur många av oss förstår egentligen termer som artificiell intelligens, Big Data och vad det innebär att allt fler funktioner digitaliseras i samhället? Vilka blir effekterna? Bringar dessa innovationer enbart fördelar? Eller finns det begränsningar för vad de faktiskt kan åstadkomma?

Läs mer...
 
   
Riv pyramiderna – för ökat lärande
 
I sommar har jag läst Jan Carlzons bok Riv pyramiderna – en bok om den nya människan, chefen och ledaren som han skrev tillsammans med Tomas Lagerström. Boken är från 1985 (!) och det är framför allt två saker som jag fascineras av:
  1. Hur aktuell boken är med sin idé om att släppa loss medarbetarnas kompetens
  2. Att det går lätt att förändra om individen ser en logik i förändringen (och vice versa)
Läs mer...
 
   
Tips på konferenser:
 

Skolchef - nu är du reglerad! 3-4 oktober, Växjö
Vid konferensen behandlas olika skolchefsperspektiv: Hur ser skolchefsrollen ut i ett historiskt perspektiv, Vad var bakgrunden till att den åter reglerades, Hur har det blivit och hur kan skolchefens framtid komma att se ut?

Folkhögskoleforum, 29 oktober, Stockholm
Historiens första Folkhögskoleforum ägde rum i november 2018 och var en mycket uppskattad dag. Den 29 oktober 2019 återkommer vi med en heldag fylld med intressanta och inspirerande föreläsningar, seminarier och nätverkande för alla folkhögskolevänner.

Mimerkonferensen 2019, 5-6 november, Linköping
Konferensen arrangeras i samarbete med Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande vid Linköpings universitet. Vid årets konferens uppmärksammas särskilt två spår. Organisering för lärande inom folkbildningen, eller folkbildningens didaktik, samt hur nordiskt forskningssamarbete inom folkbildningsområde kan fördjupas ytterligare och med sikte på jämförande studier.

Nya vägar för tillgång till högre utbildning i hela landet, 13-14 maj 2020, Västervik
Nya Vägar är ett projekt inom Vinnovas program Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet med övergripande syfte är att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet.

Ytterligare konferenser finns här.