Lektionsmål Deltagaren ska få insikt om PBL:s regler om expediering och kungörelse av beslut om lov och förhandsbesked.
När ett beslut om lov och förhandsbesked har tagits ska det expedieras och kungöras. Ett beslut om förhandsbesked och lov vinner laga kraft enbart om byggnadsnämnden har gjort expedieringen och kungörelsen på rätt sätt.
Innan den nu gällande plan- och bygglagen trädde i kraft innehöll bygglagstiftningen inte någon uttrycklig regel om att beslut om lov och förhandsbesked skulle delges. I 8 kap. 27 § PBL angavs att sökanden, kända sakägare samt vissa andra direkt angivna parter skulle underrättas om innehållet i beslut om lov och förhandsbesked. I bestämmelsens andra stycke angavs att underrättelse får ske genom delgivning. Av erfarenhet från arbete på länsstyrelsen kan jag konstatera att byggnadsnämnderna ofta valde att inte delge besluten. Detta fick till följd att i princip en evig överklagandetid gällde för dessa beslut och inte sällan kom det in överklaganden av beslut om lov som meddelats ett till två år tidigare (i vissa fall ännu längre). Utöver de som omnämndes i 8 kap. 27 § PBL tillkom även hela den obestämda krets som skulle kunna vara berörd av beslutet och som därmed skulle kunna ha rätt överklaga. Detta var givetvis inte någon tillfredsställande ordning och i samband med arbetet att ta fram nu gällande lag uppmärksammades detta problem och detta resulterade slutligen i nuvarande bestämmelser i 9 kap. 41, 41 a och 41 b §§ PBL, dvs. de bestämmelser som finns under rubriken ”Expediering och kungörelse”.
Genom bestämmelserna i nu gällande PBL har det tillkommit tre begrepp som byggnadsnämnderna måste förhålla sig till vid expediering och kungörelse av beslut om lov och förhandsbesked. Det är delgivning, kungörelse och meddelande. Beslutet ska delges vissa medan andra ska få ett meddelande om att beslut har tagits. Beslut om att ge lov och positiva förhandsbesked ska dessutom kungöras i Post- och Inrikes tidningar.
Det är dock ändå inte så enkelt att det bara är att läsa innantill i enbart 9 kap. 41, 41 a och 41 b §§ PBL för att få expedieringen och kungörelsen rätt och riktig. Det är hänvisningar till 9 kap. 25 § PBL som i sin tur hänvisar 5 kap. 11 § PBL. Det framgår inte heller i plan- och bygglagstiftningen hur delgivning ska gå till i praktiken, vilket innebär att även bestämmelserna i delgivningslagen (2010:1932) får stor betydelse när beslut ska delges. Det är enbart en begränsad krets som ska delges beslut i enlighet med vad som följer 9 kap. 41 § PBL. För att då fånga upp den obestämda krets som skulle kunna vara berörd av beslutet och som därmed skulle kunna ha rätt överklaga ska ett beslut om förhandsbesked eller positivt förhandsbesked även kungöras genom ett meddelande som kungörs i Post-och inrikes Tidningar (9 kap. 41 a §). Till detta kommer även att en viss grupp även ska få ett meddelande skickat till sig om kungörelsen.
I 13 kap. 16 § första stycket PBL anges det att bestämmelser om överklagande av bl.a. beslut om lov och förhandsbesked finns i 43 – 47 §§ förvaltningslagen (2017:900). Enligt 44 § förvaltningslagen beräknas överklagandetiden från det datum när klaganden tog del av beslutet, vilket alltså innebär att delgivningen är avgörande för om beslutet vinner laga kraft. Slutligen innehåller 13 kap. 16 sista stycket PBL att tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.
Det finns alltså många steg att tänka på, många bestämmelser att beakta och det är lika lätt att göra fel som det är för den ovane bagaren. Som ovan bagare finns ju som regel en uppsjö med utmärkta kokböcker att tillgå och som tur är finns det även ett ”recept” att följa när det kommer till expediering och kungörelse av lov och förhandsbesked, nämligen Boverkets PBL kunskapsbanken.
|