Höstrusk och novemberkyla. Det är lätt att sucka över den grå vardagen men vardagar är bra dagar. Rutiner mår vi alla gott av. Särskilt viktigt är det för de som varit med om traumatiska händelser, har neuropsykiatriska diagnoser eller lider av psykisk ohälsa. Vi vet att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Samtidigt vet vi att skolan kan vara en plats som bidrar till välmående. En strukturerad och förutsägbar skolvardag kan vara läkande, något som man bör tänka på vid utformning av undervisning och lärmiljö. Att främja skolnärvaro är viktigt eftersom avslutad skolgång med fullständigt slutbetyg är den mest avgörande skyddsfaktorn mot psykisk ohälsa som vi känner till. Det utvecklingsarbete som Ifous har påbörjat tillsammans med Region Stockholm kring dessa frågor är därför ett av de mer angelägna.

Frågan om skolnärvaro kan också kopplas till den om inkludering. Vem är det egentligen som
får närvara var? Inkluderingsbegreppet har länge varit hett i svensk skola, men då ofta utifrån en syn på inkludering som begränsad till fysisk placering och inte utifrån ett förhållningssätt som baseras på rätten att höra till samtidigt som man får sina pedagogiska och andra behov tillgodosedda. Detta har varit temat för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer som avslutas i november.  Jag ser med stor spänning fram emot spridningskonferensen den 27 november då deltagarna ska berätta om sitt arbete.

I detta nummer av Ifous nyhetsbrev kan du läsa om Skolinspektionens granskning av skolors arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är glädjande att inspektionsmyndigheten uppmärksammar denna aspekt av utbildningen. Resultaten är inte förvånande. Många skolor kämpar och gör så gott de kan, bl.a. därför att man inte riktigt vet vad "veteneskaplig grund och beprövad erfarenhet" betyder.

 Om detta har Ifous-medarbetaren Anette Jahnke skrivit en bok: Utveckla utbildning – vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, tyst kunskap (Liber 2019). Den kan varmt rekommenderas. Läs också gärna Ifous inspel till nästa forskningspolitiska proposition. Där resonerar vi kring behovet av att utöka den praktiknära forskningen på utbildningsområdet och därmed stärka den vetenskapliga grund som utbildningen ska vila på.

Att skolan har många och svåra utmaningar är ett faktum. Att tackla dem utifrån
forskningsbaserad kunskap ställer stora krav. Vi måste ha ödmjukhet inför att uppgiften är
svår och insikt i att vi behöver arbeta tillsammans och ta hjälp av olika kompetenser för att
nå dit vi vill. Det är i det arbetet som Ifous vill bidra.

Helén Ängmo, generaldirektör vid Skolinspektionen, intervjuas i samband med att rapporten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – förutsättningar och arbetsformer i grundskolan släpps. Granskningen visar bland annat att rektorer och lärare inte får tillräckligt stöd i arbetet med vetenskaplig grund.
 

– Det som oroar är den stora skillnaden mellan skolor, säger Helén Ängmo

 

Läs hela intervjun: Huvudmännen brister i engagemang kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.